Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska seglareförbundet - Svenska setterklubben - Svenska simförbundet - Svenska sjuksköterskornas allmänna pensionsförening - Svenska sjöfartsmuseet - Svenska skidförbundet - Svenska Skoarbetareförbundet - Svenska skofabrikantföreningen - Svenska skogsvårdsföreningen - Svenska skolmuseet - Svenska skridskoförbundet - Svenska skridskoseglingsförbundet - Svenska skrädderiarbetareförbundet - Svenska skådeplatsen - Svenska slakteri- och charkuteriarbetareförbundet - Svenska slott och herresäten - Svenska släktboken - Svenska släktkalendern - Svenska slöjdföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mätningsregel (so d. o.) och för allmännare
bruk af de s. k. skärgårdskryssarna.
E. B-ll.
Svenska setterklubben. Se Kennelklubb.
Svenska simförbundet, sammanslutning af de
simidrottsidkande föreningarna i Sverige,
bildades 1904 som sektion af Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas riksförbund (se
Idrottsorganisationer, sp. 366).
Svenska sjuksköterskornas allmänna
pensionsförening. Se Sjuksköterskor, sp. 723.
Svenska sjöfartsmuseet. Se Sveriges sjöfartsmuseum.
Svenska skidförbundet, sammanslutning af de
skidlöpningsidkande föreningarna i Sverige,
bildades 1908 som sektion af Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas riksförbund (se
Idrottsorganisationer, sp. 366).
Svenska skoarbetareförbundet. Se Fackförbund.
Svenska skofabrikantföreningen. Se Svenska
arbetsgivareföreningen.
Svenska skogsvårdsföreningen, sedan 1 april
1913 namn på den tidigare befintliga Föreningen
för skogsvård (se d. o.), har enl. de nya
stadgarna af detta datum till syfte att verka för
skogshushållningens främjande i landet, främst genom
att anordna möten, diskussioner och exkursioner samt
att utge publikationer. Ledamotsafgiften är 3 kr. per
år eller 100 kr. en gång för alla. Mot denna afgift
erhålles den populära tidskriften "Skogen" (12 hftn
årligen i en uppl. af 7,000 ex.), som närmast är att
anse för en fortsättning både af de förut utgifna
"Skogsvårdsföreningens folkskrifter" och af allmänna
upplagan af "Skogsvårdsföreningens tidskrift". Efter
1914 utkommer den sistnämnda, en af de mest omfattande
och gedigna skogstidskrifterna i världen, i blott
en upplaga (12 hftn årligen, till ett pris sedan
1918 af 12 kr.), fortfarande under redaktion af
G. Schotte och H. Hesselman. Den innehåller också
meddelanden från Statens skogsförsöksanstalt (se
d. o.). Föreningens inkomster och utgifter balanserade
1917 på 65,000 kr., och dess fonder uppgingo
då till 40,000 kr. Vid de årligen återkommande
årsmötena i Stockholm har föreningen framfört många
viktiga skogsvårdsfrågor. Den har sålunda kraftigt
bidragit till skogsundervisningens omorganisation,
till åstadkommande af en rikstaxering af hela
Sveriges skogar (hittills utförd för Värmlands
län), till reformer i skogsadministrationen och
skogslagstiftningen, till ny flottningslagstiftning
m. m. Fr. o. m. 1918 hålles årsmötet under en af
föreningen särskildt organiserad "skogsvecka",
till hvilken alla föreningar på skogsvårdens och
skogsindustriens område förlägga sina sammanträden.
G. Sch.
Svenska skolmuseet i Stockholm (Eriksbergsgatan
8 A) grundlades 1908 af Sveriges allmänna
folkskollärarförening, som också under de första
åren h. o. h. bekostade dess verksamhet. 1912 erhöll
museet ett årligt statsunderstöd af 3,000 kr.; 1915
höjdes detta till 4,500 kr. Folkskollärarföreningen
har för hvarje år lämnat ett bidrag af omkr. 3,000
kr., Flick- och samskoleföreningen 200 kr. Museets
styrelse väljes af centralstyrelsen för Sveriges
allm. folkskollärarförening; dess medlemmar
representera skilda skolarter. Museet afser att bereda
lärare och
skolmyndigheter tillfälle att taga
kännedom om tillgängliga skolinventarier och
undervisningsföremål samt att tillhandagå med
råd och upplysningar vid anskaffning af sådana
äfvensom förmedla inköp däraf. Museet innehåller
omfattande samlingar af väggtaflor, kartor, glober,
naturalier, fysikaliska apparater, teckningsmateriel,
konstnärliga reproduktioner för skolornas prydande
samt skolinventarier af olika slag. Vid början
af 1918 omfattade samlingarna 3,906 nummer med
ett värde af 21,236 kr. Tid efter annan anordnas
specialutställningar och förevisningar, afsedda
att belysa undervisningsområden af särskildt
intresse. Fr. o. m. 1917 har museet som en gren
af sin verksamhet upptagit skolkinematografiska
förevisningar. Efter anmodan anordnar museet
utställningar i samband med lärarmöten i landets
skilda delar. Meddelanden från museet, innehållande
redogörelser för ny beaktansvärd materiel,
införas i skolpressen. Genom framställningar till
leverantörer och tillverkare har museet sökt väcka
inhemsk företagsamhet inom här ifrågavarande
område. 1917 utgjorde antalet besök 2,281.
Hj. B.
Svenska skridskoförbundet, sammanslutning af
de skridskoidkande föreningarna i Sverige,
bildades 1904 som sektion af Svenska gymnastik-
och idrottsföreningarnas riksförbund (se
Idrottsorganisationer, sp. 366).
Svenska skridskoseglingsförbundet, sammanslutning
af de skridskoseglingsidkande föreningarna i
Sverige, bildades 1906 som sektion af Svenska
gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund
(se Idrottsorganisationer, sp. 366).
Svenska skrädderiarbetareförbundet. Se
Fackförbund.
Svenska skådeplatsen. Se Stockholms teatrar, sp. 71.
Svenska slakteri- och charkuteriarbetareförbundet. Se
Fackförbund.
Svenska slott och herresäten (vid 1900-talets
början), ett 1908-14 under redaktion af A. Roosval
och med vinjetter i konstnärlig utstyrsel af
prof. O. Hjortzberg på E. Lundquists bokförlag
utgifvet och på Nordisk familjeboks officin
tryckt illustreradt praktverk, omfattande 229
egendomsbeskrifningar, fördelade på 60 häften
i stort kvartformat. Texten är författad af
kulturhistoriker, arkivmän och konstkännare;
illustrationerna återge exteriörer och interiörer,
porträtt, vapen, mobilier m. m. jämte planritningar
och reproduktioner af gammaldags teckningar från många
svenska herrgårdar. Inbjudan till subskription å ny
följd af arbetet utfärdades i maj 1918.
Svenska släktboken. Se Anrep, J. G. Om Ny svensk
släktbok se under Leijonhufvud 11.
Svenska släktkalendern. Se Släktbok.
Svenska slöjdföreningen, stiftad i Stockholm 6
okt. 1845, hade urspr. till närmaste uppgift att
genom "befrämjande af den svenska konstfliten och
näringarna" söka reglera de för industrien och
handtverket ödesdigra följderna af skråväsendets
upphäfvande. Sedermera ha dess syften något ändrats,
allteftersom olika tiders behof ställt olika kraf,
och enligt dess 1915 omarbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
