Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska litteraturföreningen - Svenska litteratursällskapet - Svenska litteratursällskapet i Finland - Svenska Livland - Svenska Lloyd - Svenska läkareföreningen - Svenska läkares nykterhetsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ganska betydande tidskrifter. Den ena, Skandia,
utkom 1833-37 i fria häften, tillsammans 10 bd,
samt innehöll företrädesvis originalafhandlingar
i vetenskapliga ämnen äfvensom öfversikter af
utländsk litteratur och konstodling. Den andra,
Svenska literaturföreningens tidning, utgafs 1833-38
i Uppsala, af V. F. Palmblad, som i dec. 1832 erhöll
utgifningsbevis därå. Enligt "anmälan" voro utom
honom följande personer medlemmar af tidningens
redaktion: P. v. Afzelius, P. D. A. Atterbom,
J. E. Boéthius, K. E. Fahlcrantz, S. Grubbe,
I. Hwasser, J. O. Höijer, O. Kolmodin, J. K. Lindblad,
H. G. Lindgren, K. G. Rogberg, E. A. Schröder,
J. H. Schröder, P. Sjöbring, A. Törneros och
L. P. Walmstedt. Tidningen innehöll hufvudsakligen
bokanmälningar och granskningar äfvensom smärre
uppsatser och lärda nyheter samt utgafs en gång i
veckan, vanligen om onsdagarna, med ett fyrsidigt
nummer i tvåspaltigt, stort kvartformat samt
kostade 5 rdr b:ko för hel årgång i prenumeration.
B. L.*
Svenska litteratursällskapet stiftades i
Uppsala 21 jan. 1880 af K. R. Nyblom, L. Bygdén,
K. G. Stjernström, K. Wahlund, O. Alin, I. Fehr och
H. Schück, hvilka därvid beslöto att till personer,
som voro intresserade för svensk litteraturhistoria
och bibliografi, utfärda inbjudning att ingå
som medlemmar i sällskapet. Enligt stadgarna,
som antogos på ett allmänt möte 15 april, sedan
455 personer tecknat sig på inbjudningslistorna,
är sällskapets ändamål att utge svensk litteratur
fr. o. m. reformationen, sådan den föreligger
i handskrift eller i äldre sällsynta tryck,
hvarjämte sällskapet skall låta sig angeläget vara
att samla och offentliggöra bidrag till svensk
bibliografi och litteraturhistoria. Sällskapets
angelägenheter vårdas och dess verksamhet ledes af
ett arbetsutskott, bestående af 5 i Uppsala bosatta
personer, hvilket eger att med sig förena en i
hvardera af städerna Stockholm, Lund, Göteborg
och Helsingfors bosatt person. Från utskottet
afgår årligen efter lottning en ledamot, hvilken
dock kan omväljas. Led. af sällskapet är hvar
och en, som hos medlem af arbetsutskottet eller
hos sällskapets ombud i landsorten anmäler önskan
att i sällskapet ingå och som erlägger årsafgiften
(5 kr.), hvilken berättigar till erhållande af de
af sällskapet utgifna skrifterna. Allmänt årsmöte
hålles i Uppsala i dec. Sällskapet utger dels en
tidskrift i ett häfte om året, "Samlaren", dels
åtskilliga fristående publikationer, bland hvilka
märkas särskildt följande större verk: "1500- och
1600-talens visböcker", utg. (sedan 1884, ofullb.) af
A. Noreen jämte H. Schück (för bd I), J. A. Lundell
(bd II) och A. Grape (bd III); "Messenius’
samlade dramer", utg. (sedan 1886, ofullb.) af
H. Schück; "Sveriges bibliografi 1481-1600",
utg. (sedan 1889, ofullb.) af A. Andersson;
"Skrifter från reformationstiden", utg. (sedan 1889)
af A. Andersson och H. Schück; "Svenskt anonym- och
pseudonymlexikon", utg. (1898-1915) af L. Bygdén;
"Lejonkulans dramer", utg. (sedan 1907, ofullb.) af
E. Ljunggren och K. Polack. Som sällskapets ordf. ha
fungerat K. R. Nyblom 1880-93, Ad. Noreen 1893-1906
och sedan dess H. Schück. Sekreterare, på hvilken
största arbetsbördan hvilar, ha varit
1880-83 H. Schück, 1833-1901 E. Lewenhaupt,
1901-06 A. Andersson och sedan dess M. Lamm.
Ad. N-n.
Svenska litteratursällskapet i Finland
grundlades "till åminnelse af J. L. Runeberg"
7 maj 1885 på initiativ af ett antal för det
svenskspråkliga bildningselementets förkofran i
Finland intresserade personer, bland dem främst
K. G. Estlander. Sällskapets uppgift är att
samla vittnesbörden om svenska kulturens uppkomst
och utveckling i landet, främja svenska språkets
studium och rätta bruk samt att främja den litterära
verksamheten på svenska språket genom prisbelöningar
och understöd. Bestyrelsen utgöres af 12 led., hvilka
sinsemellan årligen utse sällskapets ordf., vice
ordf., sekreterare, arkivarie och skattmästare. Af
ledamöterna i bestyreisen underkastas fyra hvarje år
omval vid årsmötet, som hålles på Runebergs födelsedag
(5 febr.). "Stiftande medlemmar" erlägga 200 mark
och öfriga medlemmar 100 mark en gång för alla
eller 10 mark årligen i tolf års tid; medlemmarnas
antal uppgick 1917 till omkr. 3,200. Behållningen
i sällskapets fonder har, hufvudsakligen genom
gåfvor och testamentariska dispositioner växt till
(1 jan. 1917) i rundt tal 966,000 mk. Sällskapet eger
därjämte fonder, hvilkas afkastning, enligt särskilda
bestämmelser, används för ändamål, som icke höra
till sällskapets egentliga verkningskrets. Dessa
af sällskapet förvaltade fonder, bland dem Svenska
kulturfonden (se Svenska folkpartiet i Finland),
stiga till i rundt tal 1,734,000 mark. Sällskapet
utsänder årligen stipendiater för insamling
af folkloristiska bidrag och ortnamn i Finlands
svenska bygder. I sällskapets "Runebergsbibliotek"
bevaras vittnesbörd om J. L. Runebergs lif
och verksamhet. Sällskapets publikationer, som
utkomma under titeln Skrifter utgifna af Svenska
litteratursällskapet i Finland (137 nummer, 1918),
omfatta ensamstående arbeten och skriftserier. Bland
de sistnämnda märkas "Förhandlingar och uppsatser"
(1 bd årligen), "Åbo universitets lärdomshistoria"
(10 bd), "Finlands svenska vitterhet" (ännu icke
slutförd) och "Studier i nordisk filologi" (1 bd
årligen). Vid årsmötet utdelas särskilda pris för inom
dess verksamhetsområde liggande publikationer. Se
A. Hultin, "Svenska litteratursällskapet i Finland
1885-1910" (i "Skrifter utg. af Sv. litt. sällsk. i
Finland", n:r 90). M. G. S.
Svenska Livland. Se Livland, sp. 835.
Svenska Lloyd, Förnyade ångfartygsaktiebolaget. Se
Lloyd, sp. 924.
Svenska läkareföreningen, Allmänna. Se Allmänna
svenska läkareföreningen.
Svenska läkares nykterhetsförening, stiftad i
juli 1902, i Stockholm, har till ändamål att
med stöd af medicinska vetenskapen motarbeta
dryckessederna. Medlemmarna förbinda sig att afstå
från bruk af alkohol som njutningsmedel. Till en
början tilläts det medlem att å ort med osäkert
dricksvatten (t. ex. i Paris eller i svensk stad
under gångbar tyfus) släcka törsten med öl eller
vin. Sedermera borttogs detta medgifvande ur
stadgarna. På alkoholkongressen i Stockholm 1907
ingick föreningen i den samtidigt bildade föreningen
Internationaler verband abstinenter ärzte. Svenska
läkares nykterhetsförening har från bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
