Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 1009-1010 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska läkares nykterhetsförening - Svenska läkaresällskapet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

början utgjorts af några 10-tal läkare; äfven
medicine studerande ega rätt till medlemskap.
E. Ät.

Svenska läkaresällskapet, Sveriges äldsta och
förnämsta vetenskapliga medicinska sällskap,
stiftades 1807 af K. F. von Schulzenheim, H. Gahn,
A. J. Hagström (adlad Hagströmer), J. H. Gistrén,
E. K. Trafvenfelt, E. Gadelius och J. J. Berzelius,
och hade sitt första sammanträde 25 okt. 1808. Dess
egentlige upphofsman var Gadelius, men Trafvenfelt
var alltifrån början dess verklige ledare såväl
i organisatoriskt och ekonomiskt som äfven
i vetenskapligt hänseende. Det var stiftarnas
ursprungliga mening, att sällskapet skulle bli en
medicinsk vetenskapsakademi med sträng begränsning
vid invalet af ledamöter, men denna tanke öfvergafs,
då sällskapet började sin verksamhet, och det kom i
stället att stå öppet för alla svenska läkare. På
förslag af Berzelius beslöt sällskapet 1824, att
äfven apotekare skulle kunna bli ledamöter. Alltsedan
1813 har sällskapet invalt äfven utländska läkare som
ledamöter. Sedan 1830 har det invalt svenska och sedan
1833 utländska hedersledamöter. Dess sammankomster
höllos 1808-16 i Hagströms föreläsningssal i ett för
länge sedan rifvet hus vid Riddarholmshamnen, 1816-18
i Karolinska institutets egendom vid Handtverkargatan
på Kungsholmen, 1818-67 och 1879-1906 i huset n:r 19
Jakobsgatan, där det genom testamente af lifmedikus
M. L. Wenner erhållit en våning och som det 1821,
medelst gåfvor af Hagströmer, Trafvenfelt och Gistrén
inköpte, och

Svenska läkaresällskapets hus vid Klara östra kyrkogata.

som sällskapet, sedan det på grund af bristande
utrymme i samlingssalen 1867-79 hållit sammankomsterna
i förhyrda lokaler, lät h. o. h.
ombygga för en af ledamöterna sammanskjuten summa
(nära 40,000 kr.). Sedan 1906 sammanträder det
i sitt (efter ritningar af K. Westman uppförda)
hus (se fig.), Klara östra kyrkogata 10, som
jämte tomten kostade 425,000 kr., hvaraf 131,236
insamlats bland ledamöterna. Sammankomsterna ha
alltifrån 25 okt. 1808 (med vissa inskränkningar
under sommaren och vid jultiden) egt rum alla
tisdagar och i hufvudsak upptagits af vetenskapliga
föredrag och diskussioner. Sällskapets verksamhet
har varit af ingripande betydelse för de medicinska
vetenskapernas utveckling i Sverige. Dess ursprung
sammanföll till tiden ungefär med uppkomsten
af Karolinska mediko-kirurgiska institutet
(se d. o.). De medicinske vetenskapsmän, hvilka
såsom lärare tillhört institutet, ha i regel varit
nitiska och verksamma ledamöter af sällskapet, och
genom detta samarbete ha dess arbeten redan från
början varit präglade af allvarlig vetenskaplig
anda. Så t. ex. tillhörde Berzelius sällskapets
stiftare, och A. Retzius var under 1830-50-talen
dess vetenskaplige föregångsman och blef i hög grad
bestämmande för riktningen af dess arbeten. Vid sidan
af sina vetenskapliga arbeten utöfvade sällskapet
under en följd af år vidsträckt praktisk-hygienisk
verksamhet. Redan tidigt började det syssla med
frågor rörande den allmänna hälsovården, och då
dylika frågor mera allmänt började dryftas på 1830-
och 1840-talen, tog det hand om desamma. Under flera
årtionden utöfvade sällskapet vidsträckt verksamhet
på detta område. Det tog ofta själf initiativ,
enligt uppdrag af olika myndigheter gjorde det ofta
utredningar och afgaf utlåtanden i hälsovårdsfrågor;
särskildt togs dess arbete mycket i anspråk vid
bekämpandet af de stora koleraepidemierna. Man kan
säga, att sällskapet under många år tjänstgjorde
som en frivillig hälsovårdsmyndighet för landet,
särskildt för hufvudstaden. Äfven efter tillkomsten
(1874) af särskilda hälsovårdsmyndigheter har det ofta
erhållit myndigheternas uppdrag att afge utlåtande
i samhällsviktiga hälsovårdsfrågor.

Statsmyndigheterna, som tidigt uppmärksammade
sällskapets allmännyttiga verksamhet, gåfvo
sällskapet sitt erkännande genom att bevilja ett
årligt statsunderstöd; från 1816 utgick detta med
500 rdr banko (750 kronor); 1854 ökades anslaget
till 2,250 rdr rmt (kronor) och 1866 till 3,000,
med hvilket belopp det fortfarande utgår. ’

Sällskapet har samlat ett synnerligen värdefullt
medicinskt bibliotek och i hög grad riktat den
svenska medicinska litteraturen, särskildt genom de af
detsamma utg. tidskrifterna "Svenska läkaresällskapets
handlingar" (sedan 1813), "Hygiea" (se d. o., sedan
1839) och "Svenska läkaresällskapets förhandlingar"
(sedan 1841), en fortsättning på de sedan 1810
offentliggjorda "Årsberättelserna om Svenska
läkaresällskapets arbeten".

Sällskapet har låtit prägla medaljer öfver
K. Trafvenfelt (1818), P. von Afzelius (1835),
K. Carlander (1838), J. J. Berzelius (1850),
A. Retzius (1896) och L. Pasteur (1892) samt äfven
hugfäst sin 50-åriga verksamhet (1858) och sin
100-åriga verksamhet med medaljer (1908).

Sällskapet har flera fonder för utdelning af
vetenskapliga pris och resestipendier: jubileumsfonden
(bildad 1858 genom insamling bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>