Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 931-932 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sweet, Robert - Sweet, Henry - Sweet gum - Sweet wood bark - Sveg - Svegder - Sveggen - Sveggesundet - Svegsmon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växthus först i Stockwell, sedan i Parson’s green
och gjorde sig berömd genom flera omfångsrika och
vackra planschverk, såsom Geraniaceæ (5 dlr, 500
kolor. tafl., 1820-30), The british flowergarden
(7 dlr; 712 kolor. tafl., 1823-38), Cistineæ
(112 d:o, 1825-30) och Flora australasica (56 d:o,
1827-28), hvarjämte han utgaf Hortus britannicus,
or a catalogue of plants cultivated in the gardens
of Great-Britain (1827; 3:e uppl. af G. Don, 1839).
C. Lmn.


Sweet [scö^t], Henry, engelsk språkforskare, f. 1845,
d. 30 april 1912, grundlade sina vetenskapliga studier
vid Oxfords universitet, blef filos. hedersdoktor
vid Heidelbergs och juris hedersdoktor vid Glasgows
universitet samt (1907) led. af Vet. soc. i Uppsala
m. m., men i sitt eget fädernesland rönte han aldrig
något officiellt erkännande eller fick någon annan
befattning än en docentur i fonetik och detta först
1901. Och dock var S. utan allt tvifvel under
sin lifstid Englands förnämste och så godt som
ende fullt moderne lingvist och som sådan ryktbar
öfverallt i den lärda världen - utom England. S. var
en mycket mångsidig och en alldeles ovanligt produktiv
författare. Sin styrka hade han mindre i forskningens
djup eller originalitet än i sin stora mottaglighet
för nya synpunkter, sin absoluta frihet från all
slentrianmässighet och framför allt uti sitt i eminent
mening pedagogiska framställningssätt. Också är han
först och främst läroboksförfattare och har som sådan
verkat reformerande på flera af språkforskningens
och språkundervisningens områden. Sin europeiska
berömmelse grundlade han genom arbeten i fonetik,
hvari han visserligen är en lärjunge af A. M. Bell (se
d. o.), för hvars "visible speech" han ifrigt gjorde
propaganda. Men själf har han uteslutande förtjänsten
af att ha skaffat "den engelska skolan" erkännande af
och inflytande på den allmänna europeiska (fonetiska)
forskningen. Hit höra hans Handbook of phonetics
(1877), Sound notation (1881), Primer of phonetics
(1890; 3 uppl. 1906), vidare Danish pronunciation
(1874), Russian pronunciation (1879), The elementary
sounds of english (1881), Primer of spoken english
(1890; 4:e uppl. 1906), The sounds of english (1908)
samt hans för den utländska undervisningen i engelska
epokgörande Elementarbuch des gesprochenen englisch
(1885; 3:e uppl. 1895). Dessa arbeten ådagalägga
särskildt S:s ovanliga förmåga som observatör inom
skilda språk, i hvilket afseende han hör till de
allra främste fonetikerna. Äfven svenskan blef
föremål för hans iakttagelser under ett uppehåll i
Uppsala 1877-78, och i hans Sounds and forms of spoken
swedish (1879) ha vi en viktig del af den nysvenska
grammatiken för första gången framställd efter
fullt tidsenliga vetenskapliga principer. Ungefär
samtidigt hade S. genom den lilla uppsatsen Words,
logic and
grammar (1876) gjort ett viktigt inlägg i fråga om
utredningen af de grundläggande grammatiska begreppen,
men först genom det innehållsrika och väckande arbetet
A new english grammar (I, 1892; II, 1898) utförde
han närmare sina synpunkter rörande framställningen
af ett lefvande språks grammatik. Vidare tillkommer
S. förtjänsten att jämte E. Sievers (se d. o.), men
delvis till tiden före denne, ha lagt grunden till
ett i vetenskapligt afseende fullt tillfredsställande
studium af angelsaxiskan. Banbrytande var här hans
lilla uppsats Dialects and prehistoric forms of old
english (1876) och i viss mån äfven The students
dictionary of anglosaxon (1897), den enda pålitliga
(ehuru mycket kortfattade) angelsaxiska ordbok,
som dittills fanns. Ytterst viktiga äro äfven hans
textupplagor "King Alfred’s west-saxon version of
Gregory’s Pastoral care" (1871), "King Alfred’s
Orosius" (1883) och framför allt "Oldest english
texts" (1885). För begynnare utgaf han flera mycket
använda läroböcker såväl i angelsaxiska (Anglosaxon
reader, 1877; 8:e uppl. 1908; Anglosaxon primer,
8:e uppl. 1896; First steps in anglosaxon, 1897;
Old english reading primers, I, II, nu i 2:a uppl.;
A second anglosaxon reader) som i medelengelska
(First middle english primer, 1884. 2:a uppl. 1891,
och Second middle english primer, 1886, äfvenledes
nu i 2:a uppl.). Alla engelska perioders ljudhistoria
behandlade han förtjänstfullt i A history of english
sounds (1874, 2:a uppl., fullständigt omarb. och högst
betydligt utvidgad. 1888), och af sitt modersmåls hela
historia gaf han sammandrag för begynnare i A short
historical english grammar samt A primer of historical
english grammar. Bland hans många öfriga (smärre)
arbeten må här nämnas blott hans stenografiska
handbok Manual of current shorthand (1892) och hans
lilla, äfven i Sverige använda, men själfständigt
vetenskapligt värde saknande ledtråd i fornisländska:
Icelandic primer (1886; 2:a uppl. 1895). Efter
hans död utgafs (1913) ett band Collected papers.
Ad. N-n.

Sweet gum [sö>i’t ga’m], eng., bot., farm. Se
Liquidambar.

Sweet wood bark [söä’tömd bä’k], eng., bot. Se
Kaskarillbark.

Sveg. 1. Socken i Jämtlands län, Svegs
tingslag. 155,720 har. 2,832 inv. (1916). Häraf komma
76,89 har med 724 inv. på det inom socknen belägna
municipalsamhället Svegsmon (se d. o.). S. bildar med
Älfros och Linsell ett pastorat i Härnösands stift,
Jämtlands södra kontrakt. - 2. Tingslag i Jämtlands
län, ingår i Härjedalens domsaga och Jämtlands
södra fögderi samt omfattar socknarna Sveg, Linsell,
Älfros, Lillhärdal, Ytterhogdal, Öfverhogdal. 7,054
kvkm. 8,955 inv. (1916).

Svegder. Se Sveigder.

Sveggen, fiskeläge vid Sveggesundet på norra sidan
af Averöen, rakt v. om Kristiansund, Romsdals amt,
Norge. 315 inv. (med omgifvande distrikt, 1910).
K. V. H.

Sveggesundet. Se Sveggen.

Svegsmon, municipalsamhälle (jämlikt k. br. 31
dec. 1908) och kyrkoby i Svegs socken, Härjedalen,
Jämtlands län, ändpunkt för Orsa-Härjedalens järnväg,
som där går öfver Ljusnan på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>