Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swedish chamber of commerce of the United states of America - Swedish intelligencer - Svedjebruk - Svedjekratta - Svedjeland - Swedlund, Per (Pelle) Adolf - Swedman, Karl Vilhelm - Svedmark, Lennart Eugène - Svedning - Svedvi - Sweelinck, Jan Pietersz. - Sveen - Sweepings - Sweepstakes - Sweertia - Sweet, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i New York, som har till uppgift att på olika sätt
förmedla närmare och utsträcktare handelsförbindelser
mellan Sverige och Förenta staterna. Såväl svenskar
som amerikaner kunna vara medlemmar. Antalet
chartermedlemmar var urspr. 58, hvaraf 31 bosatta i
Sverige och 27 i Förenta staterna. Antalet medlemmar
är nu (1918) 350, hvaraf 215 i Sverige och 135
i Amerika. O. A. L-r.
Swedish intelligencer [sωī’diʃ inte’lidʃənsə],
"Svenska tidningen", en ofta citerad bok rörande
Gustaf II Adolfs deltagande i Trettioåriga
kriget. Boken, som innehåller många trovärdiga
meddelanden af ögonvittnen, utkom i London i
4 delar 1632–34 (fortsättningen utgafs under
växlande titlar). Jfr Klemming, "Förteckning öfver
Kongl. bibliothekets samling af samtida berättelser
om Sveriges krig" (1867).
Svedjebruk, landtbr. Se Bränning.
Svedjekratta, landtbr. Se Gryfsa.
Svedjeland, landtbr. Se Bränning.
Swedlund, Per (Pelle) Adolf, målare, f. 6 okt. 1865 i
Gäfle, blef student 1885, var elev vid Konstakademien
1889-92, vistades i Frankrike 1892-95, har sedan
vistats i Bruges och flera gånger i Italien. Han
utställde till en början motiv från Bretagne och
Bruges: Efter vespern, Det öde huset, Kyrka i Bruges
(de båda sistnämnda i Göteborgs museum), Kanal i
Bruges (Nationalmuseum, alla 1898), Natt (1902),
Aftonsången (vinterkväll, 1911). Från de första
åren af 1900-talet datera sig italienska motiv,
från Chioggia, Montefiascone, Rom och kampagnan
(Solnedgång på Bolsenasjön, Kväll på kanalen
m. fl.). De senare åren har S. målat hufvudsakligen
stämningar från hemlandet, från västkusten, Jämtland
- fjällmotiv i solnedgång o. a. - Stockholm och
trakten däromkring, Gäfle (Ett gammalt bref, 1909,
På tröskeln, s. å.) och hafvet (Augustinatt på
Östersjön, 1910, Göteborgs museum). S. uppenbarar
ett lyriskt målartemperament, han är drömmare och
lyriker, målar personligt kända fantasier öfver ett
verklighetsmotiv, som han kan ge en stark stämning,
ofta svårmodig eller elegisk, ibland på en gång kärf
och vek. G-g N.
Swedman, Karl Vilhelm, målare, f. 1762, d. 1840,
blef elev af konstakademien och Masreliez samt
vann flera belöningar för prisämnen, utförde
sedan altartaflor (t. ex. Nattvarden, i Närtuna,
ärkestiftet), äfvensom några genrer. Som tecknare
lämnade han en förträfflig komposition till svenska
upplagan af Gustaf III:s skrifter samt åtskilliga
laverade historiska kompositioner. Han blef 1800
medlem af konstakademien samt var från 1796 till
sin död lärare i figurprinciperna vid dennas skola.
-rn.*
Svedmark, Lennart Eugène, geolog, f. 7 aug. 1847
i Borås, blef student 1866, filos. kandidat 1873,
filos. doktor 1875 och docent i mineralogi och
geologi 1876, allt i Uppsala, och uppehöll under
flera terminer 1877-80 på förordnande professuren
i dessa ämnen. Han blef biträdande geolog vid
Sveriges geologiska undersökning 1877 och var geolog
där 1881-1908. S. företog 1875 med stipendium en
studieresa till åtskilliga vulkaniska områden och
universitetsstäder i Tyskland, idkade under F. Zirkels
ledning mikroskopisk-petrografiska och mineralogiska
studier i Leipzig,
gjorde 1877 på egen bekostnad en resa till Schweiz för
glacialstudier samt till Strassburg för mikroskopiskt
arbete hos H. Rosenbusch. S. har utarbetat de
geologiska kartbladen Vaxholm, Furusund, Norrtälje,
Rådmansö, Sommenäs, Vimmerby, Svinhult, Kisa, Varberg
och Oskarshamn med tillhörande beskrifningar samt
i fackskrifter offentliggjort geologiska uppsatser,
hufvudsakligen af petrografiskt, vulkanografiskt och
seismologiskt innehåll, såsom Halle- och Hunnebergs
trapp (1878), Gabbron på Rådmansö och angränsande
trakter af Roslagen (1885), Meddelanden om jordstötar
i Sverige. I-VI (1890-1902) m. fl. Som Geologiska
föreningens sekreterare 1884-1903 ombesörjde han
utgifningen af föreningens tidskrift. Han är sedan
1904 redaktör af tidskr. "Sten och cement" (se d. o.).
E. E.
Svedning, text. Se Appretera, sp. 1251, och
Sengning.
Svedvi, socken i Västmanlands län, Snefringe
härad. 5,851 har. 2,985 inv. (1916). S. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Munktorps kontrakt.
Sweelinck [svel-], Jan Pietersz., holländsk
tonsättare, f. 1562 i Deventer eller Amsterdam,
d. 1621 i Amsterdam, elev af Zarlino i Venezia, blef
1580 organist vid en kyrka i Amsterdam. Han ansågs som
sin tids främste orgelspelare och utbildade en mängd
lärjungar, bl. a. svenske hofkapellmästaren Anders
Düben (se d. o. 1). S. är skapare af orgelfugan,
som först af Seb. Bach vidare utvecklades ur den
form S. gett den. Han komponerade bl. a. förträfflig
orgelmusik. S:s samlade tonverk utgåfvos 1895-1903
på Breitkopf & Härtels förlag under redaktion af M.
Seiffert (se denne) i 12 bd, hvaraf bd 1 omfattar
orgel- och klaververk, bd 2-10 sångmusik (psalmer
o. d. samt visor, flerstämmiga). Biogr. af Tiedeman
(1892) och Seiffert (1891), i "Vierteljahrsschrift
für musikwissenschaft").
Sveen [sven]. Se Sveio.
Sweepings [sωī’piŋs], eng. Se Kräts.
Sweepstakes [sωī’psteiks], eng., sportv.,
insatslöpning, benämning på en kapplöpning, hvartill
priset åstadkommes af insatser och forfeit (se d. o.),
som erläggas för de anmälda hästarna. Tre anmälningar
äro nog, för att en sådan löpning skall kunna startas,
men om någon af de anmälda hästarna skulle aflida
före starten, får täflingen dock ega rum, såvida
två hästar, som tillhöra olika egare, kvarstå.
B. C-m.
Sweertia L. (Frasera, Ophelia], bot. farm., örtsläkte
af fam. Gentianaceæ, underfam. Gentianoideæ,
med 70 arter, ofta växande i bergstrakter. Från
Gentiana skiljer sig S. genom förekomsten af
gropformiga nektarier på kronflikarna. S. perennis
med stålblå blommor är en karakteristisk växt på
Syd-Europas fuktiga alpängar. Liksom de öfriga
gentianacéerna innehålla Swcertia-arterna
bittra ämnen och ha därför delvis medicinsk
användning. Så lämnar S. chirata (Himalaya) den
mycket bittra chiretta-örten, och den torkade,
i skifvor skurna roten af S. carolinensis (Frasera
carolinensis) utgör drogen amerikansk kolumborot.
G. L-m.
Sweet [sö>irt], Robert, engelsk trädgårdsodlare och
botanisk författare f. 1783 i Cockington, d. 20
jan. 1835 i Chelsea, innehade stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
