Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 927-928 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swedenborg society - Svedenstjerna, Erik Tomas - Swederus, Nils Samuel - Swederus, Georg - Swederus, Magnus Bernhard - Swedish chamber of commerce of the United states of America

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Swedenborg). Mest uppmärksamhet har det tilldragit
sig genom att ordna den stora internationella
Swedenborgkongressen i London i juli 1910 till
hundraårsjubileet. Denna bevistades af forskare från
de flesta länder (från Sverige bl. a. professorerna
Lönnberg, Hj. Sjögren, Henschen, Ramström,
öfverbibliotekarien Andersson med adress från Uppsala
universitet m. fl.) och hade till hederspresident
svenske envoyén grefve H. Wrangel. Förhandlingarna,
som beröra Swedenborg både som naturforskare, filosof
och teolog, utgåfvos 1912 i ett rikt illustreradt
band. Hj. H-t.

Svedenstjerna, Erik Tomas, bergsvetenskapsman,
f. 26 april 1765 å Österhammars bruk i Västmanland,
d. (natten till) 14 jan. 1825, aflade bergsexamen
i Uppsala 1783, tjänstgjorde som auskultant
i Bergskollegium och förordnades 1792 till
öfvermasmästare i norra distriktet. Efter att någon
tid under direktör E. Nordvalls öfverinseende ha ledt
arbetena på Trollhätte kanal företog han 1800-03,
med understöd af Brukssocieteten, en utrikes resa i
ändamål att studera järntillverkningen. 1805 utnämndes
han till direktör öfver tackjärnsblåsningen och
stångjärnssmidet i riket, men tog, då han öfverhopades
af enskilda uppdrag, afsked från befattningen som
öfvermasmästare 1808 och som direktör 1811. I
riksdagen 1809 tog han liflig del och var 1810-18
fullmäktig i Riksgäldskontoret. 1818 utnämndes han
till öfvermasmästare i södra distriktet. Genom stora
spekulationer i koboltverk hotad med ekonomisk
ruin, förkortade han sitt lif. S. invaldes 1805
i Vet. akad., hvars preses han var 1809-10, och i
Landtbruksakad. vid dess stiftelse 1812. Han utgaf
Resa genom en del af England och Skotland åren
1802, 1803 (1804), Samlingar i bergsvetenskapen
(9 hftn, 1807-11, tills. med E. J. Lidbeck),
Några underrättelser om engelska jernhandteringen
(1813) m. m. S. var egare till en mycket dyrbar
mineralsamling, som inköptes af kronprinsen
Oskar och skänktes till Uppsala universitet.
Th. N-m.

Swederus. 1. Nils Samuel S., naturforskare,
vitterhetsidkare, f. 24 aug. 1751 i Stockholm, d. 3
nov. 1833, blef student i Uppsala 1774 och filos.
magister 1779, prästvigdes 1780, blef 1782
hofpredikant, 1789 kyrkoherde i Näsby och Ervalla
församlingar, Västerås stift, och 1801 prost
i Fellingsbro kontrakt. 1784-86 företog han en
studieresa till England, där han erhöll i uppdrag att
ordna sir Joseph Banks’ entomologiska samlingar,
äfvensom till Belgien och Holland. Han gjorde
flera naturvetenskapliga upptäckter, särskildt inom
entomologien, och kallades därför till medlem af
flera utländska lärda samfund. I sin ungdom skref
han flera skaldestycken. - S:s äldre broder Magnus
S., f. 1748, d. 1836, 1780-88 akademibokhandlare i
Uppsala, utvecklade därunder en ej ringa
verksamhet som bokförläggare. S., som redan tidigare
drifvit bokhandel i Uppsala och landsorten, utgaf
1784 "Tidningar för svenska bokhandeln", den första
i sitt slag i vårt land, och "Lärda tidningar
ifrån Upsala" 1785-86. Han blef 1789 präst och
s. å. domkyrkosyssloman i Västerås. Se M. B. Swederus,
"Boklådorna i Uppsala 1616-1907" (1907).

2. Georg S., son till ofvannämnde Magnus
S., skriftställare, f. 19 juli 1796 i Västerås,
d. 8 juli 1888 i Stockholm, blef filos. kandidat i
Uppsala 1821 och egnade sig därefter i Stockholm åt
skriftställeri. Med särskildt intresse studerade han
statshushållningen, i synnerhet fabriksväsendet,
och stiftade 1831 Svenska industriföreningen,
hvars sekreterare han var till 1833, då en
svår sjukdom hindrade honom att fullfölja
sitt arbete. 1834-41 var han fabriksombudsman
och företog 1841-44 på allmän bekostnad en utrikes
resa "i ändamål att forska efter de förhållanden,
i hvilka det allmänna välståndet kommit till följd
af näringsfrihetens införande". Efter sin
hemkomst egnade han sig uteslutande åt litterär
verksamhet. Hans skrifter, oberäknadt en
högst betydande mängd tidningsuppsatser och
öfversättningar, behandla företrädesvis historia,
statshushållning och industriella ämnen samt
uppgå till ett mycket stort antal. Bland dem
må nämnas Skandinaviens jagt, djurfänge och
vildafvel jemte jagtlexicon (1832), Nyaste
bondepraktika (1832-33; 3:e uppl. 1836),
Näringsväsendet i Sverige år 1840 (1840), Om
fattigväsendet (1847), Ungern och magyarerna,
historisk skildring (1849), Sveriges krig och
politik åren 1808-15 (1864-65), Handlexikon för
svenska landthushållare (1869), Förteckning
på källskrifter, användbara för Carl XIV Johans
historia (1875), Konung Carl XIV Johans historia
(I, 1877-78, ofullb.) och Om fälttåget i Norge
1814 (1887). S. promoverades 1871, enligt filos.
fakultetens beslut, till filos. jubeldoktor och erhöll
1881 en statspension af 1,200 kr.

3. Magnus Bernhard S., sonson till S. 1,
naturvetenskapsman, historiker, f. 27 april 1840 i
Fellingsbro, Örebro län, d. 22 dec. 1911 i Uppsala,
blef student i Uppsala 1860, filos. doktor 1877,
var en tid e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket
och blef 1884 adjunkt i naturalhistoria, historia
och modersmålet vid katedralskolan. S. har
i sina skrifter lämnat flera originella bidrag
till naturvetenskapens historia och äldre tiders
kulturhistoria, t. ex. Botaniska trädgården
i Uppsala 1655-1807 (1877, akad. afh.),
Olof Rudbeck d. ä., hufvudsakligen betraktad
i sin verksamhet som naturforskare (1878),
Svensk hortikultur i forna dagar (1880-82),
Naturvetenskapernas studium vid Sveriges
gymnasier och skolor under äldre tider (s.
å.), Boklådorna i Uppsala 1616-1907 (1907)
och två historiska redogörelser för Västmanlands-Dala
studerande nation i Uppsala (1868 och 1877,
den senare tills. med G. H. Eneström).
3. C. Lmn.

Swedish chamber of commerce of the United states of
America [swidij tjéYmber ev kå’ma{ öv thi jönåYtid
stéYts ev eme^riks], The, "Svenska handelskammaren i
Amerikas förenta stater", kallar sig en sedan början
af 1907 existerande korporation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>