Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swedenborg, Emanuel - Swedenborgia - Swedenborgianismen - Swedenborg society
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nya kyrkans svenska församling –, hvilken erkändes
af staten 1887. Denna senare organisation har sedan
1911 två statserkända församlingar, en i Stockholm och
en i Göteborg, och höll sin första generalförsamling
1912 i Stockholm och sin andra 1917 i Göteborg. Under
namnet Nya kyrkans församling har i Stockholm 1916
bildats en ny, af staten erkänd organisation, som
utgör en gren af den s. k. "akademiska" riktningen
(The central church of the New Jerusalem) i Amerika,
med hufvudsäte i Bryn Athyn, ett pittoreskt litet
samhälle 25 km. n. om Philadelphia i Pennsylvania,
hvilket är biskopssäte för The central church
of the New Jerusalem och har en swedenborgsk
högskola med colleges för barn, akademibyggnad
etc., där undervisning lämnas i alla vid vanliga
högskolor förekommande ämnen och präster och lärare
för kyrkan utbildas. – S. har haft ett icke ringa
inflytande på vitterheten, bl. a. Atterbom, som gaf en
sympatisk tolkning af S:s lära i "Siare och skalder",
K. J. L. Almquist (se M. Lamm i "Samlaren", XXXVI)
och Strindberg; i "Faust" var äfven Goethe i någon
mån påverkad af S., som lämnat spår hos H. de Balzac,
S. T. Coleridge, T. Carlyle, Robert och Elizabeth
Browning m. fl. Mot S. riktade Kant 1766 "Träume
eines geistersehers"; bland dem, som sysslat med S.,
må vidare nämnas J. J. von Görres (1827) och Emerson
(i "Representative men", 1850).
Litt.: S:s alla hittills kända skrifter, tryckta och
otryckta, äro angifna i A. Stroh och Greta Ekelöf,
"Kronologisk förteckning öfver E. S:s skrifter"
(1910); alla editioner af hans verk hos J. Hyde,
"Bibliography of the works of E. S. original and
translated" (1904). De viktigaste urkundssamlingar
och editioner äro I. Tafel, "Sammlung von urkunden"
(I–IV, 1839–45), R. L. Tafel, "Documents concerning
S." (I–III, 1875–77) och Vet. akad:s edition af
S:s naturvetenskapliga skrifter (hittills 3 bd,
1907 ff.). S:s viktigaste religiösa skrifter äro
öfversatta till sv. af C. J. W. Manby 1876–1914. S:s
naturvetenskapliga arbeten användas mest i öfv. till
eng. af J. Garth-Wilkinson, Clissold, R. L. Tafel
och i det swedenborgska hufvudorganet "The new
philosophy" (Bryn Athyn, se ofvan). För dessa liksom
för äldre biografier öfver S. hänvisas i öfrigt
till Hj. Holmquist, "Ur S:sforskningens historia"
(i "Kyrklig tidskr.", 1909). Af swedenborgska
biografier må nämnas blott de engelska af Wilkinson
(1849; 2:a uppl. 1886), W. White (2 bd, 1867),
B. Worcester (1886; amerikansk, många uppl., den
främsta swedenborgska) och G. Trobridge (1907),
den italienska af L. Scocia (1883), den franska af
J. Matter (1863; flera uppl.; öfv. till sv. 1864)
samt schweizaren Ch. Byses franska (4 bd, 1911–14;
framställning af S:s åskådning, med biografi i bd
I), R. A. Hoffmann, "Kant und S." (1909), och den
för den moderna S:sforskningens igångsättande så
energiske Alfr. H. Strohs (numera svensk medborgare)
"Grunddragen af S:s lif" (1908). En biografi inleder
G. Ballets medicinska undersökning, "Histoire
d’un visionnaire" (1899). Af svenska författare må
nämnas B. von Beskow (i Sv. akad:s handl., 1859),
A. Fryxell (i "Berättelser ur sv. hist.", d. 43,
1875), Hj. Holmquist, "Från S:s ungdom och första
stora
verksamhetsperiod" (i "Bibelforskaren", 1909) och
"Från S:s naturfilosofiska period" (i "Finska
kyrkohist. samfundets årsbok", 1913), M. Lamm,
"Svedenborg" (1915; det moderna hufvudarbetet, som
gör alla föregående föråldrade, mindre biografi än
analys af S:s åskådning), och E. Kleen, "Swedenborg"
(I, 1917; väsentligen S:s naturvetenskapliga
forskning). – Olika sidor af denna belysas ock
bl. a. af G. Eneström, "S. som matematiker"
(i Vet. akad:s handl. 1890), E. Sjöstrand, "S:s
åsikter om mynt etc." (i "Statsvet. tidskr.",
1908), A. Wallén, "Vänerns vattenstånd" (i "Ymer",
1910), R. Lieger, "Eine hydrographische studie
S:s" (I, 1894), A. G. Nathorst, "S. som geolog"
(i "Geol. fören:s i Stockholm förhandl.", 1906,
samt i Vet. akad:s ofvannämnda ed., bd I, 1907),
Hj. Sjögren i "Geol. fören:s förh." (1907),
H. Schlieper, "S:s system der naturphilosophie"
(1901), K. V. S. Aurivillius, "Der wal S:s" (i
Vet. akadrs handl.", 1888), S. Arrhenius, "Människan
inför världsgåtan" (1907; flera uppl.) samt "S. as
cosmologist" (i Vet. akad:s stora ed., bd II, 1908),
A. E. Nordenskiöld (i Vet. akad. 1888), M. Neuburger,
"S:s beziehungen zur gehirnphysiologie" (1901),
G. Retzius, "S. als anatom und physiolog" etc. (1903)
och "Croonian lecture" (i "Proceedings of the Royal
society", vol. 80, 1908), samt M. Ramström, "Om S. som
naturforskare och i synnerhet hjärnanatom" (1910),
"S:s investigations in natural science" etc. (1910),
"Hvarpå grundar sig S:s åsikt om hjärnans funktion
etc.?" (i "Uppsala läkarfören:s förhandl., 1910)
och "Om corpora striata’s och talmi funktion
enl. S." etc. (1913; de grundläggande moderna
undersökningarna om S:s medicinska forskning). Se
äfven flera forskare i "Transactions of the
international S. congress in London 1910". – För S:s
religiösa uppfattning hänvisas till Byse och Lamm samt
"Swedenborg concordans", I–V (1888–98), S. M. Warren,
"Compendium of the theological writings of S."
(1898; swedenborgarnas stora dogmatik), F. Görwitz,
"Neukirchliche religionsunterricht" (1903; god
vägledning), och ofvannämnda "Transactions". –
Swedenborgianismens historia: A. Kahl, "Nya kyrkan"
etc. (1847–64), R. Sundelin, "Swedenborgianismens
historia i Sverige under förra århundradet" (1886),
V. Berg, "Göteborgs stift under 1700-talet" (stor
samling dokument om S.-striden), C. Theoph. Odhner,
"Annals of the new church" (1904 f.).
A. F. Å. Hj. H-t.
Swedenborgia Nath., paleobot., ett fossilt
barrträdssläkte, hvars kottar, af ett mindre
hönsäggs storlek, äro kända från rät-liaslagren
i Skåne. Kottefjällen voro skaftade, handlikt
delade, erinrande om Cryptomerias (hvadan artnamnet
cryptomerides) och buro sannolikt blott ett enda
frö. Släktet är uppkalladt efter E. Swedenborg, den
förste svensk, som beskrifvit fossila växter (1722).
A. G. N.
Swedenborgianismen. Se Swedenborg, sp. 923-925.
Swedenborg society [sωī’dnbåg səsai’iti], stiftades
26 febr. 1810 med uppgift att sprida kännedom om
Swedenborg och hans skrifter. Det har utvecklat
liflig litterär verksamhet; bl. a. har det ombesörjt
utgifningen af Hydes S:s-bibliografi (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
