Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Swainson, William - Swainsonia Greyana - Svaj - Swakop - Swakopmund - Sval - Svalan - Svalbon - Svale - Swale - Swale channel - Svalerödtangens batteri - Swalferort - Svalfisken - Svalg - Svalginflammation - Svalgkatarr - Svalgkäkar - Svalin - Swalin, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
birds of Brazil (1834-35), Notes on the timbertrees
of New Zealand (1851), Botanical report on Victoria
(1853), m. m.
C. Lmn.
Swainsonia Greyana, bot., en till fam. Leguminosæ,
underfam. Papilionatæ hörande ört. Se Australien,
sp. 455.
Svaj och Svaja, sjöv. Ett fartyg säges svaja, då
det till följd af vind eller strömförändringar
bågformigt svänger omkring sitt ankare eller
omkring en boj, i hvilken det med fören är förtöjdt
(fäst). Ett förankradt fartyg utan förtöjningar säges
ligga på svaj. Är utrymmet härvid tillräckligt
stort, utan fara för fartyget att komma på grund
eller i kollision, säges det ha svajrum.
B. N.*
Swakop, flod i Tyska Sydväst-Afrika, upprinner i
Damaraland och faller ut i Atlantiska hafvet på
norra gränsen af engelska kolonien Walfish bay. Den
är alldeles torr största delen af året. Omkr. 1
km. n. om mynningen ligger orten Swakopmund
med öppen redd. Den har godt dricksvatten och
järnvägsförbindelse med Windhuk. Det är den
viktigaste hamnen i kolonien och har regelbunden
ångbåtstrafik med Europa, skola och bibliotek.
J. F. N.
Swakopmund. Se Swakop.
Sval (isl. Svol), nord. myt., en af de tolf floder,
som upprinna ur brunnen Hvergelmer.
Svalan, veckotidning. Se Wettergrund, J.
Svalbon, Ätliga. Se Kinesiska svalbon.
Svale, Svalgång. Se Bostad, sp. 1270, Högan lofts
bur och Nordiska museet, pl. II, fig. 8.
Swale [swéil], det sund, som skiljer ön Sheppey i
Thames’ æstuarium från Kents fastland. J. F. N.
Swale channel [swéil tjä’nl]. Se Medway.
Svalerödtangens batteri, i Norge på pynten utanför
platsen för befästningen vid Sponviken (se d. o.),
byggdes af norrmännen senast 1808, då det var
besatt och bestyckadt. Efter 1814 fick det förfalla.
L. W:son M.
Swalferort, nu Zerel, hamnplats på Ösels
sydligaste udde. Sommaren 1657 byggde M. G. De la
Gardie midt på refvet utanför S. en skans, från
hvilken båda inloppen kunde beskjutas. Efter krigets
slut fick skansen förfalla. – Under Världskriget
1917 hade tyskarna 12 okt. börjat intaga Ösel, och
den 16 bemäktigade de sig till sist äfven Zerel.
L. W:son M.
Svalfisken, zool. Se Flygfiskar, sp. 668.
Svalg, Farynx. 1. Anat., den för födoämnen och
andningsluft afsedda, oregelbundet trattformiga
genomgångsväg, som bakåt fortsätter mun- och
näshålorna. De sistnämnda öppna sig bakåt genom
två ovala öppningar, koanerna. Munhålan skiljes från
näshålorna genom en benskifva, som på båda sidor (öfre
och undre) klädes af slemhinna, hårda gommen. Skifvan
slutar bakåt med en tunn kant, från hvilken nedhänger
gomseglet (mjuka gommen), en utlöpare af båda
slemhinnorna, med mellanliggande körtlar, muskler,
kärl och nerver. Bakom de tre öppningarna och bakom
gomseglet vidtar det rum man kallar svalget. Till tak
har det hufvudskålens bas. Bakväggen, som ligger på
framsidan af halskotorna, och sidoväggarna ega tre
hvarandra delvis öfverlagrande, cirkulära,
platta muskler (svalgkonstriktorerna). Alltsammans
är beklädt af slemhinna. I denna hinna, som bakom
koanerna eger nässlemhinnans egenskaper och bakom
munhålan munslemhinnans byggnad, ligger en mängd
körtlar.
 |
| Längdsnitt genom näsa, mun och svalg. 1 svalg, 2 mjuka gommen, 3 hårda gommen, 4 näshåla med näsmusslor, 5 mynningen för hörseltrumpeten (tuba Eustachii) vid svalgets öfvergång i näshålan (koan), 6 tänder, 7 tungan, krängd nedåt-inåt, med runda smakpapiller, 8 gombåge, 9 mandel, 10 kotpelare, 11 basen af kraniet. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
