Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 815-816 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svallgrus - Svallkött - Swallow - Svalor - Svalstjärtfjärilen - Svalstjärtgladesläktet - Svalstjärtsbäddning - Svalting - Svalöf - Svalört - Swammerdam, Jan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svallgrus, geol., numera knappast använd benämning på
ett mer eller mindre rensköljdt och rundnött grus,
utgörande den inom vissa områden genom rinnande
eller svallande vatten omarbetade öfre delen af
morängruset. Namnet omfattar således i viss mån äfven
verkliga strandbildningar. Jfr Strandgrus.
E. E.

Svallkött, kir., granulationsväfnad i öfvermått. Vid
långvariga, men begränsade inflammationer uppstå
stundom små upphöjda, glasiga, köttvårtliknande
bildningar på gränsen mellan sår och omgifvande
väfnader. Så ser man stundom mynningen af en
fistelgång eller bottnen af ett bensår öfvertäckas
af nyssnämnda lösa, svampiga, lätt blödande och
lätt sönderfallande granulationsväfnad. För
att aflägsna svallkött bränner man med en
lapisstång eller skrapar bort den öfverflödiga
granulationsväfnaden. Dymedelst ökas och förbättras
läkningstendensen. J. Å.

Swallow [so>å’l£u], eng. Se Peak.

Svalor, zool. Se Hirundinidæ.

Svalstjärtfjärilen, zool. Se
Papilionidæ.

Svalstjärtgladesläktet, Nauclerus, zool., tillhör
fam. falkar (Falconidæ), ordn. Falconiformes inom
fågelklassen. Vingarna likna svalornas, stjärten
är utomordentligt lång och djupt klufven. Dessa
fåglar förekomma i mellersta och södra Amerika och
äro bekanta för sin storartade flygskicklighet. De
fånga i flykten insekter ej med näbben, utan -
besynnerligt nog - med fötterna och föra dem
därefter, alltjämt flygande, upp till näbben.
L-e.

Svalstjärtsbäddning, krigsv. Se Bäddning 1.

Svalting, bot. Se Alisma.

Svalöf. 1. Sedan 1915 benämning på socknen Norra
Svalöf (se d. o.). - 2. By i Svalöfs socken, Malmöhus
län, vid S. station på linjen Malmö-Ängelholm af
Västkustbanan, 39 km. från Malmö. Där finnas Svalöfs
m. fl. socknars sparbank (1867), afdelningskontor af
Skandinaviska kredit-a.-b., folkhögskola (Fridhem),
upprättad 1873 i Ask, flyttad till S. 1893, förenad
med landtmannaskola 1899 och med landthushållsskola
1913.

Fig. 1. Från frörenseriet i Svalöf.

Den
manliga folkhögskolan pågår 20 veckor under vintern,
den kvinnliga 4 sommarmånader. Vida bekant är
S. genom den verksamhet, som där utöfvas af Sveriges
utsädesförening (se d. o.), som i S. har en anstalt
för förädling af landtbrukets kulturväxter (tax. till
200,000 kr.) samt jord, 5/128 mtl i S. Svalöf,
tax. till 31,000 kr. (1916), samt Allmänna svenska
utsädesaktiebolaget, som började sin verksamhet 1891 (nu med
ett aktiekapital af 900,000 kr.) och har till uppgift
att under kontroll föröka och försälja de nya och
förbättrade stammar af utsäden, som utsädesföreningen
uppdragit, samt att verkställa inköp och försäljning
af fullgodt utsäde. Det eger inom socknen något öfver
3 mtl jord, tax. till 703,800 kr. (1916), samt annan
fastighet, tax. till 284,000 kr. För dess verksamhet
redogöres i dess berättelse för åren 1891-1916 "En
återblick" (1916; ur dess rika bildmaterial äro fig.
1 och 2 hämtade).

Fig. 2. Försöksfält i Svalöf.

Inom socknen ligga ock en
mek. verkstad med gjuteri och snickerifabrik
(tillhörig Svalöfs maskinverkstäders a.-b.),
som tillverkar stenkrossar, landtbruksmaskiner,
gjutgods m. m., ett mejeri och förädlingsanstalt
för afvelsdjur, tillhöriga P. Bondesons
landtbruksa.-b. (1898, aktiekapital 480,000 kr.),
som bl. a. har en mycket stor svingård.

Svalört, bot., namn på Ranunculus Ficaria (se
Ranunculus) och Chelidonium majus (se
Che1idonium).

Swammerdam, Jan, holländsk zoolog, f. 1637 i
Amsterdam, d. 1680, sysselsatte sig redan under
gossåren med förkärlek särskildt med insekternas
studium. Han studerade därefter medicin och
naturvetenskap i Leiden och promoverades till
med. doktor 1667, sedan han försvarat en afhandling
om andningsprocessen. Stort och rättvist erkännande
vann han genom sin beundransvärda färdighet att
dissekera mindre djurformer, särskildt insekter och
snäckor. Han konstruerade ett för den tiden utmärkt
mikroskop och lyckades med fint utdragna glasrör
göra insprutningar i eller uppblåsa äfven helt små
organ. Hans undersökningar öfver insekternas inre och
yttre anatomi, deras förvandlingar o. s. v. blefvo
först under 1800-talet öfverträffade. Dels ekonomiska
och husliga bekymmer, dels, och framför allt,
bekantskapen med den religiösa svärmerskan Antoinette
de Bourignon försatte honom i ett sjukligt pietistiskt
tillstånd. Hans mystiska känslostämning inverkade
på hela hans författarskap, och hans senare arbeten
tyckas företrädesvis gå ut på att bevisa Guds allmakt
och vishet; så den efter hans död utgifna Biblia
naturæ, sive historia insectorum in certas classes reducta
etc. (1737-38). Jfr Galvanisk elektricitet,
sp. 656. L-e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>