Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 781-782 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Susa - Susaa - Susak - Susanin, Ivan - Susanna - Susarion - Susceptibel - Susdal - Susenborg - Susendalen - Susenelven - Susiana - Susita

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om vägen. På Malamothöjden ligger en donjon,
och äfven hospitiet är inredt till försvar samt
omgifvet med en af två bastioner flankerad mur;
där bakom ligger det gamla fort Gatta. I v.
behärskas järnvägstunnelns mynning vid Bardoneche
af verken Bramufan och Colomien. På den
närliggande sydliga kammen ligger fort Seletta med
det framskjutna batteriet Tre Ré. Mellan
tunneln och S. spärras banan och dalen af
Exillesbefästningarna, nämligen i n. forten Exilles, Garda
och Feniles samt i s. fort Sappa. Till skydd för
kringgång af ställningen från s. på den väg, som
från Cesana i öfre Doradalen leder öfver Col di
Sestrières till Chimonedalen, tjänar Fenestrelleställningen.
Vägen från Mont Genèvre ned till Cesana
har förberedts till förstöring genom minanläggning
inuti en hög stödmur, och passet behärskas af
ett starkt batteri vid Chaberton. Slutligen spärrar
ö. om Cesana fort Champlas Séguin den till Col
di Sestrières uppstigande vägen i Chimonedalen.
– 2. (Nu Sus l. Sjusch), fordom hufvudstad i
landskapet Elam l. Susiana (nuv. Chusistan, i
Persien), på en slätt mellan floderna Kercha
(Choaspes) och Dizful. S. kom i 7:e årh. f. Kr.
under medernas välde, tillföll därefter perserna
och utsågs af deras konungar till vinterresidens.
Staden blef genom sitt läge i en rik och med
vattenvägar väl försedd trakt snart af stor betydenhet.
Den var byggd i form af en rektangel och
räknade 22 km. i omkrets samt hade ett starkt
fäste, enligt sägnen uppfördt af den mytiske Memnon,
och flera praktfulla palats. Ruinerna, som
höra till de mest storartade i Asien, ha först
undersökts af Loftus. Sedermera ha af franska
staten bekostade utgräfningar af ruinkullen med
synnerligen gifvande resultat utförts af Dieulafoy,
de Morgan m. fl.

Del af ringmur med port till kungapalats i Susa (rekonstruktion).

Se vidare Elam och fig. där.
I närheten af S. visas profeten Daniels graf. –
3. (Fr. Sousse, fordom Hadrumetum), provinshufvudstad
i Tunisien, vid Hamammetviken. Omkr.
25,000 inv. S. är säte för en fransk divisionsgeneral.
Dess handel (utförsel af olivolja m. m.)
är stadd i liflig uppblomstring; ny hamn anlades
1895–99. S. var fordom hamnstad till Kairwan.
1. (J. F. N.) L. W:son M. 2.(D. M.)

Susaa [-å], Själlands största å, upprinner på
höjderna i Kongsteds socken, n. om Præstö och
flyter i en båge mot n. v. Efter att därefter ha
upptagit vattnet från Sorö sö och andra sjöar i
mellersta Själland flyter den i s. genom Tjustrup- och
Bavelse-sjöarna samt genom Næstved och
faller ut i Vordingborgviken vid Karrebæksminde.
S. har en längd af 83 km., kan från Næsby
befaras med pråmar och kallas nedanför denna plats
Næsby aa.
E. Ebg.

Sušak [-Jak]. Se Fiume.

Susanin, Ivan, en rysk bonde, som 1613 i
byn Domnino nära Kostroma räddade tsar Mikael
genom att ej röja hans vistelseort för polackerna
och därför ihjälpinades af dem. I den ryska
folkfantasien blef S. en nationalhjälte och har ofta
besjungits i den ryska vitterheten (t. ex. Cavos’
opera "Ivan Susanin" och Glinkas mycket populära
"Lifvet för tsaren"). Hans historiska
personlighet var länge omstridd, och Kostomarov
förnekade rentaf hans existens. De nyaste forskningarna
af Samarjanov (1882) ha dock undanröjt
alla tvifvel. Af tsar Mikael fick S:s svärfar 1619
en handskrifvelse med några gårdar i belöning.
S:s bildstod restes 1838 i Kostroma. Se vidare
Bjelopasjtser.
A-d J.

Susanna är hufvudpersonen i ett stycke af en
bok bland gamla testamentets apokryfiska böcker,
hvilken i den alexandrinska öfv. inskjutits som
tillägg till Daniels bok. Enligt framställningen där
var S. en skön judisk kvinna i Babylon, gift med en
man vid namn Jojakim. Af försmådda älskare
anklagad för äktenskapsbrott, dömdes hon till
döden, men räddades af profeten Daniel, som
afslöjade de falske angifvarna och i stället dömde
dem till döden. Berättelsen är säkerligen skrifven
af en grek. S. har ofta varit föremål för behandling
i poesi och konst.
(E. S-e.)

Susarion (grek. ##########) ifrån Megara
uppges i början af 6:e årh. f. Kr. ha infört komedien
till Aten. Jfr Grekiska litteraturen,
sp. 206.

Susceptibel (fr. susceptible, af lat. suscipere,
påtaga sig), mottaglig för. – Susceptibilitet,
mottaglighet, retbarhet. – Fys. Om en
kropp införes i ett magnetiskt fält, blir den själf
magnetisk. Förhållandet mellan magnetiseringens
intensitet till intensiteten hos det magnetiserande
fältet kallas magnetisk susceptibilitet och är en för
hvarje särskildt material karakteristisk konstant.
Den är positiv för paramagnetiska och negativ för
diamagnetiska kroppar. Sambandet mellan
permeabiliteten (#) och susceptibiliteten (x) uttryckes
genom ekvationen: # = 1 + 4 pi x. Jfr
Permeabilitet.
T. E. A.

Susdal. Se Suzdal.

Susenborg. Se Vadstena slott.

Susendalen, ett flackt, glest bebyggdt, klent
bevuxet skogsområde mellan Börgefjellgruppens
snötäckta tinnar (Galvertinden 1,656 m.) och fjällvidderna
på riksgränsen i Hatfjelldalens härad,
Nordlands amt, Norge. S. tillhör de förr af svenska
renar illa medfarna distrikten. 252 inv. (1910).
S. genomströmmas af den från Börgefjell kommande
Susenelven l. Susna, som vid Hatfjelldalens
kyrkplats förenar sig med Vefsenelv.
K. V. H.

Susenelven. Se Susendalen.

Susiana, fordom namn på nuv. persiska prov.
Kusistan (se d. o.). Landet hade äfven andra
namn. Se Elam.

Susita, biflod i södra Moldau till Sereth, var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>