Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 769-770 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Surahammar - Surajnagar - Suraj-ud-daula - Surakarta - Surapel - Surat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhåller bolaget från en vid Nordansjö 1909–10
anlagd kraftstation om 240 hkr. Dessutom eger
bolaget en ångreservanläggning vid S. och ett fall
vid Sörkvarn samt ett vid Svanå, som framdeles skall
monteras. Arealen af bolagets samtliga egendomar
uppgår till omkr. 23,000 har, hvaraf omkr. 1/10
åker.

Fig. 1. Surahammars bruk. Nederst t. h. nya kontorsbyggnaden.

Bolagets förnämsta tillverkningar äro
järnvägsmateriel, såsom axlar, hjul, hjulringar,
buffertar, dragkrokar, bromsblock etc., grof- och
tunnplåt af alla slag, maskin- och manufaktursmiden,
stål- och tackjärnsgjutgods, stångjärn, pressade
plåtarbeten, mekaniska verkstadsarbeten m. m. Under
senare åren har S. i allt större utsträckning ognat
sig åt tillverkning af s. k. legeradt stål och
lämnat bl. a. smiden af seghärdadt kromnickelstål
af yppersta beskaffenhet. En specialitet,
använd särskildt af automobilfabrikanter, är vidare
sätthärdningsstål med dels 3, dels 5 proc. nickel;
därjämte tillverkas s. k. compoundstål, användt i
synnerhet i träbearbetningsmaskiner. Kvaliteten
och arten af bolagets tillverkningar ha gjort,
att dess hufvudafnämare varit svenska staten för
järnvägar och marin. Försäljningssumman af bolagets
tillverkningar och produkter uppgick för 1916 till
9,55 mill. kr. Aktiekapitalet var 4,752,000 kr.,
reservfonden vid 1916 års slut 3,154,000 kr.,
dispositionsfonden 714,563 kr. och andra egna fonder
575,300 kr. Bolaget sysselsatte 1916 sammanlagdt
1,346 tjänstemän och arbetare. Hufvudbyggnaden vid
S., på en vacker holme i Kolbäcksån, är slottslik,
utmärkt genom sin egendomliga yttre stil (fig. 2).

Fig 2. Surahammars herrgårdsbyggnad.

– S. är enligt Grau
ett urgammalt hammarverk, som ännu i slutet af
1600-talet bestod endast af en mindre lancashiresmedja.
På 1700-talet var det en tid förenadt
med Skultuna. 1845 inköptes det af Stockholmsborgaren
guldsmeden E. A. Zethelius, och från
hans och hans son E. V. Zethelius’ tid (de
egde äfven Nyby bruk, se d. o.) samt ännu
mer sedan egendomen 1872 öfvertagits af S:s
bruks a.-b. har verksamheten i hög grad utvecklats,
snabbast under 1900-talet. 1916 öfvergingo
nästan alla bolagets aktier i Allmänna svenska
elektriska a.-b:s i Västerås ego. Svanå bruk, vid
Svartån, 2 km. från S. station vid ofvannämnda
järnväg, går i ålder tillbaka åtminstone till
1600-talet, då det egdes af Braheätten och kom med
Ebba Brahe till släkten De la Gardie samt från
denna till grefliga ätten Posse genom gifte med en
fröken Stenbock, hvars mor var sondotter till Jakob
De la Gardie och Ebba Brahe. 1848 bildades
Svanå bruks bolag (1850 aktiebolag), som 1905
öfverlät sina egendomar till Surahammars bruks
a.-b.
Wbg.

Surajnagar [-radjn-], stad. Se Srinagar.

Suraj-ud-daula (Siraj-ud-daula), indisk
furste. Se Clive och Indien, sp. 528.

Surakarta, stad. Se Soerakarta.

Surapel, bot. Se Apel.

Surat [sörä’t], Surate. 1. Distrikt i
brittisk-indiska presidentskapet Bombay, Northern
division. 4,276 kvkm. 654,109 inv. (1911). Distriktet
har en naken sandsträcka med saltträsk utmed kusten
och därinnanför en bördig, väl kultiverad slätt,
närmare 100 km. bred vid Taptis mynning, smalare
(endast 25 km. bred) söderut. Hufvudprodukter äro
hirs, ris, baljväxter, bomull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>