Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Supranaturalism - Suprarenin - Suprasl - Suprema - Supremat - Supremat-akten - Supremat-eden - Supremati - Supreme court - Sur - Sura - Sura - Sura - Sura - Surabaja - Sura bergarter - Sura bessemermetoden - Sura droppar - Sura färger - Surah - Surahammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och orbita. ögonhålan), med. Se Ansiktssmärta.
Suprarenin (af lat. super. öfver, och ren, njure),
kem. med., annat namn på adrenalin (se d. o. och
Binjure). Ordet suprarenin används särskildt på
det syntetiskt framställda adrenalinet.
C. G. S.
Suprasi, ry., kloster i guv. Grodno, grundlagdt
af Aleks. Chodkiewicz, var 1500–1842 säte
för basilianska munkar och hade ett stort
bibliotek, som numera till större delen förvaras
i Vilna. Därifrån härrörde den efter klostret
uppkallade kyrkoslaviska pergamentshandskrift,
Suprasilskij sbornik. som sannolikt förskrifver
sig från 900-(eller 1000-)talet och innehåller
s. k. Tjeti-minej, d. v. s. lefnadsteckningar öfver
helgon, och predikningar. Från klostret utlånades
handskriften till Vilna, hvarifrån dess 285 blad
skingrades åt olika håll. Se vidare Bobrovski, M.
A-d J.
Suprema lex, lat., högsta lagen.
Supremat l. Supremati (af lat. supremus,
den öfverste), öfvervälde, särskildt den
maktfullkomlighet, på hvilken påfven gör anspråk
gentemot den katolska kyrkans biskopar.
Supremat-akten (eng. Act of supremacy), engelsk
lag om konungens ställning som kyrkans högste
styresman. Sådana lagar antogos under Henrik VIII för
England 1534 och för Irland 1537 samt under Elisabet
både för England och Irland 1559. Se Episkopalkyrkan,
sp. 711.
Supremat-eden (eng. Oath of supremacy}, den af
engelska parlamentsledamöter alltifrån Henrik VIII:s
tid till 1791 aflagda ed, hvari de som kättersk
afsvuro läran om, att af påfven exkommunicerade
furstar fingo afsättas eller mördas af sina
undersåtar, samt betygade, att ingen utländsk person,
prelat, stat eller potentat hade någon jurisdiktion
eller andlig myndighet inom riket.
Supremati. Se Supremat.
Supreme court [sjöpri’m kå’t], eng., högsta
domstolen i Nord-Amerikas förenta stater (se d. o.,
sp. 1206–07). – S. of judicature [öv
djö’-dikatjua], högsta domstolen i England. Se
Storbritannien, sp. 166.
Sur, obetydlig hamnstad i vilajetet Beirut, vid
Medelhafvets kust. S. är det forntida Tyrus.
Sura, socken i Västmanlands län, Snefringe
härad. 13,322 har. 3,340 inv. (1916). Annex till
Ramnäs, Västerås stift, Munktorps kontrakt.
Sura, flod i Ryssland, rinner upp i guv. Simbirsk,
flyter först åt s. v. genom Saratov, går
därefter i nordlig hufvudriktning genom Penza och
Nizjnij-Novgorod samt faller fr. h. ut i Volga efter
ett lopp af omkr. 820 km. S. blir segelbar vid Penza,
634 km. från utloppet. (J. F. N.)
Sura, ort nära Babylon, hade judisk (rabbinsk)
högskola, som egde bestånd i flera årh.
Sura, arab., kapitel i koran (se d. o.). Ordets
egentliga betydelse är okänd, och de hittills
framställda hypoteserna äro ganska osäkra. Så har
man sammanställt sura med arab. sur (hebr. schur)
"mur" och antagit, att det skulle betyda "serie",
"sammanhängande följd" af verser, som då skulle
motsvara de olika skikten af stenar i en mur, men
detta är föga sannolikt. Enligt en annan ganska
sinnrik, men obestyrkt förklaring skulle det vara
förvrängning af hebr. sedär, sidra, "perikop",
"afdelning af en text";. Se Nöldeke. "Geschichte
des Qorans" (2:a uppl., bearb, af Schwally, I,
1909). – Då det icke är fråga om koranen, heter
"kapitel" på arabiska bab (eg. "port"), plur. abwab.
K. V. Z.
Surabaja. Se Soerabaja.
Sura bergarter, geol. Se Bergart.
Sura bessemermetoden. Se Bessemerprocessen och Järn, sp. 390.
Sura droppar, med., benämndes blandningar af
sprit och svafvelsyra i något växlande förhållanden.
Vanligen menades i Sverige med "sura droppar"
den förr i farmakopén upptagna Liquor acidus
Halleri. Se Elixir.
O. T. S. (C. G. S.)
Sura färger. Se Färgning, sp. 291.
Surah [söra], text., en sorts kypradt, mattglänsande sidentyg.
Surahammar, bruks- och landtegendom i Västmanlands
län, Sura socken, vid Kolbäcksån och S-station på
Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg, omfattande
13,0094 mtl, samt järnbruk, martinverk med 4 ugnar
om resp. 10, 7, 15 och 20 ton, den första basisk,
de andra sura, en 7 tons elektr. stålugn, stål- och
tackjärnsgjuteri för stålgjutgods upp till 18
tons vikt och gjutjärnspjäser upp till 20 tons vikt,
stångjärnsvalsverk med grof-, medium- och finverk
samt universalvalsverk, plåtvalsverk, omfattande
ett grof- och ett tunnplåtsvalsverk samt ett större
göt- och tunnplåtsvalsverk, som beräknas bli färdigt
hösten 1918, smides- och pressverk för smiden upp
till 15 tons vikt, varmpressade plåtarbeten samt
järnvägs- och spårvagnshjul samt kvarn, sågverk och
tegelbruk. (Se fig. 1, vy öfver anläggningarna vid
S.) Det hela är taxeradt till 1,604,000 kr. (1916)
och eges af Surahammars bruks a.-b. Från S. utgår
en bolaget tillhörig, omkr. 10 km. lång smalspårig
järnväg till egendomen Lisjö med ett numera nedlagdt
järnbruk, som, anlagdt af kronan, 1674 genom byte
förvärfvades af riksrådet Krister Horn. Till samma
bolag höra landt- och skogsegendomar i Ramnäs,
Sura, Bergs, Svedvi, Kolbäcks, Fläckebo, Harakers,
Karbennings och Norbergs socknar om sammanlagdt
omkr. 27,16 mtl, tax. till 3,552,300 kr. samt följande
verk: i Norbergs socken Spännarhyttans 2
fullt moderna masugnar för en årlig tillverkning
af 20,000 ton exporttackjärn, surt martintackjärn,
lancashiretackjärn och gjuttackjärn, gjuteri för
tackjärnsgjutgods samt direkt från masugn och kupolugn
framställdt gjutgods, anrikningsverk vid Kallmora samt
briketteringsverk vid hyttorna; i Harakers socken
Svanå lancashireverk med 3 härdar, brännstålsugn och
stålsmedja; i Svedvi Ålsätra och Norrkvarns
kraftstationer samt i Kolbäck Västerkvarns
kraftstation, Sörkvarns fabriker med vattenfall
och Sörstafors pappersbruk med kraftstation,
alltsammans tax. till 2,239,000 kr. Till S. höra
därjämte sedan 1905 betydande andelar i Norbergs
grufvor, och S. är grundläggare af och stor delegare
i A.-b. Scania Vabis’ verkstäder i Södertälje. Kraft
till S.-verken erhålles dels från ett fall vid själfva
bruket, dels från kraftstationerna vid Ålsätra, 7
km. från S., vid Norrkvarn, 10 km. från S., och vid
Västerkvarn, 20 km. från S., samtliga fall belägna i
Kolbäcksån. Elektrisk energi för hyttor och grufvor i Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
