Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundman, Karl Fritiof - Sundre - Sundri - Sunds aktiebolag - Sundsborg - Sundsfjorden - Sundsfjordselven - Sundsjö - Sundskov - Sunds skans - Sundström, Karl Robert - Sundström, Harriet - Sundström, Gustaf Rikard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
astronom, f. 28 okt. 1873 i Kaskö, blef student
1893, filos. kandidat 1897, magister (i andra
hedersrummet) s. å., licentiat 1901 och doktor
1903. S. var 1894-97 anställd vid astronomiska
observatoriet i Helsingfors som assistent vid de
astrofotografiska arbetena och vistades 1897-98
samt större delen af år 1899 i Pulkova, där han
främst deltog i utarbetandet och utgifningen af
H. Gyldéns efterlämnade arbeten. Han utnämndes 1902
till docent och 1907 till e. o. professor i astronomi
vid universitetet. S:s första större publikation var
Über die störungen der kleinen planeten, speciell
derjenigen, deren mittlere bewegung annähernd das
doppelte Jupiters beträgt (licentiatafh., 1901). Han
vände sig härefter till rent teoretiska undersökningar
om trekropparproblemet och ernådde här nya resultat
af fundamental betydelse, som bl. a. tilläto honom
att uppställa serieutvecklingar, som konvergera
för alla värden af tiden, äfven efter en eventuell
sammanstötning mellan två af kropparna, i hvilket fall
serierna representera den analytiska fortsättningen
af kropparnas banor före stöten. Resultaten af dessa
undersökningar offentliggjordes först i två afh. i
"Acta Societatis Scientiarum Fennicæ" XXXIV (1907)
och XXXV (1909) och äro sammanfattade i en större
afh. Mémoire sur le problème des trois corps (i "Acta
mathematica", d. 36). Dessa arbeten belönades 1913 af
Franska institutet med det Ponceletska priset, hvilket
därtill för tillfället fördubblades. Härefter kastade
sig S. på en uppgift af nästan konträrt motsatt art,
nämligen konstruktionen af en maskin för numerisk
beräkning af störingarna i småplaneternas banor. Dessa
undersökningar ha tillsvidare resulterat i afh. Plan
d’une machine destinée à donner les perturbations
des planètes (i "Festskrift tillegnad Anders
Donner", 1915). S. har därjämte i "Encyklopädie der
mathematischen wissenschaften" offentliggjort
ett omfattande referat öfver planetteorien
(1915). E. L. L.
Sundre, socken i Gottlands län, Södra häradet. 2,072
har. 180 inv. (1916). Annex till Vamlingbo, Visby
stift, Södra kontraktet.
Sundri, bot., namn på Heritiera fomes, ett till
fam. Sterculiaceæ hörande mangroveträd (se Mangrove)
med tjocka, läderartade, på undersidan hvitfjälliga
blad och små, enkönade blommor i vippor. Trädet,
som växer mellan ebb- och flodgränserna från
Ganges’ delta till Bortre Indien och Borneo,
har stora plankrötter (se Rot) och kallas därför
äfven plankträdet. Det lämnar ett hårdt virke för
byggnadsändamål, båtbygge, möbler o. s. v. En annan
art af samma släkte, H. litoralis, bildar strandskogar
kring Sambesis mynning, i Australien och på öarna i
Stilla hafvet. G. L-m.
Sunds aktiebolag. Se Sund, ångsåg.
Sundsborg, fästning i Bohuslän vid Svinesund
strax framför Ringdalsfjordens mynning,
hvartill desseinen uppgjordes i början af 1716 af
generalkvartermästarlöjtnant Stobée. Befästningarna
voro ej sammanhängande, utan utgjordes af
retranchemanger, batterier, skansar och redutter,
omgifna af förhuggningar och palissader. 2 maj
1717 bestämde Karl XII, att de skulle tillökas med 5
redutter och 1 palissaderad kontereskarp med likaledes
palissaderad graf vid portlinjerna. Baracker skulle
därjämte uppföras för 1,000 à 1,200 man
m. m. Fästningen eller rättare det förskansade lägret
blef slutligen 1,800 m. i omkrets (längden uppgick
till 570 och bredden till 390 m.) och bestyckades
med 41 kanoner, 6 mörsare och 3 nickhakar. Ett midt
i positionen liggande stort batteri för 5 kanoner
kallades Svineborg. 1718 slogos nedanför
S. 2 broar öfver Svinesund. 13 juli 1718 öppnade
norrmännen liflig eld mot S. från Rörbæks batteri
(se d. o.) och några galejor, men den tystades snart
af fästningens kanoner. Dessa skyddade äfven svenska
truppernas marsch under Ducher öfver Svinesund
10 nov. samt kavalleriets och fältartilleriets
återtåg 20 dec., men därmed var också S:s roll
utspelad. Sedan broarna 21 dec. brutits, började
fästningen utrymmas; och 22 febr. 1719 funno såväl
generalitetet som generalkvartermästare Palmqvist
densamma vara "onödig". Befästningarna raserades
alltså, och natten till 3 juli förstördes det
sista verket. Intet hindrade sedan norrmännens
öfvergång öfver sundet 8 juli, hvarefter dessa
14 i s. m. delvis iståndsatte och besatte S:s
verk. Vid norrmännens utmarsch ur Bohuslän 23
och 24 aug. förstörde de dem emellertid för andra
gången. Ännu synas likväl åtskilliga lämningar af S.
L. W:son M.
Sundsfjorden. Se Sundsfjordselven.
Sundsfjordselven, vattendrag i Gildeskaals härad,
Nordlands amt, Norge, kommer från små fjällsjöar
n. ö. om Glaambræen nära Storglaamvatnet 517
m. ö. h. och utfaller i Sundsfjorden, ett stycke
s. om Bodö. K. V. H.
Sundsjö, socken i Jämtlands län, Refsunds, Brunflo och
Näs tingslag. 51,780 har. 1,834 inv. (1916). Annex
till Refsund, Härnösands stift, Jämtlands östra
kontrakt.
Sundskov. Se Sundeved.
Sunds skans l. Sunneskans. Se Andersö skans.
Sundström. 1. Karl Robert S., zoolog, f. 18 juli
1841 i Svennevad, Örebro län, d. 24 okt. 1889
i Osnabrück, blef 1859 student och 1869
filos. doktor i Uppsala. Han utnämndes till
kollega 1868 vid Katarina, 1869 vid Ladugårdslands
elementarläroverk i Stockholm samt egnade sig äfven åt
tidningsmannaverksamhet. S. utgaf flera ornitologiska
arbeten samt värdefulla handböcker, såsom Fauna öfver
Sveriges ryggradsdjur (1877; 2:a uppl. 1880) och
Atlas till naturriket (1878; 3:e uppl. 1888, omarb. af
F. Trybom). S. författade dessutom ett mycket stort
antal zoologiska artiklar i Nordisk familjeboks l:a
uppl. samt öfversatte arbeten af Darwin och Huxley.
2. Harriet S., den föregåendes dotter, målarinna,
f. 23 dec. 1872 i Stockholm, studerade i München
och i Stockholm vid Konstnärsförbundets skola. Hon
har gjort sig känd genom landskap och djurstycken,
företrädesvis hästar i stall eller i arbete, men
framför allt genom förtjänstfulla träsnitt, äfven
i färg (se Färggravyr, sp. 284). Bland
hennes arbeten i liten skala märkas många goda
exlibris. Hon är representerad i Nationalmuseum.
1. L-e.
Sundström, Gustaf Rikard, missionär, f. 18 aug. 1869
i Sånga (Uppsala stift), där fadern var hemmansegare,
aflade studentexan en vid Fjellstedtska skolan,
förberedde, sig åt missionsarbetet å Johannolund
och utsändes 1897 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
