Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 735-736 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundström, Gustaf Rikard - Sundström, Erik Gustaf August - sundströmmen - Sundstullen - Sundsvall

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Evangeliska fosterlandsstiftelsens östafrikanska
missionsfält. Med afbrott från 1906 till hösten
1910, då han vistades i hemlandet, hade han verkat
bland de tigretalande stammarna å stationen Geleb
inom Mensaområdet t. o. m. 1911. 1912-13 var han
tjänstledig för vetenskapligt arbete, men är från
1914 stationerad i Kheren, där han mest egnat
sig åt sjukvård och litterär verksamhet. Af
trycket har S. utgett 79 psalmer och sånger i*
tigresångboken, Sjukdomar och deras behandling af
infödingar i Mänsa (i "Le monde oriental", bd 3)
och Kännedomen om läkemedel och deras användning
bland infödingar i Mänsa (ibid.) samt "Some Tigré
texts with transliteration and translation" (ibid.,
bd 8). Färdig för tryckning föreligger af hans hand en
öfv. till tigre af Psaltaren och Esaias bok. Han har
dessutom utarbetat en tigregrammatik och en läsebok
på tigrespråket. A. K.

Sundström, Erik Gustaf August, läkare. Se Philochoros.

Sundströmmen, namn på flera hafsströmmar
i Nord-Norge. 1. En omkr. 60 m. bred ström
mellan Strömöy och fastlandet, något ö. om Bodö,
Nordlands amt; för mindre fartyg alltid farbar
trafikled mellan Skjerstad- och Beierfjordarna. -
2. Hafsström i Lofoten mellan Moskenesöy i v. och
Flakstadöy i ö., vid lågvatten knappt 1 m. djup
och midtpå för trång att kunna passeras. K. V. H.

Sundstullen. Se Öresundstullen.

Sundsvall,
stapelstad i Medelpad, Västernorrlands län, vid
Selångeråns utlopp i Sundsvallsfjärden af Bottniska
viken, ung. midt emellan Indalsälfvens och Ljungans
mynningar. Stadsplanen (jfr fig. 2) upptar nu (1918)
en areal af 273,2 har (hvaraf 117,75 bebyggd mark,
92,79 har gator, torg och öppna platser, 28,47 har
parker och planteringar). Boningshus inom stadsplanen
äro 192 af sten och 1,200 af trä. Utom
stadsplanen finnas 440 hus.

Fig. 1. Sundsvalls vapen.

Stadens
hela område (utom vatten) är 2,157,28 har, oberäknadt ön
Tjufholmen och större delen af Vindskärsvarf,
båda i Sköns socken (det senare afsedt till en
blifvande uthamn) samt ett hemman i Stöde socken, där
staden har ett skyddshem för gossar. Folkmängden,
som 1800 räknade 1,468, 1850 2,440 och 1900
14,831 pers., uppgick vid 1917 års början till
16,651 pers. Taxeringsvärdet å all fast egendom
inom staden var 1917 39,166,300 kr., hvaraf
för bevillningsfri egendom 5,687,200 kr. och för
jordbruksfastighet 646,500 kr. Den taxerade inkomsten
af kapital och arbete var s. å. 17,006,810 kr.,
inkomsten, för hvilken kommunalskatt skall utgå,
s. å. 18,687,230 kr. (före Världskriget, 1914, endast
10,8 mill. kr.). I kommunalskatt uttaxerades för
1917 kr. 7:75 (hvaraf kr. 7:34 för den borgerliga
kommunen). Stadens tillgångar voro vid 1916 års
slut bokförda till 9,556,256 kr., skulderna till
4,780,731 kr.

I den trånga mot fjärden sig vidgande ådalen är
stadens läge någorlunda jämnt närmast sjön och ån,
men begränsas i n. och s. af höjder: Norra stadsberget
(141 m.) bildande en tämligen jämn barrskogsklädd
platå, där en förträfflig stadspark med gångar och
vägar är anordnad och från hvars krön och än mer från
ett utsiktstorn där man har en hänförande utsikt (se
fig. 3) öfver Selångerdalen, staden och fjärden ända
ut till hafsbandet, samt Södra stadsberget (240 m.),
äfven detta bevuxet med vacker barrskog.

Stadens hufvuddel är den östra, Staden, äfven kallad
Stenstaden, emedan endast stenhus få byggas där; den
genomskäres från n. till s. af en bred, trädplanterad
esplanad (fig. 4) – omfattande planteringen Vängåfvan
med en vacker, 1882 till staden skänkt fontän (fig. 6)
och Stora torget med en 6 nov. 1911 rest bildstod af
Gustaf II Adolf (fig. 9) af H. Sörensen-Ringi –, som
jämväl sträcker sig till Bergsgatan s. om järnvägen.
Öfriga stadsdelar äro Östermalm (Stadsmon), ö. om
Parkgatan, Södermalm (hvari ingår en stadsdel benämnd
Stenhammaren), s. om järnvägen mellan Sidsjövägen och
Parkgatan, Västermalm, v. om Stenstaden, samt Sidsjö
och Böle byar. I den delvis trädplanterade Skolparken,
som är ännu mycket bredare än nämnda esplanad,
ligga kyrkan, högre allmänna läroverket och nya
folkskolan. På ömse sidor om fjärden ligga förstäderna
och municipalsamhällena Skönsberg och Skönsmon
(se dessa ord). Förslag om deras inkorporering med
staden är väckt. – En förhärjande eldsvåda lade 25
juni 1888 hela det blomstrande samhället så när som
några jämförelsevis obetydliga delar i utkanterna i
aska. Efter denna förödelse har staden fått ett mera
storstadsmässigt utseende, än den egde före branden,
och anses vara den ståtligast byggda staden i världen
på så nordlig breddgrad. Särskildt Stenstaden har att
uppvisa flera synnerligen vackra byggnader. Bland
allmänna byggnader märkas: kyrkan (fig. 8),
treskeppig, i gotisk stil, med ett 84 m. högt torn,
prästgården, nya folkskolehuset (980 barn v.-t. 1918),
folkskola å Östermalm, slöjdskolan, flickskolan
(4-årigt latingymnasium och dimissionsrätt; 363
lärj. v.-t. 1918), gymnastikhuset, brandstationen
(den kasernerade kåren 16 man med befäl, den icke
kasernerade 25 man), gasverket, elektricitetsverket,
renhållningsstationen, borgarhemmet,
ålderdomshemmet för kvinnor, barnupptagningsanstalt,
epidemisjukhus och sinnessjukanstalt (beräknad för 60
patienter). Det vid Stora torget belägna stadshuset
(fig. 5) blef 1891 restaureradt och i väsentlig mån
tilibyggdt. Bland förenings- och korporationsbyggnader
af mera offentlig art märkas Sjömanskapellet,
Elimkapellet (baptister), Brödraförsamlingens
kyrka, Metodist-episkopalförsamlingens kyrka och
Teatern (rymmande 493 pers.). Den enda offentliga
byggnad, som räddades vid branden, var högre
allm. läroverkets hus (fig. 7). Läroverket är nu
fullständigt å såväl real- som latinlinjen och är i
afseende på lärjungeantalet det största i Norrland
(424 lärj. v.-t. 1918). Utvidgning genom nybyggnad
är beslutad. I staden finnas äfven teknisk afton-
och söndagsskola, handelsinstitut, folkbibliotek,
kemisk station och frökontrollanstalt samt
köttbesiktningsbyrå (köttbesiktningstvång är
infördt).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>