Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 669-670 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suffragium - Suffren de Saint-Tropez, Pierre André de - Suffrutex - Sufi - Sufider - Sufid-kuh - Sufism - Suflett - Sugambrer - Suganadalen - Sugar-apple - Sugare - Sugawara - Sugbrunn - Suger - Sugfiskar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Suffragett(e), engelsk benämning, som numera används
öfver hela världen på kvinnor, som med olofliga och
våldsamma medel vilja trotsa sig till rösträtt. I
Storbritannien ha suffragetterna för att vinna sitt
mål ej skytt mordbrand, skadegörelse, öfverfall,
ja anslag mot människors lif. Numera, 1918, har
parlamentet antagit en lag om kvinnlig rösträtt. Om
suffragetternas ledarinna och tillvägagående
se Pankhurst, E.
J. C.


Suffren de Saint-Tropez [syfrå7 - ofta, men orätt,
syfrän - da sätråpäs], Pierre André de, fransk
sjöhjälte, f. 13 juli 1726 på slottet Saint-Cannat
(Provence), d. 8 dec. 1788 i Paris, ingick 1743
vid franska marinen och deltog i flera drabbningar
mot engelsmännen, bl. a. vid Toulon (1744) och i
Indien. Efter freden i Aachen (1748) inträdde han
i malteserordens tjänst och deltog med framgång i
deras strider mot barbareskstaterna. 1778 deltog
han som kapten i franska flottan i nordamerikanska
frihetskriget och utmärkte sig särskildt i
slaget vid Grenada (6 juli 1779). I spetsen för
en fransk-spansk eskader bemäktigade han sig 9
aug. 1780 vid Kap San Vincent en engelsk eskader om
12 skepp. 1781 sändes han till Kapkolonien i spetsen
för en undsättningsexpedition åt holländarna och
lyckades åt dem rädda denna. Året därpå tillfogade
han engelska flottan allvarsamma förluster vid
Trinquemale (Trincomali) på Ceylon och gjorde
en del eröfringar till lands där. För sina stora
förtjänster blef han slutligen Viceamiral. S. är
vorden ett slags provensalsk nationalhjälte
(se bl. a. Mistrals dikt "Miréio"). Litt.:
Cunat, "Histoire du bailli de Suffren" (1852).
E. A-t.

Suffrutex, lat., bot. Se Halfbuske.

Sufi, pers.-arab. Se Islam, sp. 920-921.

Sufider, mindre
riktig form för safider, persisk dynasti.
Se Persien, sp. 558.

Sufid-kuh, berg. Se Seffd-kuh.

Sufism, en mystisk-teosofisk
riktning inom islam (se d. o., sp.
920-921).

Suflett. Se Sufflett.

Sugambrer, folkstam. Se Sigambrer.

Suganadalen (it. Val Sugana),
Brentas floddal i södra Tyrolen, sträcker
sig 50 km. från Brentas källor till Italiens gräns
vid Tezze. Genom dalen går järnvägen Triente-Tezze.
I dalen ligga brunnsorterna Levico och Roncegno.
Omkr. 40,000 inv. (italienare). Vin- och
silkesodling, boskapsskötsel. Hufvudort är
Borgo. Under Världskriget var först västra, sedan
hufvudsakligen östra delen af S. äfvensom trakten
s. om denna skådeplatser för heta strider
mellan österrikisk-ungerska och italienska
trupper alltifrån sept. 1915 till nov. 1917, då
italienarna efter de förbundnes stora offensiv
måste draga sig fullständigt tillbaka ur S.
J. F. N. L. W:son M.

Sugar-apple [ju’goräpl], bot., namn på den
öfverallt i tropikerna som fruktträd odlade Anona
squamosa (se Anona); kallas äfven corossol
och caneelapple. G. L-m.

Sugare, zool. Se Nejonögon, sp. 741.

Sugawara, japansk ätt. Se bd XII, sp. 1452.

Sugbrunn, Sugdike. Se Täckdikning.

Suger [sy j är], "abbé S.", fransk abbot, statsman,
historieskrifvare, f. 1081, d. 1151, var af låg börd
och blef 1122 abbot i klostret Saint-Denis. Han var
sedermera en mäktig rådgifvare hos konungarna Ludvig
VI och Ludvig VII, styrde under den senares bortovaro
i andra korståget riket 1147-49 på ett sådant sätt,
att den tacksamme konungen gaf honom namnet Père
de la patrie ("fäderneslandets fader"). Genom klok
politik höjde S. konungamakten och förbättrade landets
materiella tillstånd. I Vita Ludovici VI och Historia
gloriosi regis Ludovici (tryckta senast 1887) låter
han sina egna insatser träda tillbaka. Han lät uppföra
den berömda klosterkyrkan i Saint-Denis (se d. o. 1).
N. H-tz.

Sjurygg l. stenbit.

Sugfiskar, Cyclopteridæ l. Discoboli, zool., familj
inom ordn. Acanthopterygii och fiskarnas klass. Huden
är utan fjäll, helt slät eller med benknölar,
hufvudet kort och trubbigt; bröstfenorna breda,
bukfenorna sammanväxta och omdanade till en sugskifva;
gälöppningarna små; skelettet ofullständigt förbenadt;
simblåsa saknas. Sugfiskarna lefva i hafvet af smådjur
och växter; de hålla sig vid bottnen. Bland hithörande
fiskar är sjuryggen 1. stenbiten (Cyclopterus
lumpus; se fig.) den mest kända. Den har två
ryggfenor ; den första ryggfenans strålar äro dolda
i den tjocka huden, som på ryggen och å kroppssidorna
är försedd med rader af benartade knölar; sidolinje
saknas. Honans kroppslängd är ända till omkr. 50
cm., hannens ej öfver 30 cm. Sjuryggen förekommer i
alla Skandinavien omgifvande haf; den är allmän vid
Sveriges västkust och anträffas äfven i Östersjön
in i Bottniska viken; den i nordliga delen af
Östersjön förekommande sjuryggen är betydligt
mindre och smärtare än västkustformen. Sjuryggen
är en trög bottenfisk, som medelst sin sugskifva
suger sig så starkt fast vid föremål på hafsbottnen,
att det kan vålla svårighet att taga den loss. Dess
föda utgöres företrädesvis af maneter, maskar och
kräftdjur. Rommen lägges i hålor mellan stenar och
tång, bevakas och försvaras, tills den kläckts,
modigt af hannen. Honorna anses odugliga som föda,
men hannarnas kött är välsmakande. - Om
sugfisk- l. lumpfisksläktet,
Liparis, samt dess två i svenska
farvatten förekommande arter nordiska sugfisken och
Montagus sugfisk se Liparis 2. - Till en helt
annan grupp hör sugfisken, Echeneis (se d. o.). L-e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>