Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sugga - Suggas - Suggasmotor - Suggasverk - Suggerera - Suggestibilitet - Suggestion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sugga. Se Svinafvel.
Suggas, en på visst sätt för motordrift framställd
generatorgas (se d. o.). För motordrift framställes
generatorgas (halfvattengas) antingen därigenom,
att med vattenånga blandad luft inblåses under
generatorrosten (den benämnes då tryckgas), eller
ock därigenom, att genom motorns "sugning" får
uppstå ett partiellt vakuum, vanligen endast några
cm. vattenpelarhöjd, i gasledningen, hvarigenom
luft och vattenånga på grund af atmosfärens
högre tryck inströmma under generatorns rost; den
benämnes då suggas. En sådan generator med
förångare för att bilda den för gasgenereringen
erforderliga ångan förmedelst det temperaturvärme,
som medföljer de från generatorn af gående gaserna,
samt skrubber för gasens tvättning återges i fig. i
art. Generatorgas. Suggasens praktiska företräde
framför tryckgasen är dels, att gasalstringen mera
automatiskt anpassar sig efter maskinens ögonblickliga
gasbehof, dels den att, då öfvertryck ej förefinnes i
gasledningarna, utströmning af gas i händelse af otäta
rörledningar ej behöfver befaras och följaktligen
den fara för koloxidförgiftning är afvärjd,
som alltid förefinnes vid tryckgasanlägg-ningar.
E. H-ck.
Suggasmotor, en förbränningsmotor, afsedd för drift
med suggas (se d. o.), afviker till sin konstruktion
föga från andra förbränningsmotorer, afsedda att
drifvas med gasformigt bränsle. E. H-ck.
Suggasverk, den gasgenerator eller det gasverk,
i hvilket suggas tillverkas, afviker till
sin konstruktion ej väsentligt från andra
generatorgas-(halfvattengas)verk. Se Suggas.
E. H-ck.
Suggerera [suggje-; af lat. suggerere, lägga
under], inge, bibringa, väcka en tanke på, framkalla
en föreställning om, antyda, ge en vink om; med
tvingande makt påverka. Jfr Suggestion.
Suggestibilitet (se Suggerera), mottaglighet för
suggestion (se vidare d. o.).
Suggestion (se Suggerera), psyk., med., är
en från franskan lånad och numera i alla kulturspråk
upptagen term, som icke kan fullt återges med
något svenskt ord. Denna term har kommit i bruk i
sammanhang med studiet af hypnotismen (se d. o.),
men används ofta i en mycket vidare mening än för
att beteckna en återverkan på föreställningslifvet
under tillstånd af hypnos. Som suggestion betecknas
sålunda alla de andliga inflytanden af god eller
dålig art, som med en viss karaktär af tvång eller
ofrivillighet göra sig gällande och påverka våra
tankar och vårt handlande. Andlig miljöverkan
sådan den utöfvar sitt inflytande på människors
utveckling, den uppfostrande af goda exempel och
den demoraliserande effekten af dåliga, kommer ofta
till stånd genom suggestion. Hvarje idé kan sålunda
innebära en suggestion, men suggestibiliteten,
d. v. s. mottagligheten för det andliga inflytandet
af en idé, är hos olika människor olika. Den är
större hos barn än hos vuxna, större hos primitiva,
obildade och kulturellt lågt stående människor än hos
intellektuellt mera utvecklade, den är till sist hos
vissa nervöst disponerade större än hos personer med
ett starkare och mera motståndskraftigt nervsystem.
Särskildt tillgängliga för suggestion äro bland
de nervöst disponerade personer, som lida af
hysteri (se d. o.) eller vissa anlag för rubbningar af
hysterisk art. Det är ju företrädesvis hos dylika
personer suggestionsfenomenen under hypnotiska
tillstånd blifvit studerade. Experiment ha
därunder åter och åter företagits, som visa, att
föreställningslifvets inflytande kan nå ända ned
till det vegetativa lifvets oåtkomligaste centra, och
suggestionens, idéns och trons häpnadsväckande makt
att bota har med dylika försök klargjorts. Genom
suggestion kunna alla möjliga yttringar af
nervsystemets verksamhet framkallas och påverkas
ofta nog på ett rent af underbart sätt. Man kan inom
det motoriska eller rörelseområdet genom suggestion
åstadkomma eller alldeles omöjliggöra rörelser,
förlamningar kunna sålunda genom suggestion uppstå
och på samma sätt häfvas, kataleptiska tillstånd
framkallas o. s. v. Inom sensibilitetens område kan
man genom suggestion uppväcka eller stilla smärtor,
öka känsligheten eller ock alldeles upphäfva
densamma; sinnesorganens förrättningar kunna
förvändas eller för tillfället tillintetgöras. Man
kan genom suggestion få hjärtat att slå fortare
eller långsammare, man kan framkalla hunger och
törst, förmå magen och tarmkanalen att bättre göra
sin tjänst, inverka på afsöndringarna o. s. v. Ja,
man kan medelst suggestion framkalla rodnad i huden
på någon bestämd fläck, t. o. m. brännblåsor, som om
man användt dragplåster eller berört huden med något
brännhett ämne. Till denna art af fenomen hör den
s. k. stigmatiseringen (se d. o.), då föreställningen
om Kristi sår under extatiska tillstånd framkallat
blödande sår på händer och fötter. Det är från detta
område, som så många "öfvernaturliga" verkningar
omtalas, men hvilkas öfvernaturlighet beror endast
på ofullständigheten af våra kunskaper. Inom det
psykiska området spelar suggestionen likaledes en
stor roll. Man kan väcka tankar och idéer, man kan
framkalla stämningar och begär, viljeriktningar och
handlingar, som utföras likasom af en oemotståndlig
drift, och detta icke blott under hypnosen, utan långt
efteråt, på den tidpunkt, som hypnotisören under
suggestionen befallt. Af en sådan s. k. posthypnotisk
suggestion har den suggererade intet minne vid
uppvaknandet, och under den tid, som förflyter
mellan suggestionens emottagande och handlingens
utförande, har han icke något medvetande om, hvad
han skall utföra. Han kan under tiden ha emottagit
många andra suggestioner, hvilka alls icke rubba den
"posthypnotiska", som ligger fördold hos honom och
väntar på rätta tiden för sitt framträdande. Dessa
på klinikerna eller de psykologiska laboratorierna
utförda försök ha ledt till den uppfattningen,
att den s. k, posthypnotiska suggestionen skulle ha
en synnerligen stor kriminell och rättspsykiatrisk
betydelse. Så är emellertid ej förhållandet. I de
kriminella annalerna finnes i själfva verket intet
med säkerhet iakttaget fall, där brott af gröfre
beskaffenhet genom ett under hypnos påverkadt medium
blifvit begånget, ehuru förvisso brott kommit till
utförande, vid hvilka suggestionen under vaket
tillstånd öfvat ett mer eller mindre afgörande
inflytande. Emellertid fordrar försiktigheten, att
man icke alldeles förnekar möjligheten af en hypnotisk
förbrytelse, äfven om denna är tänkbar endast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
