Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sudan - Sudaneser - Sudankaffe - Sudanrödt - Sudansk senna - Sudation - Sudatorium - Sudaviken - Sudbury
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Regntiden inträffar, då solen står i zenit (juni–okt.),
medan den torra tiden i regel varar nov.–maj.
Under regntiden öfversvämma sjöar och
floder samt bilda stora träsk längs vattendragens
stränder. Därigenom alstras de farliga sumpfebrarna
(malaria), som bortsopa äfven infödingar.
Växtligheten är i de norra gränstrakterna stäppartad;
endast enstaka träd förekomma där; mot s.
ökas dessas antal, gräsväxten blir frodigare, men
stora, täta skogar äro sällsynta. Däremot
karakteriseras S:s växtlighet af savannerna och glesa
skogar, galleriskogar. Af de oftare förekommande
träden märkas apebrödsträdet (se Adansonia),
såpträdet (Balanites ægypticus) och ullträdet (Ceiba
buonopozense), hvilka kunna nå ansenliga dimensioner,
vidare i n. tamarinder och akacior, i s. palmer
af många slag (redan i norra delen träffas dock
dadelpalmen). Af odlade växter märkas hirs och
sorghum, jordnötter, kolanötter, bananer, batater,
ris och kautschukväxter. I senare tider ha hit
införts kakao, kaffe och tobak m. fl. kulturväxter.
Djurvärlden är rikt företrädd i synnerhet i östra
delen: antiloper, bufflar, noshörningar, giraffer,
flodhästar och krokodiler. I mellersta delen
förekomma elefanter; strutsen finnes ännu i östra S.,
och floder och sjöar ha rik sim- och vadarfågelfauna.
Befolkningen anslås till 60–70 mill. Till
sin största del består den af jordbrukande och
boskapsskötande negrer af olika stammar, men från
öknen i n. ha äfven nomadiserande berber och
araber trängt in i landet, där furstar och den
härskande klassen genom sin ljusare hudfärg
förråda sin släktskap med dem. Negrerna äro till
större delen s. k. sudannegrer, till en mindre del
bantunegrer(se Negrer, sp. 728); men dessutom
bo i västra S. fulbe, sannolikt af berberstam, samt
haússa; äfven i mellersta S. ha negrerna blandats
med tuareger och semiter och likaså i östra S., där
utom hamiter araberna haft stort inflytande.
Befolkningen är dels hednisk, dels muhammedansk.
Islam har inträngt både fr. v. (öfver Marokko)
och fr. ö. (från Arabien).
Politiska förhållanden. Öst-S. är till största
delen en engelsk-egyptisk provins (Angloegyptiska
S.). Redan Muhammed Ali eröfrade Nubien (1822)
och anlade Kartum, och hans son Ibrahim pascha
flyttade Egyptens gränser ända till närheten af
Viktoriasjön. Området gick dock förloradt genom
mahdins (Muhammed Ahmeds) uppror 1882, men hans
nya statsbildning störtades 1898, hvarefter enligt
en konvention af 19 jan. 1899 förvaltningen af
landet s. om 22° n. br. till Uganda och Belgiska
Kongo öfvertogs af Egypten och Storbritannien
gemensamt. Det förra utser generalguvernör, men
denne skall godkännas af Storbritannien; båda
ländernas flaggor skola användas gemensamt, lagar
utfärdas af generalguvernören i det 1910 bildade
generalguvernörsrådet, slafhandel är förbjuden,
varor från Egypten äro tullfria, för sådana från andra
länder via Röda hafvet få tullarna ej vara lägre än i
Egypten. Landet är nu deladt i 15 provinser (Kartum,
Blå Nilen, Dongola, Berber, Kassala, Sennar,
Kordofan, Dar-Fur, Hvita Nilen, Bahr el-Gasal,
Wadi Halfa, Röda hafvet, Mongalla, Nuba och Öfre
Nilen). Området Lado, som förut innehades af konung
Leopold II af Belgien, återförenades efter dennes död
(1910) med
Mongalla. Dar-Fur v. om Kordofan lyder under en ärftlig
sultan, men betalar skatt till Angloegyptiska
S. Hela området beräknas till 2,54 mill. kvkm. med
3 mill. inv. (3,000 européer). Hufvudstad är Kartum
(23,083 inv. 1916); andra viktiga städer äro Omdurman
(59,429 inv. 1915), Halfa, El-Obeid, Kassala,
Suakin och Port Sudan. - Mellersta S. består af de
fordom själfständiga rikena Wadai, Bagirmi, Bornu
och Kanem. Det viktigaste befolkningselementet
är kanuri-negrer, men folkblandningen mellan
olika negerstammar, mellan negrer och hamiter
eller semiter är här ovanligt stor. Området n. och
ö. om Tsad till Öst-S:s gräns tillhör den franska
intressesfären, s. om Tsad det tyska Kamerun, v. om
Tsad Brittiska Nigeria. Det mäktigaste Sudanriket
är f. n. Wadai - Väst-S. (Niger-Binue-området)
omfattar de gamla negerstaterna Mandingo, Ghanata,
Melbe (Segu) med staden Timbuktu och Songhai samt de
s. k. haussastaterna Gando, Sokoto och Adamaua. I
våra dagar lyda de norra delarna af området under
Frankrike och Storbritannien (Nigeria), de södra dels
under samma makter, dels under Tyskland (Kamerun).
Handel och kommunikationer. S. är hufvudsakligen
ett jordbruksområde, men af dess jordbruksprodukter
komma ej många ut i världshandeln, egentligen
blott kautschuk och kopra samt mindre partier hirs,
kolanötter m.m., som exporteras öfver hamnarna vid
Guineakusten samt vid Röda hafvet. På senare tider har
också bomull blifvit en utförselvara. Mellan S. och
andra delar af Afrika drifves liflig byteshandel med
salt, som finnes i många sjöar. En viktig handelsvara
är vidare elfenben. Guld förekommer flerstädes och
exporteras mest öfver hamnarna i v. Slafhandeln var
förr mycket omfattande och förekommer äfven i någon
mån i våra dagar, mest i riktning mot n. eller
ö. I det inre S. drifves handel genom karavaner
(om karavanvägarna mot n. se Sahara, sp. 345). Af
järnvägar finnas i östra S. linjerna Wadi Halfa-
Kartum, öppnad 1899 och senare fortsatt till Sennar
och El-Obeid (1912) samt Suakim till Port Sudan och
Suakim–Berber (öppnad 1906). Detta järnvägsnät i det
anglo-egyptiska S. har en utsträckning af omkr. 2,400
km. I västra S. går en fransk linje från Senegambien
till Koulikora vid öfre Niger, och i engelska Nigeria
bygges f. n. en bana till Niger och det inre S. -
Om S:s upptäcktshistoria se Afrika, sp. 277 ff.
J. F. N.
Sudaneser, Sudannegrer, invånare i Sudan (se d. o. och
Bantu, sp. 876).
Sudankaffe, bot. Se Cassia och Parkia. Kolanötterna
kallas stundom äfven sudankaffe.
Sudanrödt, kem. Se Magdalarödt.
Sudansk senna, farm. Se Senna.
Sudation (lat. sudatio], svettning.
Sudatorium, lat., svettbad.
Sudaviken (se Kreta, sp. 1256, och karta till
art. Grekland) anordnades under Världskriget 1916
oaktadt grekisk protest från 15 april till en
fransk-engelsk marinstödjepunkt. L. W:son M.
Sudbury [sa;dberi], köping i engelska grefsk. West
Suffolk, vid Stour. 7,141 inv. (1911). Grammar
school. Tillverkning af kokosmattor. Målaren
Gainsboroughs födelseort. J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
