Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Subotic, Jovan - Suboxid - Subpolarländer - Subrahmanya - Subreption - Subrett - Sub rosa - Sub rubrica - Subsalicylas bismuticus - Subsektion - Subsekutiv - Subsellier - Subsemitonium modi - Subsidier - Subsidiär - Subsidiär ansvarighet - Sub sigillo confessionis - Subsistera - Subskribera - Sub Specie aeternitatis - Subspecies - subst. - Substans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
patriotiska dramer (Zvonimir kralj hrvatski,
Herceg Vladislav, Nemanja, Milos Obilic m. fl.). Han
författade också ett nationellt epos, Kralj Dedanski
(1845), och den för sin tid förtjänstfulla romanen
Kaludjer ili istina i poezija (1875, ny uppl. 1881;
Munken eller Sanning och dikt); dessutom skref han en
serbisk poetik, Nauka o srpskom stihotvorenju. Hans
samlade verk utgåfvos 1871, 1886. A-d J.
Suboxid (af lat. sub, under, och oxid), kem.,
benämnes en metalloxid, som innehåller mindre syre
än den normala basiska oxiden af samma metall och
som af syror sönderdelas i metall och salter af
den syrerikare oxiden. Beträffande några suboxider
är det ovisst, om de äro själfständiga föreningar
eller endast blandningar af motsvarande högre oxid
med finfördelad metall. P. T. C.*
Subpolarländer. Se Polarländer, sp. 1186.
Subrahmanya, ind. myt. Se Karttikeya.
Subreption (lat. subreptio, smygande
under), log., det tankefel, som består
däri, att ett omdöme utan pröfning af dess
sanning oförmärkt införes i en tankegång.
S-e.
Subrett (fr. soubrette), liffull och förslagen
kammarjungfru i den klassiska franska komedien;
numera äfven munter eller komisk ungdomlig flickroll;
skådespelerska, hvars fack är sådana roller.
Sub rosa, nlat., "under rosen", i förtroende,
i hemlighet, under tystlåtenhetens insegel (meddela
någonting). Rosen var nämligen sedan gammalt en symbol
af förtegenheten l. det obrottsliga hemlighållandet
af förtroliga meddelanden; hos antikens romare lär
man därför vid gästabud ha haft en ros hängande
öfver bordet.
Sub rubrica (förkortadt s. r.), lat., under rubriken,
öfverskriften, titeln.
Subsalicylas bismuticus. Se Vismut.
Subsektion (nlat. subsectio), underafdelning under
en sektion (se d. o.).
Subsekutiv (af lat. subsequi, följa på),
efterföljande. - Subsequens, som följer efter
eller härflyter ur (hänvisar till) något föregående.
Subsellier (af lat. subsellium, bänk), bänkar,
särskildt skolbänkar.
Subsemitonium modi, mus., inledningston (se
d. o.).
Subsidier (lat. subsi’dium, plur. subsi’dia) var
hos romarna urspr, benämning på den tredje i en
slagordning uppställda truppen, som i händelse af
behof skulle komma de främst uppställda trupperna
till hjälp, sålunda "reserv, understöd". Sedan kom
ordet att betyda reserv öfver hufvud, slutligen
i allmänhet understöd, företrädesvis i penningar,
äfven skattebidrag. I den nyare folkrätten förstås
med subsidier det understöd i form af penningar,
som en makt stundom på grund af särskild traktat
(subsidietraktat) ger en annan stat för att vid ett
nied en tredje makt uppkommande krig antingen icke
af honom oroas eller, hvilket är det vanligaste,
af honom understödjas med ett i traktaten bestämdt
antal trupper.
Subsidiär (se Subsidier), i andra hand inträdande,
understödjande, hjälp-.
Subsidiär ansvarighet, jur., betecknar i fråga om
en skuldförbindelse, som åligger flera gäldenärer
gemensamt, den någon eller några bland dessa medgifna
lindringen att ej behöfva betala vidare än i mån,
som betalning förgäfves sökts hos den eller de
öfriga, primärt ansvariga, gäldcnärerna (se Primär
ansvarighet). En dylik lindring, redan i den romerska
rätten tillerkänd vissa gäldenärer under beteckningen
beneficium excussionis l. ordinis, förekommer också
emellanåt i modern rätt, framför allt för den, som
i egenskap af borgensman åtagit sig ansvarighet för
annans skuld. För att betalning skall kunna afkräfvas
en subsidiärt ansvarig gälde-när, erfordras i regel
blott att förgäfves försökts genom utmätning erhålla
betalning hos den primärt ansvarige gäldenären;
undantagsvis måste först i den primärt ansvariges
konkurs ha konstaterats brist. Sistnämnda grundsats
är i svensk rätt antagen beträffande den medlemmarna
i en ekonomisk förening med begränsad personlig
ansvarighet åliggande subsidiära ansvarigheten för
föreningens förbindelser. - Om subsidiärt solidarisk
ansvarighet se Solidarisk ansvarighet. C. G. Bj.
Sub sigillo confessionis, lat., under biktens
insegel.
Subsistera (lat. sub<i></i>sistere), fortvara, ha sitt
uppehälle; filos., bestå genom sig själf. Jfr
Existera. - Subsistens, fortvaro, bestånd;
uppehälle, utkomst, underhåll; filos., egenskapen
att vara substans (se d. o.), likbetydande med
substantialitet. S-e.
Subskribera (lat. subscribere, underskrit va),
genom namnunderskrift förplikta sig att främja något
företag, särskildt (som köpare) försäljningen af ett
häftevis utkommande litterärt arbete eller aktier
o. d. Sådant underskrifvande (äfven offentlig
teckning af lån) kallas subskription
och underskrifvaren subskribent. -
Subskriptionslista, förteckning öfver subskribenter.
Jfr Abonnera och Prenumerera.
Sub specie aeternitatis, lat., "i evighetens ljus",
under evighetens synpunkt. Jfr Spinoza, sp. 737.
Subspecies, bot. Se Underart.
subst., förkortning för substantiv.
Substans (lat. substantia, det, som ligger under,
väsen), grundämne, det väsentliga i något. -
1. Filos. Termen används i tre olika bemärkelser,
hvilkas åtskillnad ej alltid nog skarpt fasthålles. -
1) Substans kan först och främst fattas såsom
det i verkligheten varande, som har egenskaperna
eller bestämningarna och som består under
alla växlingar af dessa. Motsatsen är egenskap
eller bestämning, som icke kan tänkas annat
än hos en substans. Fasthålles härvid skillnaden
mellan substans och bestämning, så att den tillmätes
real betydelse, blir substansen något, som
i och för sig är utan alla bestämningar,
en rent abstrakt enhet, om hvilken intet kan
utsägas. Därigenom drifves man till att fatta
bestämningarna som tillhörande substansens väsen
eller som endast i abstraktionen skilda
från denna. Substansen blir då enheten i och
af sina bestämningar, och därmed föres man öfver
till termens andra betydelse. 2) Substansen fattas
då som den konkreta, själfständiga verkligheten,
det sant varande eller väsendet. Motsatsen blir
då fenomen, verkligheten, sådan den ter sig
för oss. Det finnes då lika många substanser
som individuella ting eller personer. Men dessa
många substanser bestämma hvarandra inbördes;
hvar och en af dem är delvis, hvad den är, genom
sitt förhållande till de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
