Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sublimat - Sublimation - Sublimera - Sublokation - Sublunarisk - Subluxation - Submarin - Submers - Submikron - Sub-negroid - Subnitras bismuticus - Subnummer - Subordinatianer - Subordinatianism - Subordination - Subordinerande konjunktion - Subotic, Jovan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverskott af koksalt, eller ock användas andra,
mindre retande preparat, såsom kvicksilfverformamid,
kvicksilfverpeptonat, kvicksilfversuccinimid,
sublamin (se d. o.), glutinpeptonsublimat o. d. Förr
sprutades 1 cg. sublimat dagligen i 20-40 dagars
tid, numera oftare 2-5 cg. med några dagars
mellantid. Invärtes ges 1/2 till högst 2 cg. i dosen.
C. G. S. K. A. V-g.
Sublimation 1. Sublimering (jfr Sublimat),
fys., kem.</i>, kallas den operation, vid hvilken gaserna
af ett upphettadt ämne genom afkylning bringas att
omedelbart öfvergå i fast form. När t. ex. snö bildas
i luften, sker detta genom omedelbar öfvergång af
vattenånga i fast form. Snö är alltså sublimeradt
vatten. Genom sublimering kan man befria fasta
ämnen från föroreningar, ett förfarande, som är
fullständigt analogt med rening af vätskor genom
destillation och grundar sig därpå, att olika ämnen
ha olika kokpunkt. När t. ex. svafvel renas genom
sublimering, upphettas det i ett slutet kärl till
kokning, hvarvid svafvelångor bortgå och afsätta
sig i det afkylda förlaget som ett fint pulver
(svafvel-blomma). Svaflet säges då sublimera och utgör
hvad man kallar ett sublimat, hvilket i allmänhet är
det genom sublimering erhållna fasta ämnet, analogt
med ett destillat. I inskränkt bemärkelse förstås
med sublimat kvicksilfverklorid (se Sublimat).
(K.A. V-g.)
Sublimera. Se Sublimation.
Sublokation (nlat. sublocatio, af locare, utlega,
fr. souslocation), jur., betyder legotagares eget
utlegande af det legda föremålet, helt eller delvis,
sålunda arrendators utarrenderande af den arrenderade
fastigheten eller någon del däraf till annan eller
uthyrande af lägenhet i arrendefastighetens hus,
äfvenså hyresgästs uthyrande af den förhyrda
lägenheten i större eller mindre utsträckning,
liksom ock uthyrande af förhyrd lös sak till annan
person. I betraktande af de olägenheter för det
utlegda föremålets egare och den fara för vanvård af
detsamma, som en sublokation lätt nog kan medföra,
är sådan ej obetingadt medgifven. Den romerska
rätten uppställde visserligen inga hinder mot
sublokation. I modern rätt är däremot sublokation
utan egarens samtycke flerstädes förbjuden, så
äfven i nordisk rätt. Vår lag förbjuder sålunda
arrendator att utan jordegarens medgifvande till
brukande upplåta fastigheten eller del däraf, liksom
ock hyresgäst att till annan öfverlåta lägenheten i
dess helhet. Icke heller anses den, som hyrt lös sak,
i allmänhet befogad att på egen hand hyra ut saken
till annan. Partiell sublokation är emellertid i
vissa fall tillåten: sålunda eger arrendator till
hyresgäst upplåta rum i byggnad å fastigheten och
hyresgäst hyra ut rum af sin lägenhet eller taga emot
inackorderingar, allenast ej däraf uppkommer men för
hyresvärden. Denna sistnämnda form för sublokation har
största praktiska betydelse, men också en del sociala
vådor. Jfr Inneboendesystemet. C. G. Bj.
Sublunarisk (af lat. sub, under, och luna, måne),
under månen befintlig, jordisk, förgänglig,
ofullkomlig.
Subluxation (lat. subluxatio), vrickning.
Submarin (af lat. sub, under, och mare, haf), på
hafsbottnen befintlig eller till hafsbottnen hörande,
undervattens-; bot., säges om en växt, som växer i
svagt salt eller bräckt vatten.
Submers (af lat. submergere, sänka), bot. Se Emers.
Submikron (af grek. mikros, liten), kem. Se
Kolloider, sp. 563.
Sub-negroid. Se Negrer, sp. 729.
Subnitras bismuticus. Se Vismut.
Subnummer, kam., en i vissa trakter förekommande
beteckning på delar af en jordeboksenhet (hemman
eller lägenhet). I jordeboken betecknas enheterna
med namn och nummer, s. k. jordeboksnummer. I
regel är byn det område, inom hvilket numreringen
skett. Det ena hemmanet i byn kallas n:r 1,
det andra n:r 2 o. s. v. Enstaka hemman ha n:r 1
som själfskrifvet nummer. Där ett hemman klöfs,
förekommo före jordregistrets uppläggande i regel
ej några officiella beteckningar på de därigenom
uppkomna hemmansdelarna, utan dessa särskildes
i officiella handlingar från hvarandra vanligen
allenast genom tillägg af egarens namn och
mantal. Detta vållade naturligtvis svårigheter,
där en vidsträckt hemmansklyfning förekom. För
att undvika detta infördes i en del trakter,
framför allt i Hälsingland och vissa andra delar
af Norrland, en subnummerindelning. Undergick
jordeboksenheten n:r 3 Haga hemmansklyfning,
kallades vanligen den första lotten 1 sub n:r 3
Haga, den andra 2 sub n:r 3 Haga o. s. v. Delades
2 sub n:r 3 Haga ånyo, kallades den första lotten
1 sub 2 sub n:r 3 Haga, den andra 2 sub 2 sub n:r 3
Haga o. s. v. Vid längre gående delning förkortades
beteckningarna på växlande sätt. I en del trakter
förekom i stället en motsvarande sublitteraindelning,
stödd på de i skifteshandlingar upptagna
litterabeteckningarna. Numera ha emellertid
dessa subindelningar förlorat större delen
af sin betydelse, då i jordregistret hvarje
i behörig ordning utbruten hemmansdel kommer
att få sin särskilda registerbeteckning.
G. T.
Subordinatianer, anhängare af subordinatianismen.
Subordinatianism, teol., den åskådning, som i
de trinitariska och kristologiska debatterna
ville betona Sonens underordnade ställning i
förhållande till Fadern (se Kristologi).
G. A-n.
Subordination (af lat. sub, under, och ordinare,
ordna), underordnande. 1. Log., det förhållande
mellan begrepp, då det ena faller inom det
andras omfång. Det förra kallas subordineradt,
underordnadt; det andra subordinerande, öfverordnadt
(se Begrepp). - 2. Underordnadt förhållande, särskildt
i militäriskt hänseende, liktydigt med krigslydnad
(se Disciplin). - Subordinationsbrott. Se Disciplin
och Insubordination. - Subordinera, eg. underordna;
vara underordnad (under någon eller något).
1. S-e.
Subordinerande konjunktion, gramm. Se Konjunktion,
sp. 763.
Subotic [-titj], Jovan, serbisk författare, f. 1817,
d. 1886, medlem af den serbiska öfverdomstolen,
utgaf 1834-37 de lyriska diktsamlingarna Lira och
Bosiljka ("Basilika") och redigerade en tid "Letopis
Matice Srpske". Han verkade lifligt för den serbiska
scenkonsten i Belgrad och skref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
