Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Subjektiv - Subjektivera - Subjektivism - Subjektivitet - Subjonctif - Sub Jove - Sub judice - Subjunktioner - Subkontrabas - Subkontraoktaven - Subkonträra omdömen - Subkronisk - Subkutan - Sublamin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
subjektiv, allt ifrån Cartesius ("cogito, ergo sum")
till Boström ("vara är förnimmas"), under det att
den antika filosofien i det hela stod på objektiv
ståndpunkt. - Som subjektiv idealism skulle man
i motsats till objektiv idealism (se Objektiv)
kunna beteckna hvarje idealistisk åsikt, som i nyss
anförda bemärkelse utginge från subjektiv ståndpunkt,
men termen fattas vanligen i en förklenande bem.,
såsom likbetydande med teoretisk subjektivism (se
d. o.) och solipsism. - Subjektiva grunder äro grunder
eller skäl, som gälla blott inför vissa personer
eller under vissa tillfälliga omständigheter och
sålunda ej ega allmängiltighet. De kunna utgöras af
åsikter, som personen i fråga hyser, men som af andra
bestridas; äfven af uttalanden, som gjorts af honom
eller hans parti och vid hvilka han därför känner
sig bunden. Det vanligaste är, att de subjektiva
grunderna ytterst äro att söka i personens känslolif
och i hans vilja. Ett viktigt exempel på subjektiva
grunder lämnar den religiösa erfarenhet, hvilken
åberopas som grund för en persons religiösa tro. -
Subjektiv visshet kan hvarje visshet kallas, som af
en person erfares. En fast öfvertygelse är alltid
förbunden därmed. Den subjektiva vissheten kan vara
förbunden med äfven objektiv visshet och då göra
berättigadt anspråk på allmängiltighet, men den
kan ock vara blott subjektiv. Personen kan ock vara
medveten om, att vissheten är blott subjektiv, utan
att denna såsom sådan däraf försvagas. Motsatsen
är objektiv visshet (se Objektiv). - Subjektiv
öfvertygelse är en uppfattning med subjektiv
visshet. - Subjektiv försoning i religiös bem. är
en persons öfvergång från disharmoni med Gud till
harmoni med honom. Motsatsen är objektiv försoning
(se Försoning), som innebär harmoniens fullständiga
seger öfver disharmonien, sålunda ej blott rörande
det enskilda subjektet såsom sådant. - Subjektiva
sinnesförnimmelser äro sådana sinnesförnimmelser,
som ej framkallas af motsvarande yttre sinnesintryck,
utan bero på sjukliga förändringar af sinnesorganet,
funktionella rubbningar. - 2. Subjektiva färger,
fys. Se Synvilla. - Subjektiv mora, jur. Se Dröjsmål,
sp. 950. - Subjektiv rätt, jur. Se Objektiv rätt. -
Subjektiv skuld, jur. Se Skuld 1. - Subjektiv stil,
estet. Se Stil 1. 1. S-e.
Subjektivera, uppfatta från subjektiv l. personlig
synpunkt.
Subjektivism (se Subjekt), benägenhet
att uppfatta tingen ensidigt från sin egen
personliga ståndpunkt eller att handla efter eget
godtycke. -. Filos. 1. Kunskapsteoretisk subjektivism,
den åsikt, som anser all kunskap och allt tänkande
giltiga endast för det enskilda subjektet, enär
allt är beroende på uppfattningssättet. Vi fatta ej
verkligheten, sådan den i och för sig är, utan endast
sådan den ter sig för oss i följd af sinnesorganens
beskaffenhet och verksamhetssätt; för tänkandet söker
man förgäfves en allmängiltig utgångspunkt. Denna
åsikt framställdes redan af sofisterna och torde
ha uttryckts af Protagoras i den bekanta satsen:
"människan är måttet för allt". Under den senare
antiken framställdes liknande åsikter af skeptikerna
(se Skepticism) och i mildrad form af den nya
akademien. Inom den moderna filosofien utvecklas
denna åsikt af de franske skeptikerna Charron
och Bayle. Äfven Kant kan sägas ha intagit en
subjektivistisk ståndpunkt, då han förnekade
möjligheten af kunskap om "tinget i sig", men han
förenade därmed en vetenskaplig objektivism, då han
antog för alla människor gemensamma åskådningsformer
och förståndskategorier, som möjliggöra en
allmängiltig kunskap om fenomenvärlden. Enligt
Kierkegaard är subjektiviteten sanningen. -
2. Etisk subjektivism, den åsikt, som förnekar
allmängiltiga sedliga värden och plikter (se
Eudemonism). I antiken företrädde särskildt en
del sofister och cyrenaikerna denna ståndpunkt,
i nyare tid Montaigne. Jfr Objektivism.
S-e.
Subjektivitet (se Subjektiv), egenskapen att
vara subjektiv; en framställnings färgning af
framställarens subjektiva uppfattning, hans åsikter
eller önskningar och känslor.
Subjonctif [sybsåkti’f], gramm. Se Modus, sp. 791.
Sub Jove. Se Sub dio.
Sub judice, lat., under domaren, under domarens
pröfning, d. v. s. oafgjord (om en rättssak).
Subjunktioner, gramm. Se Konjunktion, sp. 763.
Subkontrabas, mus. Se Kontrabas.
Subkontraoktaven (af lat. sub, under, och contra,
på motsatta sidan), mus. Se Oktav.
Subkonträra omdömen, log., kallas partikulära
omdömen, som ha samma subjektsbegrepp och motsatt
kvalitet. Formel: några S äro P; några S äro icke
P. Båda omdömena kunna vara sanna, då de endast
skenbart ha samma subjekt. Predikaten kunna gälla
om olika delar af subjektsbegreppets omfång: de
"några S", af hvilka P nekas, kunna vara andra, än de,
om hvilka det jakas. Om däremot ettdera omdömet är
falskt, måste det andra vara sant. Se Omdöme och Slut.
S-e.
Subkronisk, nästan kronisk. Se Akut sjukdom.
Subkutan (af lat. sub, under, och cutis, hud), under
huden befintlig l. försiggående, t. ex. subkutan
injektion (se Injektion), läkemedels insprutning
i den närmast under huden befintliga cellväfnaden
(subkutana bindväfven, se Hud). Om subkutana
infusioner se Hypodermoklys.
Sublamin, farm., en förening af kvicksilfversulfat
med etylendiamin, enl. formeln
HgSO4 + 2C2H8N2 + 2H2O
innehållande 43 proc. kvicksilfver. Hvita,
nålformiga kristaller, som äro lättlösliga i
vatten, men svårlösliga i alkohol. Lösningen reagerar
alkaliskt. Sublamin används utvärtes som antisepticum
och till injektioner mot syfilis i st. f. det mera
retande sublimatet. Vattenlösningar af sublamin
fällas ej af ägghvita, men grumlas af koksalt. Till
desinfektion af händerna för operationer har brukats
en lösning af 2 - 5 : 1000, till skoljningar af
slemhinnekaviteter (blåsa m. m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
