Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Störningar - Störningsteorien - Störkrok - Störlinor - Störmer, Fredrik Carl Mülertz - Större bannet - Större hackspetten - Större korsnäbben - Större kottvifveln - Större kreditivet - Större strandpiparen - Större turturdufvan - Större vattenödlan - Störsprång - Störssön, Mattis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortlöpa efter stigande potenser af banornas
excentriciteter och inklinationer. De flesta
af dessa termer äro af de störande massornas
storleksordning eller än mindre och af periodisk
natur med perioder af samma storleksordning som
planeternas omloppstider eller än mindre. Man benämner
dessa störingar periodiska. Detsamma gäller månarnas
störingar med undantag däraf, att de inversa värdena
af afstånden till solen då äro små kvantiteter
och spela samma roll som de störande massorna vid
planeternas rörelser. Dylika periodiska störingar
äro i månteorien evektionen, variationen och årliga
ekvationen. Undantagsvis erhålla några periodiska
störingar jämförelsevis lång period, på grund däraf,
att tvenne himlakroppars omloppstider äro nära
kommensurabla, d. v. s. förhålla sig nära som två
hela tal. Af denna art är den s. k. stora ojämnheten
i Saturnus’ och Juppiters rörelser, som beror af
dessa båda planeters inbördes störande inverkan
och hvars period uppgår till nära 500 år. Vid vissa
metoder att matematiskt behandla störingsproblemet
framkomma emellertid utom dessa periodiska uttryck
störingstermer, som växa proportionellt med tiden. Man
benämner dessa störingar sekulära. I själfva verket
kunna äfven dessa störingar, om exaktare matematiska
metoder användas, återföras på periodiska uttryck.
Man indelar äfven störingarna i allmänna och
speciella. Denna indelning har afseende på sättet
att beräkna dem, och räkneresultaten sägas vara af
det ena eller andra slaget, allteftersom de ernåtts
å ena sidan genom fullständig analytisk utveckling
af formlerna och därpå följande insättning af
kvantiteternas (med undantag af tiden t eller
motsvarande variabel) numeriska värden, å den
andra genom successiv, rent numerisk räkning för
ett antal tidsmoment, fördelade inom ett begränsadt
tidsområde. Oaktadt de speciella störingarna sålunda
enligt sakens natur lida af den ofullkomligheten
att endast gälla under ett begränsadt tidsområde,
ha de dock mycken användning inom astronomien i
särskilda fall, exempelvis då det gäller att beräkna
störingarna för kometer, hvilkas härledning enligt
den allmänna störingsmetoden - som lämnar för alla
tider giltiga resultat - på grund af kometbanornas
stora excentriciteter f. n. skulle vara omöjlig
att praktiskt realisera. - För småplaneterna
kunna störingarna, på grund af den stora planeten
Juppiters närhet, bli rätt betydande. Man har
därför, i betraktande af småplaneternas stora antal,
utarbetat metoder att kunna utföra en väsentlig del
af störingsräkningarna gemensamt för hela grupper af
småplaneter (gruppstöringar).
De matematiska uttryck, som framställa störingarna,
kan man tänka sig ordnade efter potenserna
af de störande massorna. Sammanfattningen af
de termer, som äro multiplicerade med första
potenserna af de störande massorna, benämnes
störingar af första ordningen; de termer däremot,
hvilka innehålla som faktorer kvadraterna eller
produkterna två och två af de störande massorna,
utgöra störingar af andra ordningen o. s. v. I de
flesta fall visar det sig tillräckligt att taga i
betraktande störingarna af första ordningen. Jfr
Centralrörelse, Gravitation, Sekular och
Trekropparsproblemet. - 2. Fys. Se Perturbation 3.
1. K. B. (B-d.)
Störingsteorien, mat. Se Variation.
Störkrok, fisk. Se Fiskredskap, sp. 449.
Störlinor, själffångande, fisk. Se
Fiskredskap, sp. 449.
Störmer, Fredrik Carl Mülertz, norsk matematiker,
fysiker, f. 3 sept. 1874 i Skien, fick sin första
afhandling tryckt i Kristiania videnskapsselskaps
skrifter 1892 och blef s. å. student. S. blef
realkandidat 1898, studerade 1898-99 i Paris samt
blef sistnämnda år universitetsstipendiat, 1900
medlem af Videnskapsselskapet och 1903 professor i
matematik vid Kristiania universitet, till hvars mest
berömda namn han hör. 1912 var han med stipendium af
Carnegie institution "research associate" vid Mount
Wilson-observatoriet i Kalifornien. Bekantskapen
med Kr. Birkelands experiment öfver katodstrålarna
i magnetiska fält föranledde honom att behandla
norrskensföreteelserna o. d. matematiskt, och
resultaten af hans forskningar därvidlag ha
väckt uppseende öfver hela världen. Under sina
norrskensexpeditioner (1910 och 1913) till Bossekop
i Finnmarken lyckades han bl. a. för första gången
fotografiskt ange norrskenets höjd. Bland S:s till ett
antal af omkr. 100 uppgående skrifter och afhandlingar
må framhållas Quelques propriétés arithmétiques des
intégrales elliptiques et leurs applications à la
théorie des fonctions entières transcendantes (i
"Acta mathematica", 1904), Sur les trajectoires
des corpuscules électrisés dans 1’espace sous
l’action du magnétisme terrestre avec application
aux aurores boréales (I i "Archives des sciences
physiques et naturelles", 1907; II ibid., 1911-12),
Bericht über eine expedition nach Bossekop zwecks
photographischer aufnahmen von nordlichtern (i
"Vid. selsk:s skr.", 1911), Resultats des calculs
numériques des trajectoires des corpuscules
électriques dans le champs d’un aimant élémentaire
(I-III, ibid., 1913-14), Summary of results of
the Aurora borealis expedition of 1913 to Bossekop,
Norway: Terrestrial magnetism (1916) samt det idérika
arbetet Sur un problème relatif au mouvement des
corpuscules électriques dans l’espace cosmique (I-
IV, "Vid. selsk:s skr.", 1907, 1913, 1916). S. har
uppgjort en förteckning (1905) på S. Lies (se d. o.,
sp. 393) efterlämnade handskrifter och framdragit en
del nya dokument (1902) till belysning af N. H. Abels
lif. K. V. H.
Större bannet. Se Kyrkotukt, sp. 523.
Större hackspetten, zool. Se Hackspettsläktet.
Större korsnäbben, zool. Se Korsnäbbsläktet.
Större kottvifveln, zool. Se Pissodes.
Större kreditivet. Se Kreditiv, sp. 1245.
Större strandpiparen, zool. Se Piparsläktet.
Större turturdufvan, zool. Se Dufsläktet.
Större vattenödlan, zool. Se Amfibier, sp. 832.
Störsprång, sportt. Se Störa.
Störssön, Mattis, norsk historiker, f. omkr. 1500,
d. 1569, lagman öfver Agder 1533, i Bergen sedan 1540,
författade på grundval af konungasagorna Den norske
chronike (tr. 1594 i Danmark under Jens Mortenssöns
namn), och till ståthållarens ("lensherrens") i
Bergen bruk skref S. (omkr. 1555) En kort beretning
om kjöpmcendene ved
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
