Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Störssön, Mattis - Störtebecker, Klaus - Störtgods - Störtplog - Störtsjö - Störtä stang - Stössel, Anatolij Michajlovitj - Stöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bryggen (tr. i ’"Norsk magazin", I, 1858), som
innehåller starka angrepp på hanseaterna. K. V. H.
Störtebecker, Klaus. Se Vitalianer.
Störtgods, hand. Se Styckegods
Störtplog, landtbr. Se Plog.
Störtsjö. Se Brottsjö.
Störta stang. Se Folklekar, sp. 765.
Stössel, Anatolij Michajlovitj, rysk general,
f. 10 juli 1848 i Petersburg, d. 15 jan. 1915, blef
officer vid ett linjeinfanteriregemente 1866, deltog
som kapten och kompanichef i rysk-turkiska kriget
1877-78, där han blef svårt sårad, samt befordrades
efter krigets slut efter hand till generalmajor och
brigadchef. Under det i följd af boxarupproret i
Kina (se d. o., sp. 70) 1900-01 framkallade kriget
utmärkte han sig särskildt som befälhafvare för
den af ryska och tyska trupper sammansatta kolonn,
som i juni 1900 undsatte Tien-tsin. 1903 blef han
generallöjtnant och chef för 2:a infanteridivisionen
(Brest-Litovski) och i sept. s. å. befälhafvare
för det befästa Kwan-tungområdet i Öst-Asien och
öfverkommendant i Port Arthur. I febr. 1904 bröt
kriget med Japan lös. Under japanernas inledande
operationer mot Port Arthur och under belägringens
första skede, då försvararens styrka var först
öfverlägsen och sedan jämnstark med anfalls-
och belägringsarmén, försatt S. genom brist på
initiativ och offensivanda möjligheterna att
besegra fienden eller åtminstone att en ansenlig
tid fördröja fästningens inneslutning. Men med
seg uthållighet försvarade han fästningen under den
egentliga belägringen (30 juli 1904-2 jan. 1905), och
belägringsarmén kunde endast med de största offer (100
proc. af den ursprungliga styrkan) efter fem månaders
oerhörda ansträngningar nå sitt mål. Att S. afslöt
kapitulationen mot ett krigsråds enhälliga mening, är
oriktigt så till vida, att S. afsände erbjudandet om
kapitulation 1 jan. 1905, omedelbart efter det han
mottagit rapport, att den för fästningens fortsatta
försvar viktiga "2:a försvarslinjen" ej längre
kunde hållas. Hufvudanledningen till beslutet
var dock tvifvelsutan besättningens utmattning
och nedslagenhet, bristen på lämplig föda och den
alltmera öfverhandtagande sjukligheten. Se vidare
Port Arthur. Ställd inför krigsrätt för fästningens
uppgifvande, dömdes S. 20 febr. 1908 till döden, men
på rättens hemställan förvandlade kejsaren straffet
till 10 års fästning. Redan 1909 frigafs emellertid
S., dock med förlust af sin militära grad och sina
hederstecken, och lär sedan ha lefvat under torftiga
förhållanden i södra Ryssland. Jfr von Tettau, "Der
russisch-japanische krieg. Amtliche darstellung
des russischen generalstabes" (bd V, 2, 1912).
H. J-dt.
Stöt. 1. Bergsv., lodrät fördjupning i en grufva. Se
Dagbrytning. Om stora stöten se Falu grufva. -
2. (Stundom, men olämpligt, stötton) Fonet.,
det explosiva ljud, som uppstår, då den fast
tillslutna ljudspringan i struphufvudet spränges
genom en luftstöt. Detta ljud, som i svenskt tal
endast undantagsvis kan få höras användt före eller
efter en vokal, men som ofta uppträder vid suckande
samt normalt vid stånkning och ännu kraftigare vid
hostning, spelar en stor roll i tyskan, där det -
utan särskildt namn eller tecken - används före hvarje
med vokal
begynnande ord eller sammansättningsled, samt en ännu
större i danskan, till hvars mest framträdande
egendomligheter det hör. Tillvaron eller saknaden
af stöt spelar i danskan samma roll i fråga om
f. ö. lika ljuds särskiljande, som i svenskan
tillkommer de båda "tonfallen". Så t. ex. är da. egen
med stöt = sv. eken, men utan stöt = sv. egen;
skiner med stöt = sv. skiner, men utan stöt =
sv. skenor o. s. v. Se Noreen, "Vårt språk", I,
370 f., och Jespersen, "Fonetik", s. 293 ff. -
3. Mek., den plötsliga verkan, som uppstår, då
tvenne kroppar, hvilkas hastigheter äro olika,
sammanträffa. Verkan af stöt förekommer i såväl
smått som stort inom tekniken för ett flertal
olika ändamål, och de stötande kropparna kunna
vara icke allenast fasta, utan äfven flytande eller
gasformiga. De energi- l. arbetsbelopp, som omsättas
vid handarbete (hamring, spikning, huggning etc.),
äro obetydliga. Vid skjutning och sprängning samt i
stora hammarverk (ånghammare) är energiomsättningen
och i synnerhet dess intensitet däremot mycket
stor. Uti bok- och stampverk (för krossning af en
del hårda ämnen) och i valkar (för bearbetning af
hudar) o. d. inrättningar omsättas ock af sevärda
energimängder, men intensiteten af energiomsättningen
är icke på långt när så betydande som i nyssnämnda
fall. Uti de äldsta vattenhjulen verkade vattnet
motoriskt genom stöt, men arbetsvinsten blef därvid
mindre tillfredsställande. På så sätt kan icke ens
hälften af vattnets kinetiska (rörelse-)energi
nyttiggöras, och detta är en af anledningarna till,
att detta verkningssätt kommit ur bruk. Uti de moderna
vattenmotorerna, turbinerna, förekommer visserligen
en kraftig stötverkan vid igångsättningen, men
under det normala arbetet, fortvarighetstillståndet,
är stötverkan vid god gång, bortsedt från vattnets
stöt mot skofvelkanterna, ingen. Detta förhållande
är förtjänt af särskildt beaktande. De ur de i
tilloppsledningen fastsittande ledskenekanalerna med
stor hastighet utströmmande grofva vattenstrålarna
äro visserligen riktade nära eller fullt vinkelrätt
mot skofvelytorna invid inloppet i det roterande
turbinhjulet, men detta oaktadt uppstår icke någon
stöt mot skoflarna. Detta beror därpå, att vattnets
hastighet i förhållande till det roterande hjulet
är till såväl riktning som storlek en helt annan
än i förhållande till ledskenekanalerna. Den
förra - vattnets hastighet i förhållande till
hjulet - är vid hvarje punkt af inloppet i detsamma
sammansatt af vattnets hastighet i förhållande till
ledskenekanalerna och dessa kanalers hastighet
i förhållande till hjulet. Därigenom att man på
lämpligt sätt afpassar hjulets rotationshastighet,
kan därför vattnets inlopp i löphjulkanalerna
bli tangentiellt till dem, alltså stötfritt,
hvilket är ett af hufvudvillkoren för ett godt
tillgodogörande af vattnets energi. Det bör härvid
iakttagas att, emedan rörelser alltid förekomma parvis
(se Rörelse), då turbinhjulet roterar i förhållande
till ledskenekanalerna, så rotera dessa i motsatt
riktning i förhållande till turbinhjulet. Vattnets
energi tillgodogöres rationellt i turbinhjulet genom
kontinuerligt tryck mot de böjda skofvelytorna. -
Uti ejektorn, som i vissa fall används som
vattenuppfordringsmaskin och är en apparat utan
rörliga arbetande delar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
