Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stöldförsäkring - Stöle - Stölsnaastinderne - Stölzel, Gottfried Heinrich - Stölzel, Adolf Friedrich - Stömne - Stöp - Stöpa - Stöpis - Stöpning - Stör - Störa - Störböna - Stördalen - Stören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inbrottsstöldförsäkring har internationell karaktär i så
måtto, att de bolag, som bedrifva affären, använda
reassurans hos hvarandra i stor skala, särskildt hvad
angår bankförsäkringar, hvilket ju ock ligger i sakens
natur, då det här brukar handla om betydande belopp,
alltför stora att bäras af ett försäkringsbolag
ensamt. Försäkringsverksamheten bedrifves i Sverige
af följande svenska bolag:
Securitas (1896),
Skandinavien (1901),
Hansa (1905),
Norrland (1906),
Freja och Heimdall (1908),
Victoria (1909),
Fylgia och Norden (1910),
Malmö (1912),
Svitjod (1915) samt
Ocean (1916).
Ännu har verksamhetens gagn ej fullt uppfattats af
allmänheten, men försäkringen visar god utveckling
år från år, stegrad i betydlig mån under krigsåren
efter 1914. Samlade försäkringssummorna utgjorde 1916
783,456,186 kr. med en premiesumma af 784,219 kr.
I dessa summor är inräknad den till de svenska bolagen
ingående utländska affären. Äfven några utländska
bolag drifva affären i Sverige, men i mycket ringa
omfattning. Nästan alla de bolag, som bedrifva
inbrottsstöldförsäkring i Sverige, äro sammanslutna
till en tariff-förening och använda samma premier
och samma försäkringsvillkor.
A. E. L.
Stöle. Se Stödle-ætten.
Stölsnaastinderne [-snåstinnene], några väldiga,
vackert formade, snö- och glaciärtäckta, ända till 2,059 m.
höga fjällryggar bland Skagastölstinderne (se d. o.).
K. V. H.
Stölzel. 1. Gottfried Heinrich S., tysk
tonsättare, f. 1690 i sachsiska Erzgebirge,
d. 1749 i Gotha, blef, efter att ha tillbragt
flera år i Italien och i Prag, hofkapellmästare i
Gotha. Han skref 22 operor, 14 oratorier, en mängd
kyrkomusik, konserter, sonater m. m., allt endast
befintligt i manuskript. – 2. Adolf Friedrich S.,
den föregåendes sonsons sonson, tysk jurist, f. 28
juni 1831 i Gotha, har beklädt åtskilliga ämbeten
vid Kurhessens och Preussens domstolar och har sedan
1887 professorstitel. Han blef 1886 president i
preussiska juridiska examenskommissionen, insattes
1891 i preussiska herrehuset och tog afsked från
statstjänsten 1898. S. har skrifvit en mängd ansedda
juridiska arbeten, bland hvilka framför allt märkes
hans pedagogiskt betydelsefulla
Schulung für die civilistische praxis (1894–97; I, 9:e uppl. 1913; II, 5:e uppl. 1914),
vidare de rättshistoriska undersökningarna
Die entwicklung des gelehrten richtertums (2 bd, 1872, prisbelönad) och
Die entwicklung der gelehrten rechtsprechung (2 bd, 1901, 1910),
en lefnadsteckning öfver K. G. Svarez (1885) och
Deutsches eheschliessungsrecht (1876; 4:e uppl. 1904).
2. C. G. Bj.
Stömne, sulfatfabrik jämte elektricitetsverk och kvarn
i Stafsnäs socken, Värmlands län, vid Stömneflagan,
en fortsättning mot s. af Glafsfjorden, tillhör,
jämte en jordbruksfastighet tax. till 13,200 kr.,
A.-b. Stömne sulfatfabrik (1910; aktiekap. 400,000 kr.)
och var 1916 tax. till 377,200 kr. Säteriet S., 1 mtl,
med underlydande inom socknen, tax. till 864,600 kr.,
jämte kvarn och såg m. m., tax. till 11,000 kr.,
tillhör S. bruks a.-b. (1892; aktiekap. 410,000 kr.).
S. bruk privilegierades 1693 för N. och E. Borgström
på 1 hammare och 2 härdar med 500 skeppund privilegieradt
smide, hvilket sedermera förökades. 1708
nedlades en härd och halfva smidet för att i stället
flyttas till Sölje något nordligare i samma socken,
vid Söljeflagan. Ännu i slutet af 1800-talet drefs
stångjärnssmide vid S.
Stöp l. Stöpis, sådan is, som bildas ofvanpå det
fasta islagret på ett vattendrag. Stöpet uppkommer
vanligen på eftervintern därigenom, att istäcket, när
vattenståndet höjes, ej flyter upp, utan kvarhålles
under vattenytan, på grund af att det är fastfruset
vid stränderna, i vassar o. s. v., hvarefter den
fria vattenytan tillfryser, om frysningstemperatur
inträffar. Under vissa väderleksförhållanden
kunna på detta sätt bildas flera öfver hvarandra
liggande islager, skilda af vatten och issörja.
Fmn.
Stöpa, Slå ner, hälla smält bly eller vax eller ock
rå ägghvita i vatten för att af de former, som dessa
ämnen därvid antaga, draga slutsatser om framtiden
och andra hemligheter. Detta sätt att spå är vida
spridt i Europa och förekommer äfven i Orienten,
hvarifrån det sannolikt leder sitt ursprung. I
Europa förbindes denna spådom ofta med jul eller
nyår. Från att vara ett sätt att genom spådom utforska
sjukdomens orsak försköt sig stöpningen hos vårt folk
ofta nog till att bli betraktad som ett botemedel:
man stöpte öfver den sjuke och offrade sedan det
därvid använda blyet å en "älfkvarn" (se d. o.),
vid en jordfast sten eller en korsväg. Till blyet
tillsattes i så fall, innan det göts i vattnet,
hår och naglar af den sjuke. Stöpningen skedde
öfver den sjuke och vanligen genom ett ringformigt
föremål, t. ex. en träring, en gärdsgårdshank eller en
brödkaka. Hvarjehanda andra föreskrifter ha ock anknutits
och tillämpats. Redan den på 1400-talet skrifna "Själens tröst"
(se d. o.) afråder från denna vidskepelse: "Thu skalt ey wax
ällir bly lata ofwir thik gyuta".
N. E. H.
Stöpis. Se Stöp.
Stöpning. 1. (Stöpmältning). Mältning i stöpkar.
Se Brännvinsbränning, sp. 480, och Öl. –
2. Se Ljustillverkning.
Stör, zool. Se Störfiskar.
Störa, sportt., en yttring af okynne hos hästen, då
han kör ner hufvudet, klämmer svansen mellan bakbenen,
kröker ryggen och med alla fyra fötterna från marken
tager våldsamma skutt framåt, bakåt eller åt sidorna
(se fig. å sp. 613). Störar hästen under ryttare,
kan detta bero på, att något tryck på ryggen eller
för hårdt åtdragna sadelgjordar besvärar honom; i
så fall bör ryttaren aflägsna orsaken till hästens
smärta. Men om störsprången bero på okynne eller
istadighet, skall man lugnt och bestämdt tillrättavisa
hästen. Ryttaren skall därvid sitta väl ned i sadeln,
söka att höja hästens hufvud och därigenom minska
spänningen i ryggen samt framför allt söka drifva
hästen framåt. Långa, lugna galopper lösgöra hästen
från spänning och borttaga hans benägenhet att störa.
B. C–m.
Störböna, bot. Se Phaseolus.
Stördalen, äldre namnform för Stjördalen (se d. o.).
Stören, härad och pastorat kring mellersta Guldalen
(se d. o.), S. Trondhjems amt, Norge. 266,15 kvkm.
2,026 inv. (1910). Genom häradet passerar
Trondhjem–Rörosbanan med stationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
