Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 609-610 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stöhr, Philipp - Stök, Petrus - Stökiometri - Stökiometriska relationer - Stöl - Stöld - Stöldförsäkring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

områden af anatomien utgaf han en mycket anlitad lärobok i
histologi, Lehrbuch der histologie und mikroskopischen
anatomie des menschen (1887; 14:e uppl. 1910).
R. T-dt.

Stöfvelkrok och pådragning med sådana. (Till art Stöfvelkrokar, sp. 608.)

Stök, Petrus. Se Steuchius.

Stökiometri (af grek. stoicheion, grundämne, och
metron, mått), läran om de kemiska proportionerna
eller de kvantitativa förhållanden, efter hvilka
grundämnena förenas. Grunden till stökiometrien lades
af Wenzel, som 1777 i "Lehre von der verwandschaft"
visade, att två neutralsalter, som inverka på
hvarandra, ge neutralt reagerande produkter, samt
att detta kommer däraf, att de relativa mängder af
baser, som mätta en och samma mängd af en syra, stå
i samma förhållande till hvarandra som de mängder
af samma baser, hvilka åtgå för neutralisering af
en viss mängd af en annan syra; eller att t. ex. de
mängder kali och kalk, som neutralisera en viss
mängd salpetersyra, förhålla sig till hvarandra som
de mängder kali och kalk, hvilka neutralisera en och
samma mängd svafvelsyra. Th. Bergman lämnade viktiga
bidrag till stökiometrien genom sina undersökningar
öfver metallers utfällande ur salter medelst andra
metaller. J. B. Richter (se d. o., sp. 194), som
först använde namnet stökiometri, utbildade läran om
de bestämda proportionerna 1796–98. På utvecklingen
af denna del af kemien arbetade sedermera Proust
i Spanien, Dalton, Wollaston, Thomson och Davy
i England, Gay-Lussac i Frankrike, Bischof och
Döbereiner i Tyskland, men mer än alla andra Berzelius
i Sverige.
P. T. C. (K. A. V-g.)

Stökiometriska relationer, kem., förhållandet mellan
de särskilda beståndsdelarnas mängd i en kemisk
förening. Se Stökiometri.

Stöl (af fno. stoðull = angls. staþol, mjölkställe),
norskt namn på säter.

Stöld, jur., olofligt tillgrepp af gods eller pengar
(tjufnad, se d. o.) till ett värde af öfver 15 kr.;
se Straffl. kap. 20 § 1. I vissa fall straffas
äfven tillgrepp af ringare värdebelopp som stöld
(se Snatteri). I fråga om straffet för stöld gälla
numera efter tillkomsten af 1890 års lagändring
följande regler. För enkel stöld – d. v. s. en sådan,
som ej är förbunden med någon af de omständigheter,
hvilka uppräknas i § 4 af samma kap. och som göra
tillgreppet till en särskild, svårare art af stöld,
s. k. kvalificerad stöld – är straffet straffarbete
i högst sex månader. Dock kan, där omständigheterna
äro synnerligen mildrande, dömas till fängelse. Äro
omständigheterna synnerligen försvårande, kan
straffet för enkel stöld höjas till straffarbete
i två år. För kvalificerad stöld (kyrkstöld,
fickstöld, inbrottsstöld o. s. v.) är straffet
straffarbete i högst fyra år. Enligt Strafflagens
ursprungliga lydelse funnos två lindrigare arter
af kvalificerad stöld (dit hörde stöld af mer än
1,000 kr., stöld från staten eller mild stiftelse,
hustjufnad o. s. v.), men i sammanhang därmed,
att maximistraffet för enkel stöld 1890 höjdes
till två års straffarbete, uteslötos dessa ur
lagen. – I händelse af iteration (se d. o.) skärpes
stöldstraffet betydligt. Enligt Straffl:s
ursprungliga lydelse kunde i så fall vid allt slags
stöld t. o. m. lifstids straffarbete inträda vid
fjärde eller högre resa. Straffen för tredje och
fjärde resan stöld nedsattes emellertid väsentligt
genom k. förordn. af 1872. Lifstidsstraff kunde
därefter ådömas endast vid kvalificerad stöld. Än
ytterligare sänktes samtliga återfallsstraff genom
1890 års lagändring. Lifstidsstraffet för fjärde
eller högre resa uteslöts därigenom alldeles ur lagen.
N. S-g.

Stöldförsäkring, riktigare Inbrottsstöldförsäkring,
afser att ersätta skada, uppkommen genom stöld i
förening med inbrott. Skada förorsakad genom enkel
stöld ersättes ej. I enlighet härmed innehålla
ock försäkringsvillkoren hänvisning till kap. 20
§ 5 Strafflagen, hvari definieras, hvad som
förstås med inbrott. Utöfver hvad lagen sålunda
stadgar anses ur försäkringssynpunkt som inbrott
öppnandet af förvaringsrum eller lokaler med rätta
nycklar, om dessa åtkommits genom inbrott. Liksom
vid alla andra sakförsäkringsgrenar gäller
inbrottsstöldförsäkring ej under krigstillstånd,
uppror, upplopp e. d. I händelse af grof oaktsamhet
eller grof vårdslöshet från försäkringshafvarens
sida förverkas all rätt till ersättning. Penningar
och värdesaker ingå i försäkring endast efter
särskildt aftal, hvarom anteckning skall göras i
försäkringsbrefvet. Försäkring tecknas efter tre olika
sätt. Helvärdeförsäkring afser försäkring å föremålets
hela värde och används i allmänhet vid mindre och
medelstora försäkringsbelopp. Bråkdelsförsäkring
afser försäkring endast å viss bestämd
bråkdel af föremålets hela värde och används
vid större försäkringar, då totalskada anses
utesluten. Första-risk-försäkring afser försäkring
å visst belopp oafsedt föremålets värde och används
vid mycket stora försäkringar, hvarvid ett belopp
afpassas, som anses motsvara maximum af hvad som
genom skada kan stjälas eller förstöras. Vid skada
måste försäkringshafvaren underkasta sig plikten att
anmäla skadan till ortens polismyndighet, därest
försäkringsgifvaren så påfordrar. Försäkringarna
indelas af försäkringsgifvaren i fareklasser med
olika tariffer, och merendels används en fallande
premieskala, allteftersom försäkringsvärdet växer. Som
underafdelningar under inbrottsstöldförsäkring
betraktas s. k. bankförsäkringar, som afse att bereda
ersättning åt banker och penninginrättningar för stöld
af penningar, värdepapper, kuponger, växlar o. d.,
förvarade i brand- och dyrkfria kassaskåp eller hvalf,
och rånförsäkring, som afser att bereda ersättning
åt penninginrättning för medel, som rånas från dess
personal under kontorstjänst eller från dess bankbud
under färd mellan olika platser, varo sig inom eller
utom samma stad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>