Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 599-600 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stärkelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blandning af åtminstone 2 olika substanser, som man
ännu ej lyckats fullständigt skilja från hvarandra. -
Särskilda afarter af stärkelse äro inu1in
och lafstärkelse (se dessa ord).

Löslig stärkelse kallas en produkt, som bildas, om
stärkelse upphettas med vatten vid 2-3 atmosfärers
tryck eller behandlas med alkali. Ur dylika
lösningar kan löslig stärkelse fällas med sprit
som ett hvitt pulver, lättlösligt i varmt vatten,
mindre i kallt. Löslig stärkelse synes vara den första
produkten af den hydrolytiska spjälkning (jfr d. o.),
som på ett senare stadium ger dextriner och slutligen
socker.

Tillverkning af stärkelse. De viktigaste råmaterialen
härför äro dels potatis, dels sädesslagen hvete, ris
och majs. Potatisstärkelse. Potatisknölarnas halt
af stärkelse växlar tämligen mycket efter jordmån,
klimat och för olika sorter. Vanligen ligger den
mellan 14 och 22 proc., i medeltal hos oss omkr. 18
proc.; i Tyskland ung.
2 proc. högre. Potatisens värde för
stärkelsetillverkning eller som födoämne och
fodermedel bestämmes enklast genom Reimanns
potatisvåg, som omedelbart ger potatisens eg.
v., hvarur stärkelsehalten erhålles enligt en af
Behrend och Morgen utarbetad tabell, såsom närmare
framgår af följande siffror:

Eg. v.	Stärkelsehalt	Eg. v.	Stärkelsehalt
1,080	13,9 proc.	1,110	20,3 proc.
1,090	16,0 »	1,120	22,5 »
1,100	18,2 »	1,140	26,7 »

Vid fabriksmässig bearbetning rifves den väl
rengjorda potatisen till ett fint mos på rifmaskiner
(i mindre skala på vanliga rifjärn). Fig. 2 visar
konstruktionen af en dylik rifmaskin, i tvär- och
längdgenomskärning. Under rifningen besprutas
cylinderytan med vatten från röret b. Potatismoset
utkastas genom öppningen y och kommer därefter på en
sil, som besprutas med vatten och öfver hvilken med
borstar besatta armar röra sig. För fullständigare
uppslutning söndermalas de cellfragment, som stanna
på sikten, och silas än en gång. Stärkelsemjölken får
sedan långsamt rinna öfver svagt lutande cementrännor
om 1-2 m. bredd och 10-15 m. längd. I dessa rännor
afsätta sig de större stärkelsekornen som prima
råstärkelse, medan den af vattnet medförda, mera
förorenade, finkornigare stärkelsen först af sätter
sig, då vätskan en längre tid får stå i hvila i stora
cisterner, hvarvid sekunda och slamstärkelse (gråmjöl)
erhållas. Primastärkelsen är efter förnyad behandling
i cylindersiktar och afsättningsrännor hvit och
ren. Den torkas slutligen på "ollor" eller i roterande
cylindrar vid en temperatur af 30°, tills vattenhalten
nedgått till den vid vanlig temperatur normala eller
17-20 proc. Behållningen af potatisstärkelse utgör
vid noggrant arbete 80-90 proc. af totalhalten. I
handeln förekommer potatisstärkelsen vanligen i malet
tillstånd, såsom potatismjöl. För framställning af
potatisgryn utröres den våta stärkelsen med något
dextrinlösning och pressas genom en grofmaskig sikt,
hvarpå kornen afrundas, siktas och torkas i en
roterande trumma af 5 m. längd. - Biprodukterna vid
tillverkning af potatisstärkelse utgöras dels af den
på siktarna kvarblifvande
massan, "pulpa", potatissådor
l. potatisrif, dels af rifvattnet eller
"fruktvattnet". Den förra utgör ungefär 1/5 af
potatissubstansen och används som kreatursfoder,
helst i färskt eller

Fig. 2. Rifmaskin för potatisstärkelse, tvärgenornskärning (öfre bilden) och längdgenomskärning (den nedre). x tratten, hvari den rengjorda potatisen inkastas, t rifcylindern, n dess axel, s sågbladen på cylinderns yta, g och d flyttbara träklossar, som trycka potatisen mot sågbladen.

torkadt tillstånd, emedan den annars lätt
ruttnar. Rifvattnet har värde som gödsel (100 dlr
potatis innehålla 0,6 d. K₂ O; 0,2 d. P₂ O₅ och
0,25 d. kväfve) och bör användas till ängsvattning
e. d.

Sädesstärkelse. I följd af sin mycket lägre
vattenhalt innehålla sädesslagens frön 4-5 gånger så
mycket stärkelse som potatis. Men då desamma utom
stärkelse hålla äfven stora mängder proteinämnen,
som genom sin klibbiga beskaffenhet kitta i hop
stärkelsekornen, blir härigenom isoleringen af ren
stärkelse betydligt försvårad.

	Hvete	Majs	Ris
			skaladt	oskaladt
	proc.	proc.	proc.	proc.
Stärkelse (+ socker
och dextrin) ....	70.0	68.5	76-80	72-75
Växttråd ............	2,5	2,5	0,6
Protein (o. a. kväfvesubstanser) ....	12.1	9.9	7,8
Fett ..................	1,7	4,6	0.5
Aska .................	1,8	l,5	l,4
S:a torrsubstans	88,4	87.0	86-90

Hvetestärkelse bereddes förr ofta efter den
s. k. syrningsmetoden, som bestod däri, att den
krossade och i vatten uppmjukade säden fick undergå
en frivillig mjölksyrejäsning (se Jäsning, sp. 471),
hvarigenom de klibbiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>