Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stärkelse - Stärkelsebildare - Stärkelsegummi - Stärkelsesirap - Stärkelseslida - Stärkelsesocker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
proteinämnena, den s. k. gluten (so d. o.), öfverlöras i
löslig form. Men då härigenom glutens användbarhet
som födoämne eller fodermedel betydligt nedsattes,
har man numera allmänt öfvergått tiil följande
metod. Hvetemjöl utröres med vatten till en
styf deg, som knådas med mera vatten, så att
stärkelsen uppslammas och en kaka af gluten
blir kvar. Den erhållna råstärkelsen uppdelas
sedan genom centrifugering i ren stärkelse och
glutenhaltig råstärkelse. 100 dlr hvetemjöl ge
60 dlr primastärkelse, 10 dlr glutenstärkelse
och 10 dlr gluten. Glutenstärkelsen används
till mackaroner o. a. födoämnen. Af gluten kan
tillverkas ett slags lim; men dess höga näringsvärde
tillgodogöres bäst, om det används som tillsats till
deg vid brödbakning. Enklast kan tillverkning af
hvetestärkelse kombineras med brödbakning på det
sätt, att mjölet utröres med mycket vatten till
en mjölk, som centrifugeras, hvarvid 2/3-3/4 af
stärkelsen erhålles ren; resten jämte inblandadt
gluten förarbetas omedelbart till bakning af bröd,
som genom sin höga glutenhalt blir mer närande än
vanligt hvetebröd. Hvetestärkelse, amylum Tritici,
är officinell.
- Ris är det sädesslag, som är rikast på stärkelse,
men likväl svårast att förarbeta, emedan
stärkelsekornen äro mycket små och fast hopkittade af
proteinämnen och växtslem. Vanligen används endast
det affall, som uppstår vid tillverkning af risgryn.
Detta uppmjukas med mycket utspädd natronlut
(à 0,3-0,6 proc.), som löser proteinet, och males
med mera lut, tills massan sönderfallit i enkla
stärkelsekorn. Äfven här användas centrifuger för
stärkelsens rening och torkning. De af natronluten
upplösta proteinämnena utfällas med svafvelsyra,
torkas och användas, liksom motsvarande produkt
af majs, under namn af glutenfoder (se d.
o.) som ett värdefullt kreatursfoder.
- Majsstärkelse tillverkas antingen liksom
risstärkelse medelst natronlut, eller ock används
en 1/4-1/5-procentig lösning af svafvelsyrlighet till
upplösning af proteinet. Amerikansk majsstärkelse
går i handeln under namn af majsena, skotsk sådan
kallas mondamin. Af majsens fettrika groddar beredes
majsolja. - Bland öfriga råmaterial för tillverkning
af stärkelse må till sist nämnas rotstocken af
marantaarter (se Maranta arundinacea) från Ost-
och Västindien, rötter af manihot (se d. o.) från
Syd-Amerika samt märgen af sagopalmer (se d. o. samt
Sago) i Ostindien.
I Sverige bedrifves stärkelsetillverkning
hufvudsakligen som binäring till jordbruket och ofta
i helt små fabriker. Deras antal var 1912 omkr. 100,
däraf 35 i Kristianstads och 50 i Blekinge län. 1914
var fabrikernas antal 85, tillverkningen 12,4
mill. kg., och tillverkningsvärdet 2,9 mill. kr.
K. A. V-g.
Stärkelsebildare, bot. Se Stärkelse.
Stärkelsegummi, tekn., blandningar af dextriner med
oförändrad stärkelse, används som ersättningsmedel
för det dyrare arabiska gummit, t. ex. för etiketter
och frimärken, som appreteringsmedel och till
förtjockning af tryckfärger. Man skiljer mellan
syregummi l. syredextrin och rostgummi
l. rostdextrin. Det förra beredes genom fuktning
af råstärkelse med en ringa mängd utspädd saltsyra
eller salpetersyra och upphettning i öppna skålar
till 150°. hvarvid syran
förflyktigas. Rostgummi framställes genom upphettning
af stärkelse, utan tillsats af syra, till 180-200°,
antingen i vridbara rosttrummor eller i stående kärl
med rörverk. Rostgummi är mörkare till färgen,
men af större limmande förmåga än syregummit,
hvilket innehåller något drufsocker. Vanligen
förekommer stärkelsegummi som gulaktigt pulver,
af egendomlig lukt. Af ljust, lättlösligt
stärkelsegummi tillverkas genom lösning i vatten
och indunstning till sirap s. k. kristallgummi,
som till utseendet erinrar om arabiskt gummi,
men har svagare limningsförmåga än detta.
K. A. V-g.
Stärkelsesirap. Se Stärkelsesocker.
Stärkelseslida, bot., detsamma som den
stärkelseförande kärlsträngslidan (se Kärlsträng,
fig. 1, och Sinnesorgan 2, sp. 631).
Stärkelsesocker och Stärkelsesirap, tekn.. blandningar
af dextros l. drufsocker (se d. o.) med dextriner (se
d. o.), framställda genom kokning af stärkelse med
utspädda syror. Vid tillverkning af stärkelsesirap
l. glykos, som är den viktigaste produkten,
får väl renad, våt potatis- eller majsstärkelse
(se Stärkelse, sp. 599), utrörd med vatten till
en mjölk, i fin stråle rinna ned i en kokande
blandning af vatten med något svafvelsyra (eller
saltsyra). Först inträder klisterbildning, men
mycket snart blir vätskan lättflytande i samma mån,
som stärkelsen ombildas till en blandning af dextrin
och drufsocker. På 30 dlr torr stärkelse användas 70
dlr vatten och så mycket svafvelsyra, att blandningen
håller 0,3 d. syra. Förr skedde kokningen i öppna
pannor, men numera allmänt i tryckpannor (autoklaver)
af koppar, vid l-2 atmosfärers tryck. Förloppet
kontrolleras med jodlösning, och kokningen afbrytes,
när jod ej längre ger någon färgning. Lösningen, som
håller 30 proc. kolhydrat, neutraliseras med kolsyrad
kalk, hvarvid svafvelsyran utfälles som gips, hvilken
affiltreras i filtrerpressar; inkokas därpå i vakuum
(jfr Sockor, sp. 220) till sp. v. 1,28, filtreras
på nytt i filtrerpressar och genom benkolsfiltrum
samt inkokas till sist i vakuum till 1,41-1,43
sp. v., hvarvid ingen färgning eller grumling får
inträda. I Nord-Amerikas förenta stater försockras
med saltsyra (1/4 proc.), som sedan neutraliseras
med soda; den lilla mängd koksalt, som därvid
stannar i sirapen, märkes ej på smaken. God, färglös
stärkelsesirap, s. k. kapillärsirap, bör vara så
koncentrerad, att den vid vanlig temperatur knappt är
flytande. Den håller ungefär lika mycket drufsocker
som dextrin. Framställningen af fast stärkelsesocker
sker på samma sätt som sirap, men med den skillnaden,
att kokningen i autoklav får fortgå något längre,
tills lösningen håller ungefär 2 dlr socker på
1 d. dextrin. Den i vakuum indunstade produkten
stelnar efter en tid till en massa fina kristaller af
dextroshydrat, C6 H12 O6 + H2O, inbäddade i sirap,
och sändes i denna form (s. k. kistsocker) i
handeln. Produkternas sammansättning är följande:
| Stärkelsesirap | Stärkelsesocker | |
| Drufsocker........ | 40-42 proc. | 55-60 proc. |
| Dextriner......... | 42-45 » | 25-30» |
| Vatten............. | 15-18 » | 15-20» |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
