Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 571-572 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Städ - Städernas allmänna brandstodsbolag - Städernas bolag till brandförsäkring af lösegendom - Städernas donationsjord - Städernas skogar - Städja - Städjan - Städjebevis - Städjepenning - Städsel - Städsmål - Städstabb - Städtetag - Stäf - Stäfföljare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

modell). I Sverige är norrlandsmodellen (fig. 3)
mycket omtyckt. De minsta, inom klensmidet använda
s. k. sparrstäden ha en vikt af 5-25 kg. Smedsstäd
för spiksmide väga 30-40 kg., för låssmide
75-100 kg. och för grofsmide 200-300 kg.

Fig. 1. Städ af engelsk modell.

Fig. 2. Städ af fransk modell.

Fig. 3. Städ af norrlands- modell.

Fig. 4. Arbetsytorna å städ för räckhammare.

Äfven
förekommer kombineradt smeds- och skrufstäd (se
d. o.). Städen vid s. k. räckhammare ha vanligen
2 olika arbetsytor, den ena (a, fig. 4) smal, för
uträckning, den andra (b) bred, för slätning. Vissa
slag af smidesmaskiner ha roterande (revolver-)
städ med flera olika arbetsytor, andra ha höj- 
och sänkbara städ. De inom bleckslageriet använda
staden ha mycket växlande form, alltefter ändamålet
(vikning, falsning, böjning, kupning m. m.). Sådana
städ eller kroppar äro t. ex. sparrhorn, "hambult",
betteljärn (börteljärn), falsjärn, omslagsjärn,
"faffar", m. fl. - 3. Telegr. Se Telegraf.
2. G. S-n.

Städernas allmänna brandstodsbolag. 1. I Sverige. Se
Brandförsäkring, sp. 1466. - 2. I Finland. Se
Brandförsäkring, sp. 1471-72.

Städernas bolag till brandförsäkring af
lösegendom. 1. I Sverige. Se Brandförsäkring,
sp. 1467. - 2.I Finland. Se Brandförsäkring, sp. 1472.

Städernas donationsjord. Se Donationsjord.

Städernas skogar. Ett flertal af rikets städer eger
större eller mindre skogsmark. Till största delen
lära dessa skogsområden vara af kronan upplåtna för
städernas uppkomst och de i dem bedrifna näringarnas
uppmuntran. Delvis ingår i dem äfven städernas gamla
odaljord eller annan med oinskränkt eganderätt
förvärfvad mark. Enligt k. förordn. 24 juli 1903 skola
städernas skogar under Domänstyrelsens öfverinseende
underkastas ordnad hushållning och behandlas enligt
hushållningsplaner, som afse skogens framtida bestånd
och högsta afkastning. A. A.

Städja 1. Fästepenning, jur. Se Handpenning och
Legohjon.

Städjan, den sydligaste och lägsta af de till Kölen
hörande större fjälltopparna på svenska sidan, är
belägen inom Idre kapellförsamling i
Dalarna, mellan Öster-Dalällven och dess biflod
Fjätälfven omkr. 10 km. ö. n. ö. från Idre
kapell. Bergets (från visst håll sedt) pyramidlika
form med tillplattad topp har tydligen gett anledning
till namnet. Toppen är alldeles kal, öfversådd af
rullstenar. Underlaget

Städjans topp.

Underlaget
består af dalasandsten, men hela det egentliga
fjället utgöres af en grof kvartsit, med ett par
lager af grof, mörkgrå skiffer. De omgifvande dalarna
äro djupa och trånga, med tillflöden till Foskån,
en biflod till Öster-Dalälfven. Bergets höjd är
1,131 m. Det något nordligare Nipfjället når endast
1,102 m., men Molnet, n. om det sistnämnda, 1,191 m.
A. G.*

Städjebevis, ett vid tjänstehjonslegas af
husbonden till tjänaren lämnadt intyg om
orlofssedelns mottagande och om de tjänaren
tillförsäkrade förmånerna. Se Legohjon.
B. E-g.

Städjepenning l. Städsel, en penningsumma, som
vid lega af tjänstehjon husbonden erlägger till
tjänaren, för att legoaftalet skall ega bindande
kraft. Se Arrha, Handpenning och Legohjon.
(B. E-g.)

Städsel. Se Städjepenning.

Städsmål (Infästning, Fästa), kam., kallades den
afgift, som i de forna danska provinserna Skåne,
Halland och Blekinge brukare af annans jord
(fästebonden, landbon) hade att vid fästeaftalets
ingående utgöra till jordegaren för rättigheten att
mot vanligt landgille (se d. o.) m. fl. prestationer
besitta och bruka hans jord. Nämnda afgift, som alltså
motsvarar den svenska städjan, utgick i penningar och
lär ha varit en obetydlighet, så länge fästeaftalet
var ställdt på år eller uppsägning, men sedan
jordens bortfästande på lifstid (lifstidsstädja)
blifvit alltmera vanligt, för att på 1600-talet utgöra
regel, torde denna vid landboombyte utgående afgift
ha blifvit mera afsevärd. Den rättade sig vanligen
till beloppet efter storleken af det landgille, som
landbonden hade att erlägga, så att för hvarje pund
smör i landgille betalades i städja 10 rdr. Efter hand
nedgick den till 8 rdr och vid midten af 1600-talet
till följd af böndernas fattigdom till endast 5 rdr.
C. v. O

Städstabb. Se Hammarställning, sp. 1258, och Städ
med fig.

Städtetag, ty. Se Hansa, sp. 1409.

Stäf (fordom stam), skpsb. Se Akterstäf och
Förstäf.

Stäfföljare, skpsb., kallas de timmer (e
i fig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>