Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stuhm - Stuhmsdorf - Stuka - Stukatklinga - Stukning - Stukningsapparat - Stukningstabell - Stumba - Stumhet - Stumholmen - Stumme, Hans - Stumm-Halberg, Karl Ferdinand von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillse, att S. sattes i defension. I jan. 1056 intogs
S. ånyo af svenskarna under pfalzgrefven af Sulzbach,
men förlorades i aug. 1659 till de allierade.
L. W:son M.
Stuhmsdorf, by i preussiska reg.-omr. Marienwerder
(Westpreussen), s. v. om Stuhm. Där fördes sedan
maj 1635 underhandlingar om fred mellan Sverige och
Polen, hvarvid sändebud från Brandenburg, England,
Frankrike och Holland voro medlare och hvilka ledde
till fördrag af 2 (12) sept. s. å. Enligt detta
skulle bl. a. inträda ett stillestånd på 26 år
mellan Sverige och Polen och Sverige afstå från de
preussiska sjöstäderna Elbing, Braunsberg, Pillau
och Memel med områden, hvilkas besittning medgetts
detsamma i fördraget i Altmark 1629. Se K. Wejle,
"Sveriges politik mot Polen 1630-1635" (1901).
Stuka, landtbr., jordtäckt hög af rotfrukter, hoplagd
för dessas förvaring under vintern. Potatis och
egentliga rotfrukter hopläggas för vinterförvaring i
vanliga långsträckta strängar af högst 1 m. bredd för
potatis, 2 m. för större rotfrukter, antingen något
nedsänkta i jorden (potatis) eller på dennas yta,
och med omkr. 1 m. höjd. Strängen täckes omedelbart
efter hopläggningen med ett lager halm eller granris
och däröfver uppskottad jord eller endast jord,
men så, att toppen först lämnas öppen, för att
afdunstadt vatten må bortgå, och fullständigt täckes,
då starkare frost inträder, hvarvid äfven jordtäcket
ökas så, att fara för frostens inträngande till
rotfrukterna undanröjes. För att lämna fuktigheten
tillfälle att fortfarande afgå förses stukan,
i synnerhet i kallare trakter, där den fort måste
täckas, med en ventilationstrumma i bottnen och
med lodräta taktrummor för den varma och fuktiga
luftens utlopp. Om värmen i stukans inre stiger så,
att röta i rotfruktssträngen befaras, öppnas inlopp
till bottentrumman, så att den yttre kalla och torra
luften genomströmmar stukan, tills värmegraden
nedgått, hvarefter trummorna åter tilltäppas.
H. J. Dft.
Stukatklinga (förvrängning af fr. estocade, värjstöt),
ett slags lång och smal stötklinga.
Stukning, tekn., en med våld, genom slag, pressning
e. d., åstadkommen tillplattning eller "uppdrifning"
af ett föremål. För vissa speciella ändamål
verkställes stukning i särskilda maskiner, t. ex. vid
mynttillverkning (se Myntverk, sp. 71) och
vid fabricering af patroner (se Patronstukare).
Stukningsapparat, krigsv., tryckmätare (se d. o.),
grundande sig på uppmätning af den förkortning en
mjuk kopparcylinder undergår, då den utsattes för
trycket från en af krutgasen påverkad pistong, hvilken
lufttätt och med minsta möjliga friktion rör sig i
en motsvarande cylindrisk urborrning i tryckmätarens
inre. Vid uppmätning af gastrycket i artilleripjäser
inlägges apparaten i laddningsrummet bakom laddningen;
vid handeldvapen fastskrufvas apparaten vanligen på
sidan om patronläget, och i pipan skall då finnas
en radiell genomborrning, så att gastrycket kan
fortplanta sig till apparaten. Efter skottlossningen
mätes noggrant kopparcylinderns längd och jämföres med
längden före stukningen, hvarvid stukningens storlek
blir fastställd. I särskilda empiriskt uppgjorda
s. k. stukningstabeller kan därefter det
mot stukningen svarande maximitryckot direkt afläsas.
G. af Wdt,
Stukningstabell, krigsv. Se Stukningsapparat.
Stumba l. Silkesnoils, silkesaffall af ganska ringa
värde, utgörande de korta fibrer, som slutligen
bli kvar, sedan man ur bättre affallssilke genom
kamning tillvaratagit alla längre fibrer. Används
till s. k. bourettesilke. Se Sidenindustri.
G. A. W.
Stumhet. Se Döfstumhet.
Stumholmen, en inom Karlskrona stad belägen,
kronan tillhörig mindre ö, på hvilken åtskilliga
byggnader för kungl. flottans behof finnas uppförda,
bl. a. ångbageri och ångkvarn, förrådsmagasin och
bostäder för en del af den på holmen tjänstgörande
personalen samt för fortifikationen. 1709 anlades ett
provisoriskt batteri på S. Invid S. och förenade med
den ligga två mindre holmar, Laboratorieholmen (med
epidemiska sjukhus) och Kungshall (se d. o.). S. är
medelst en träbro förenad med Trossön. Se
situationsplan till art. Karlskrona.
Stumme [sto’m-], Hans, tysk orientalist, f. 3
nov. 1864 i Mittweida i Sachsen, företog 1889-92
vidsträckta resor i östra Europa, norra Afrika,
Australien och Amerika, blef docent vid universitetet
i Leipzig 1895 och professor där 1899 samt är
sedan 1910 huivudredaktör för "Zeitschrift der
deutschen morgenländischen gesellschaft". S. har
hufvudsakligen egnat sig åt den moderna arabiskan
och de nordafrikanska språken; bland hans många
arbeten märkas Tunisische märchen und gedichte (I,
transkriberad text jämte inledning; II, öfversättning,
1893), Tripolitanisch-tunisische beduinenlieder
(1894), Märchen der Schluh von Tázerwalt (1895),
Dichtkunst und gedichte der Schluh (s. å.),
Neue tunisische sammlungen (i "Zeitschrift für
afrikanische und oceanische sprachen", II, 1896),
Grammatik des tunisischen arabisch nebst glossar
(1896), Märchen und gedichte aus der stadt Tripolis
in Nordafrika (I, inledning, text och öfversättning;
II, dialektskiss och ordbok, 1898), Handbuch des
schilhischen von Tázerwalt (1899), Arabisch, persisch
und türkisch (1902), Maltesische studien (1904),
Maltesische märchen, gedichte und rätsel (i tysk
öfv., s. å.) och (tills, med Bertha Ilg) Maltesische
volkslieder (text med tysk öfv., 1909), hvarjämte
han utgett Socins "Diwan aus Centralarabien" (1900).
K. V. Z.
Stumm-Halberg [storm-], Karl Ferdinand von,
friherre, tysk industriidkare och politiker,
f. 30 mars 1836 i Saarbrücken, d. 8 mars 1901 på
slottet Halberg, trädde 1858 i spetsen för firman
"Gebrüder Stumm" (grundad af Johann Nikolaus S.,
f. 1629, d. 1742), hvars järnverk i Neunkirchen,
med järnmalmsgrufvor i Lothringen, Luxemburg och
vid Lahn och järnverk i Dillingen, han bragte till
en storartad utveckling. S. var 1867-70 medlem af
preussiska deputeradekammaren och tillhörde tyska
riksdagen 1867-81 och sedan 1889. Sedan 1882 var han
led. af herrehuset. S. var en af stiftarna af Tyska
rikspartiet och verkade egentligen som socialpolitiker
och målsman för tullskyddssträfvandena i Tyskland. Han
inkallades 1890 i preussiska statsrådet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
