Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studiehandbok - Studierektor - Studier fra sprog- og oldtidsforskning - Studeier i modern språkvetenskap - Studier, kritiker och notiser - Studieskatten - Studio - Studio, The - Studion - Studiosus - Studita, Teodor - Studiter - Studium - Studium generale - Studius - Studjenka - Studley Royal - Studniczka, Franz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
land var på detta område den af studentföreningen
Verdandi 1887 utgifna "Studiehandbok för dem,
som vid Upsala universitet ämna aflägga filos.
kandidat- och licentiatexamen" (4:e uppl. 1904). Dess
uppställning har blifvit den allmänt gängse, och
de nu af alla våra universitet och högskolor genom
resp. fakulteters försorg utgifna studiehandböckerna
följa i allt väsentligt den af Verdandi införda
typen: meddela utdrag ur universitetsstatuterna,
examensstadgan m. fl. förordningar, vederbörligt
stadfästa studieplaner och litteraturanvisningar. För
enskilda studier och själfarbeten utan examensmål
har det vidare getts ut ett antal handböcker, af
flera nykterhetsföreningar, centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärarförening o. s. v.
R-n B.
Studierektor. I midten af 1800-talet ombildades en
mängd flickpensioner till högre skolor för kvinnlig
ungdom och upprättades sådana skolor af föreningar,
bolag eller kommuner. I spetsen för en dylik skola
stod en föreståndarinna, som antingen egde skolan
eller blifvit förordnad af den styrelse, som blifvit
tillsatt att sköta skolans angelägenheter. Dessa
skolor utvecklade sig raskt, och snart nog fingo
åtskilliga bland dem understöd af statsmedel samt
vissa rättigheter för sina elever. Som villkor för
åtnjutande af dessa förmåner fastställdes emellertid
vissa fordringar med afseende på skolans organisation
och ledning. För att säkrare kunna fylla nämnda kraf
funno många föreståndarinnor och skolstyrelser sig
föranlåtna att under namn af studierektor anställa
en erfaren skolman till föreståndarinnans eller
skolstyrelsens hjälp vid behandling af pedagogiska
frågor. Såväl anställandet af studierektor som
ock fastställandet af omfånget af hans (hennes)
befogenhet och verksamhet voro således beroende af
öfverenskommelse mellan vederbörande. Likaledes
bestämdes arfvodet, då sådant ifrågakom, genom
öfverenskommelse. Vanligen påkallas studierektorns
råd och hjälp vid utarbetandet af arbetsordning,
affattandet af årsberättelse och anställande af
lärarkrafter samt vid behandling af åtskilliga
andra pedagogiska frågor. Studierektorn är icke att
förblanda med skolans inspektor; ty den sistnämnde
förordnas af Läroverksöfverstyrelsen och är
närmast att betrakta som dess ombud vid skolan,
under det att studierektorn snarast är att räkna
till lärarkollegiet. E. G.
Studier fra sprog- og oldtidsforskning, en högt
skattad serie af afhandlingar samt vittra och
vetenskapliga verk i öfversättningar, hvilken utges af
Det philologisk-historiske samfund i Köpenhamn. Första
häftet utkom 1891; f n. äro öfver hundra arbeten
utgifna.
Studier i modern språkvetenskap, en filologisk
publikation, som ges ut af Nyfilologiska sällskapet
i Stockholm (se d. o.).
Studier, kritiker och notiser, en litterär tidskrift
eller tidning, som 1841-45 utgafs i Lund af några
akademiska lärare där. Den utkom med 40 nummer om
året. Bland medarbetarna märkes särskildt P. Genberg,
K. A. Hagberg, H. Reuterdahl och Abr. Cronholm.
Studieskatten. På en herredag i Köpenhamn 1514
påbjöds, att hvarje sockenkyrka i Lunds stift skulle
årligen lämna visst belopp till universitetets i
Köpenhamn vidmakthållande, hvilket förordnande
i hufvudsak bekräftades genom senare särskilda
k. beslut. Efter Skånes, Blekinges och Hallands
förening med Sverige blef studieskatten i Skåne
och Blekinge 1658 förlänad till dåv. biskopen
personligen, hvarefter den 1689 för framtiden anslogs
åt biskopsstolen och benämndes "biskopens studieskatt
i Skåne och Blekinge". Den från kyrkorna i Halland
utgående studieskatten anslogs 1646 till fattiga
mäns barn från denna provins, hvilka i Göteborg
studerade. På grund af k. förordn. 14 okt. 1898
ang. afskrifning af den från viss jord i Skåne
m. fl. provinser utgående kyrkotionden har denna
afgift (i Lunds stift omkr. 320 kr., i Halland
omkr. 65 kr.) upphört, och ersättning härför
utgår af statsmedel. ’
C. v. O.
Studio [stödiå], it., studium; skola; konstnärsateljé.
Studio [stjö’diå~u], The, en sedan 1893 i London
utgifven, mycket spridd engelsk månadsskrift för skön
konst och dess tillämpning, innehåller uppsatser om
enskilda konstnärers lif och verksamhet, redogörelser
för in- och utländska konstutställningar, interiörer
och exteriörer ur hemlifvets och de särskilda
yrkesgruppernas konsthistoria och i synnerhet
afbildningar af framstående konstindustriella
föremål (möbler, textilier, keramiskt o. a. husgeråd,
armatur o. a. metallsaker, plaketter, dekorativa
friser o. d.). I allmänhet är texten svagare eller af
mindre vikt än de ofta förträffliga reproduktionerna
i svart och hvitt eller "färg". S:s specialnummer
behandla konstnärer och konstföreteelser mera
ingående ur olika synpunkter, och tidskriften utger
äfven årsböcker. Både i text och bild lämnas ofta
orienterande öfversikter af nordisk, särskildt svensk,
konst, och efter de tendenser i stiliserad riktning,
som tidskriften framfört, har benämningen Studio-stil,
ung. motsvarande den s. k. Jugendstilen (se d. o. och
Finska handarbetets vänner), uppkommit. B. A-ie.
Studion. Se Akoimeter och Kloster, sp. 342.
Studiosus, lat., student, studerande.
Studita, Teodor. Se Kloster, sp. 342.
Studiter, kyrkohist. Se Akoimeter och Kloster,
sp. 342.
Studium (lat. studium, eg. bemödande), pl. studier,
vetenskaplig sysselsättning eller undersökning ;
inlärande af någon vetenskap; utbildning i en skön
konsts eller annan mera svårlärd yrkesgrens teori
och praktik; uppmärksam iakttagelse (t. ex. af
en persons, ett folks karaktär). En försvenskad
singularform, studie, har inom det skönlitterära och
konstnärliga området betydelsen af öfningsarbete,
utkast, detaljteckning (jfr Handteckning).
Studium generale, lat., under medeltiden namn på
universitet (se d. o.).
Studius. Se Akoimeter.
Studjenka (Studjanka), by i ryska guv. Minsk, 12
km. n. om staden Borisov. Vid S. gjorde Napoleon I
den bekanta öfvergången af Beresina 26-28 nov. 1812.
Studley Royal [sta’dli raVel], residens. Se
Ripon 1.
Studniczka [stodni’tjka], Franz, österrikisk arkeolog,
f. 1860 i Jaslo i Galizien, blef 1887 docent vid
universitetet i Wien, var från 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
