Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentmöten - Studentnejlika - Studentrosor - Studentspex - Studentsång - Studer - Studer, Bernhard - Studera - Studie - Studiecirklar - Studiehandbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lundensarn och köpenhamnare öfver Kalmar och
Stockholm till Uppsala. Det var vid detta möte,
som Karl Ploug (se denne) med sin entusiastiska
vältalighet framhöll skandinavismens ledande
tankar, Talis Qualis och B. E. Malmström diktade
och E. G. Geijer talade. Besöket besvarades 1845 i
Köpenhamn af uppsaliensarna, lundensarna och ett
mindre antal Kristianiastudenter (hela antalet
deltagare var 1,377); det var då, som Orla Lehmann
(se Lehmann 1) höll sitt ryktbara anförande
i Kristiansborgs ridhus och formligen affordrade
studenterna löften i skandinavistisk riktning. Själfva
den gamle Öhlenschläger hade strängat sin lyra. Dessa
möten, liksom de, som 1852, 1856 och 1862 höllos i
Kristiania, Stockholm och Köpenhamn, voro ej utan
inflytande på de skandinaviska ländernas politik
Men dansktyska kriget 1864 och uteblifvandet af den
hjälp, som väntats från Sverige-Norge, gjorde slut på
skandinavismens drömmar och därmed på studentmötena
i gamla stilen. De senaste allmänna nordiska mötena,
1869 i Kristiania och 1875 i Uppsala, voro ej annat
än stora kamratfester. Som ett slags ersättning för
dylika möten kunna anses dels de s. k. akademiska
mötena af universitetslärare och äldre akademiska
medborgare, dels nordiska studentmöten med kristligt
program af varierande omfattning i Hilleröd 1890,
Horten 1892, Vadstena 1895, Herlufsholm 1897,
Setnesmoen 1899, Läckö 1901, Sorö 1903 (med
ungefär 500 deltagare), Nyslott (i Finland) 1906,
Herlufsholm 1910, Lillehammer 1912 samt Vadstena
1914. De tre senare voro delegerademöten med ett
maximiantal af 50 från hvart land. Det var meningen,
att ett stort möte skulle hållas i Uppsala 1917,
men planen kunde på grund af lifsmedelssvårigheter
ej förverkligas. S. å. sammanträdde i Kristiania
ordförandena för Skandinaviens studentföreningar
(i Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg, Kristiania,
Trondhjem och Köpenhamn) och beslöto att organisera
samarbete mellan de skandinaviska universiteten. För
de stora allmänna nordiska studentmötena finnas
i tryck utförliga redogörelser: H. F. Poulsen,
"Skildring af de svenske og danske studerendes
gjensidige besög i sommeren 1842" (särtryck ur
"Brage og Idun", V. I, 1842), "Beretning om
studentertoget til Upsala i juni maaned 1843, af
given af den danske bestyrelse" (1844), "Berättelse
om studenttågen till Lund och Köpenhamn sommaren
1845, utg. af Upsalastudenternas direktion" (1846),
[A. V. Staaff], "Studenttåget till Kristiania 1852"
(1854), [K. E. Posse], "Berättelse om studenttågen
till Lund och Upsala 1856" (1858-59), (L. Alm och
S. A. Hedin], "Nordiska studentmötet 1862" (1863),
[E. H. W. Tegnér], "Studentmötet i Kristiania 1869"
(1871). F. ö. ha möten hållits på föranstaltande af
Nordiska studentförbundet (se Studentförbundet),
senast 1917. Dessa möten ha, med uteslutande af
politik och allmänna fraser, inriktats på praktiskt
samarbete mellan de nordiska universiteten. Jfr
f. ö. äfven Kristliga studentvärldsförbundet.
J. C.
Studentnejlika, bot. Se Lychnis.
Studentrosor, bot., annat namn på Lycnnis
chalcedonica.
Studentspex. Se Spex.
Studentsång. Se Sångföreningar samt
Lunds studentsång, Muntra musikanter, Orphei drängar,
Studenterforeningen, Studentersangforening och
Uppsala studentsång.
Studer [sto’d-], S. Se Stud.
Studer [sto’d-], Bernhard, schweizisk geolog och
fysiker, f. 21 aug. 1794 i Buren i Bern, d. 2
maj 1887, var 1834-73 professor i mineralogi i
Bern. S. gjorde sig särskildt mycket förtjänt
om studiet af Alpernas geologi. Han skref
bl. a. Monographie der molasse (1825), Anfangsgründe
der mathematischen geographie (1836, 2:a uppl. 1842),
Lehrbuch der physikalischen geographie (2 bd,
1844-47), Geologie der Schweiz (2 bd. 1851-53, 2:a
uppl. 1869), Geschichte der physischen geographie
der Schweiz (1863) och Gneis und granit der Alpen
(1873). Han utgaf äfven tills. med Escher von der
Linth "Carte géologique de la Suisse" (4 blad, 1853;
2:a uppl. 1867). A. Hng.
Studera (lat. studere, vinnlägga sig om), genom
läsning inhämta kunskaper i vetenskapliga ämnen ;
arbeta som lärjunge vid en högskola; utforska, söka
utgrunda, undersöka. - Studerad, som förvärfva! sig
vetenskaplig utbildning; inlärd, förberedd, inöfvad;
tillgjord. - Studerande, lärjunge vid högskola eller
högre läroverk.
Studie. Se Studium.
Studiecirklar kallas en ny organisationsform
för själfbildningsarbetet bland de breda lagren
af vårt folk. Den består af 5-50 medlemmar, som
betala en mindre årsafgift och utse en styrelse,
hvars ordf. kallas studieledaren. Denne har
hufvudansvaret för cirkelns bestånd och verksamhet
samt aflämnar rapporter till distriktsstudieledaren
för arbetsåret (15 april-14 april). Cirkeln är
dels en biblioteksförening, som årligen inköper ett
antal böcker, i främsta rummet utmärkt vitterhet,
dels en läsecirkel, vid hvars möten (minst en gång
månatligen) dessa böcker läsas och deras innehåll
diskuteras, samt slutligen en sällskapsklubb,
där sång och musik utföras. Om möjligt utvidgas
cirkelns verksamhet med kurser af olika slag,
aftonunderhållningar o. d. för att möjliggöra de
andliga intressenas fördjupning och nöjeslifvets
förädling. -. Studiecirklarna uppstodo inom
Godtemplarorden, där efter flera års försök denna
organisation antogs af Sveriges storloge 1902. Om
organisationens storartade utveckling och dess
kraftiga, hängifna ledning vittna följande siffror:
arbetsåret 1916-17 voro studiecirklarna 1,083,
hade under året inköpt böcker för 68,305 kr.,
och deras samlade bokförråd utgjorde 205,974 bd;
utanför orden funnos s. å. omkr. 700 studiecirklar;
en del af dessa är sedan 1912 sammansluten i
Arbetarnas bildningsförbund. Efter det svenska
exemplet ha liknande organisationer bildats i de
svenskspråkiga logerna i Förenta staterna samt
i Finland och Norge. Studiecirklarnas organ är
"Bokstugan". Se O. Olsson, "Folkets bildningsarbete"
(1912) och "Studiecirklar och folkhögskolekurser"
(4:e uppl. 1915).
Studiehandbok, en kortfattad handledning, som ger
råd och litteraturanvisningar för studier i ett visst
ämne, stundom med hänsyn till krafven vid ett visst
prof eller examen. Banbrytande i vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
