Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 473-474 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stubbs, William - Stubbskott - Stubbstjärtar - Stubbsvans - Stubbvik - Stubbören - Stubin - Stubljan - Stuck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i fransk öfvers. med kritiska tillägg af
G. Petit-Dutaillis, och forskningens framsteg ha
äfven påvisats af W. E. Rhodes i "Studies and notes
supplementary to Stubbs’s Constitutional history"
(1908). S:s stora anseende som historiker hvilar
förnämligast på detta arbete och inledningarna
till hans krönikeeditioner. Han utgaf äfven
Seventeen lectures on the study of mediæval and
modern history (1886; 3:e tillökade uppl. 1900),
och af hans akademiska föreläsningar utgåfvos,
tyvärr rätt bristfälligt, efter hans död Lectures
on european history (1904), Lectures on early
english history (1906), Germany in the middle
ages 476-1250 (1908) och Germany in the later
middle ages 1250-1500 (s. å.). Som biskop var
S. strängt högkyrklig, i det personliga umgänget
vänlig och gladlynt. Bibliografi öfver hans arbeten
finnes i W. H. Hutton, "The letters of William S.,
bishop of Oxford" (1907). Om S. som historiker se
F. W. Maitland, "Collected papers", III (1911).
V. S-g.

Stubbskott, bot. Se Skott.

Stubbstjärtar, zool. Se Crypturidæ.

Stubbsvans, i dagligt tal benämning på kuperad svans
(se Svans).

Stubbvik. Se Danbyholm 2.

Stubbören, förv., kallas i Norrland den efter antalet
fällda träd (eller stubbarna efter sådana) beräknade
afgift, som erlägges dels af ett antal äldre sågverk
för privilegierad stockfångst på kronans skogar, dels
af befolkningen för afverkning å kronoallmänning,
med länsstyrelsens särskilda tillstånd, af
sågtimmer, tjärvirke, ved m. m. I båda dessa fall
är afverkningen begränsad genom länsstyrelsens
resolutioner till bestämdt antal stockar eller mått
ved och affall. Alla sådana inkomster redovisas
såsom statsverkets skogsmedel. Jfr Stockfångstskog.
Kbg.

Stubinmaskin.

Stubin (it. stoppino, af lat. stupa, blånor),
Tändrör, används för antändning af
sprängskott, fyrverkeripjäser o. d. Man skiljer mellan
långsamt brinnande, hastigt brinnande och detonerande
stubin 1. knallstubin. Den långsamt brinnande stubinen
används hufvudsakligen inom
bergsbruket och utgöres af en krutkärna omspunnen med
jute-, bomulls- eller pappersgarn i flera lager
till en diameter af 5,5 à 6 mm. Den uppfanns 1831 af
engelsmannen Bickford och tillverkas på maskiner af
den typ, som visas i fig. För att skydda krutkärnan
mot fuktighet förser man stubintråden med ett
öfverdrag af asfalt och tjära, gummi e. d. Sådan
isolerad stubin är i allmänhet så tät, att den
kan nyttjas för antändning af sprängskott under
vatten. Stubinens förbränningshastighet, som
hufvudsakligen bestämmes af krutets sammansättning,
hårdhet och kornstorlek samt af omspinningens natur,
anpassas vanligen så, att 1 m. af stubinen brinner
på 2 minuter. - För antändning af fyrverkeripjäser
eller för att leda elden mellan olika delar af samma
fyrverkeripjäs användas hastigt brinnande stubiner
l. luddertrådar ("löpeld"), som i allmänhet
beredas på så sätt, att ett med salpeterlösning
impregneradt bomullssnöre öfverdrages med en deg,
beredd af mjölkrut, sprit och gummi arabicum, och
efter torkning förses med ett öfverdrag af fernissadt
papper. Sådan stubin har en bränntid af endast 1
sek. per m. Äfven inom bergsbruket används i vissa
fall hastigt brinnande stubin, nämligen då det gäller
att samtidigt tända flera skott. Stubin för detta
ändamål framställer man genom att enl. Bickfords metod
omspinna en med mjölkrut impregnerad bomullstråd. Vid
användningen antändas alla de till sprängladdningarna
förande trådarna samtidigt medelst en tändpatron,
fylld med krut, som i sin tur antänds medelst en
vanlig, långsamt brinnande stubin. - För militära
ändamål, särskildt inom pionjärtrupperna, används
ofta detonerande stubin l. knallstubin för samtidig
tändning af ett flertal laddningar, t. ex. vid
sprängning af broar eller byggnader, demolering af
tunnlar o. d. Den vanligast använda knallstubinen
framställes därigenom, att bomullstrådar, impregnerade
med knallkvicksilfver, omspinnas med bomulls- och
gummiband. Sådan knallstubin, använd exempelvis
inom svenska armén, har en detonationshastighet
af omkr. 5,000 m. per sek. En modernare typ af
detonerande tändrör, uppfunnen af fransmannen L’heure
1903, utgöres af ett med något brisant sprängämne,
t. ex. trinitrotoluol eller tetranitrometylanilin,
fylldt bly rör af omkr. 6 mm. diameter. Dessa rör
framställas på så sätt, att ett gröfre blyrör fylles
med sprängämnet i smält form, hvarefter det utvalsas
eller utdrages till lämplig diameter. Antändningen
sker medelst tändhatt, och detonationshastigheten
uppgår till 6,000 à 8,000 m. per sek. Då det gäller
att förgrena en knallstubin till flera laddningar,
är det tillräckligt att efter borttagning af ett
stycke af den isolerande omspinningen eller omhöljet
binda stubinerna fast tillsammans. På detta sätt kunna
förgreningar göras till flera hundra laddningar och
praktiskt taget samtidig tändning af alla laddningarna
ändock uppnås. Vid sprängning af en gammal kanaltunnel
vid Ypern i Belgien 1910 antändes ej mindre än 2,125
sprängskott samtidigt med användning af detonerande
tändrör. S. N-ff.

Stubljan, gods. Se Ljan 1.

Stuck (it. stucco), bygnk., en murbruksliknande
massa, som alltefter ändamål och användningssätt
beredes af flera eller färre olika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>