Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 471-472 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stubbrytning - Stubbröta - Stubbs, William

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhållit omfattande användning i vårt land. På
senaste tiden har man önskat erhålla ett ännu bättre
arbetsresultat, utan alltför mycken
handkraft, och har då användt sprängämnen (dynamit,
karlsonit, defensit m. fl.).

Fig. 2. Stubbrytningsmaskinen "Monarch" i arbetsställning.

Under stubbens massivaste
del inslås i jorden en järndorn, som utryckes. Hålet
laddas med sprängämnet (fig. 3),

Fig. 3. Agridynamitladdningens anbringande under gröfre stubbe.

som på vanligt sätt afskjutes. Stubbarna slungas
upp, vanligen frigjorda från jord, och kunna medelst
yxa lätt sönderklyfvas. För sprängning af färska
furustubbar erfordras 0,6 à 0,8 kg.

Fig. 4. Resultat af stubbsprängning med agridynamit.

sprängämne per kbm., för äldre stubbar och
granstubbar mindre mängd. Sedan veden upptagits eller
lössprängts, sönderklyfves den, så att hvarje rotdel
med sammanhängande del af stubben är afskild för
sig. Arbetsresultaten äro
gifvetvis mycket växlande alltefter stubbens ålder,
markens beskaffenhet o. s. v. Resultaten af de olika
maskinernas arbeten på liknande mark äro
dock ganska lika. I stort kräfves omkr. 7 timmars
arbete per kbm., vid sprängning halfva denna
tid. Se vidare G. Lundberg, "Stubbrytning" (1915).
W. E-n.

Stubbröta, skogsh., en sjukdom hos barrträden, som
förorsakas af svampen Polyporus annosus. Själfva
svampen uppträder under rötterna, vanligen på gran,
och uppskickar sitt mycelium genom rötterna i trädets
nedre del. W. E-n.

Stubbs [sta’bs], William, engelsk historiker och
biskop, f. 21 juni 1825 i Knaresborough, d. 22 april
1901 i Cuddesden utanför Oxford, blef 1848 fellow vid
Trinity college i Oxford och prästvigdes 1850. Till
1866 var han komminister (vicar) i Navestock i Essex
och förvärfvade under denna tid enastående grundliga
kunskaper i engelsk medeltidshistoria. Han utgaf
1858 en samling engelska biskopslängder, Registrum
sacrum anglicanum (2:a uppl. 1897), och egnade sig
från 1863 åt utgifvandet af medeltida historiska
urkunder och krönikor för Rolls series. S. blef 1866
Goldwin Smiths efterträdare som professor i modern
historia vid Oxfords universitet och gaf genom sin
forskning och sin lärarverksamhet en helt ny riktning
åt medeltidsstudiet i England. 1879 hade han blifvit
canon vid S:t Paul’s i London och blef biskop 1884
af Chester samt 1888 af Oxford. - Bland hans många
editionsarbeten märkas 19 volymer "Chronicles and
memorials", kritiska mönstereditioner, försedda
med utmärkta historiska inledningar, som föreligga
samlade i Historical introductions to the Rolls series
(1902). Af stort värde för akademiska studier är
hans källskriftsamling "Select charters and other
illustrations of english constitutional history"
(1870; 8:e uppl. 1895). S:s förnämsta arbete är
den banbrytande och grundläggande Constitutional
history of England (3 bd, 1873-78; går till
1485). Genom senare forskningar af S:s lärjungar,
såsom F. W. Maitland, J. H. Round, P. Vinogradoff
m. fl., har särskildt första delen (från äldsta
tiden till 1215) i flera punkter blifvit föråldrad;
den utgafs 1907

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>