Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 431-432 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strömfelt, Otto Reinhold - Strömfelt, Fredrik Knut Harald - Strömfors - Strömförband - Strömhastighet - Strömhvirfvel - Ströminering - Strömkantring - Strömkarl - Strömkarta - Strömkrets - Strömkvadrant - Strömkälla - Strömlagskikt - Strömledare - Strömlinje - Strömma - Strömma bojen - Strömma kanal - Strömmaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konsekvent ha tillhört oppositionen mot Horns
regemente. 1723, 1726 och 1731 var han kandidat
till landtmarskalksposten, vid de två senare
tillfällena i direkt konkurrens med Horn. Det af
honom ledda Kammarkollegiet understödde i likhet
med Kommerskollegiet under Höpken oppositionen
mot Horns försiktiga näringspolitik. Han verkade
1734 för införandet af den slutna omröstningen vid
bänkmansvalen på Riddarhuset, hvilken förändring
väsentligen bidrog att lägga makten där i händerna på
massan af yngre och lägre adel. S. var i praktiska
värf en ovanligt dugande man. Han.uppträdde äfven
som författare i politik, historia m. fl. ämnen.


3. Fredrik Knut Harald S., grefve, sonson till
den i släktöfversikten nämnde Fredrik Georg S.,
industriidkare, riksdagsman, f. 8 juli 1831 på
stamgodset Hylinge i Östergötland, d. 7 sept. 1900,
blef 1850 student i Uppsala och ingick 1851 som
underlöjtnant vid Andra lifgrenadjärregementet. Redan
1856 tog han dock afsked ur krigstjänsten och
egnade sig åt skötseln af sin stora egendom
Hylinge, som han i stor utsträckning uppodlade och
ombyggde. 1875 invald i Kropps bolags styrelse, där
han sedermera till 1895 fungerade som ordf. och
disponentdirektör, arbetade han energiskt för
användning af svenskt stenkol vid industri
och kommunikationer. 1880–90 var S. Norrköpings
representant i Första kammaren. Under den tiden var
han 1882-86 led. af lagutskottet, med undantag af
1885, och 1887 led. af konstitutionsutskottet. I
de svensk-norska förhållandena ingrep S. på ett
afgörande sätt genom sin interpellation vid 1885 års
riksdag rörande tillämpningen af mellanrikslagen,
och sin 1886 väckta motion om upphäfvande af denna
lag; han gaf nämligen därigenom uppslag till
lagens revision. F. ö. uppträdde S. städse som
ifrig vän af tullskydd, men på samma gång ofta
som motståndare till ett alltför långt drifvet
jordegarintresse. Den i början af 1880-talet på
dagordningen stående frågan om inmutningsrättens
bibehållande eller upphäfvande uppkallade honom att
1882 utge afh. Angående föreslagen lagstiftning för
Sveriges stenkolsindustri med särskild hänsyn till
inmutningsrättens bibehållande eller upphäfvande. I
de förändringar, som det sedermera framlagda
förslaget till förordning om stenkolsfyndigheters
eftersökande och bearbetande 1886 undergick vid sin
behandling i riksdagen, hade han väsentlig del. I
kommunala angelägenheter var S. mycket anlitad;
han var därjämte flera år landstingsled., 1881 vice
ordf. i adelsmötets riddarhusutskott och 1886 medlem
af landtbruksriksdagen samt insattes 1888 som led. i
den tullkommitté, hvars första arbete blef det
förslag till ändrad mellanrikslag, som i hufvudsak
antogs 1890. Sedan 1882 var han ordf. i styrelsen
för Tekniska elementarskolan i Norrköping. 1889 tillbjöds honom
landshöfdingplatsen i Södermanlands län, hvilken
han dock på grund af sjuklighet afböjde. – Hans son
grefve (sedan 1900) Karl Haraldsson S., f. 6 juni
1862, var 1905-06 kabinettssekreterare och 1907-13
envoyé i Madrid samt är nu bosatt på Hylinge.

1–2. L. S.
3. Th. N–m.

Strömfors (fi. Ruotsin Pyhtää), socken vid en
mynningsgren af Kymmene älf, i Nylands län, Finland,
Iittis domsaga, Perno härad. Socknen, som urspr.
utgjordes af den genom freden i Åbo 1743 för Sverige
bibehållna delen af Pyttis’ socken, bar under äldre
tid den däraf uppkomna benämningen "Svenska Pyttis",
som i finsk form ännu är bibehållen. Inom socknen
ligger vid Kymmene älf Strömfors’ 1689 anlagda
järnbruk. Imperiellt pastorat af 2:a klass, Borgå
stift och domprosten. Areal 278 kvkm. Befolkningen,
något mer än hälften svensktalande, 4,421 pers. (1914).

A. G. F.

Strömförband. Se Mur, sp. 1370.

Strömhastighet. Om dess uppmätning se Strömmätare.

Strömhvirfvel. Se Ström 3.

Ströminering, krigsv. Se Mina 2, sp. 564.

Strömkantring. Se Ström 3.

Strömkarl. Se Näck.

Strömkarta, sjöv. Se Strömbestick.

Strömkrets, elektrot., en inom sig
sluten kedja af elektriska ledare.

Fmn.

Strömkvadrant. Se Strömmätare.

Strömkälla, elektr., utgöres vanligen af
en dynamomaskin (elektrisk generator),
ett ackumulatorbatteri, ett galvaniskt
eller termoelektriskt element (se
dessa ord och Elektriska maskiner).

A. E–m.

Strömlagskikt. Se Mur, sp. 1369.

Strömledare. Se Telegraf.

Strömlinje, fys. Se Potential, sp. 64.

Strömma, bomullsspinneri i Asarums socken, vid Mieån,
4 km. n. om Karlshamn, anlades 1831 och tillhör
S. bomullsspinneri-a.-b. (1867; aktiekapital 500,000
kr.). Det hade 1913 12,100 spindlar, 324 väfstolar,
sysselsatte 265 arbetare, drifves af vatten samt
elektrisk kraft, alstrad af vatten (505 hkr), samt
tillverkar bomullsgarn och bomullsväfnader till ett
årligt värde af omkr. 1,5 mill. kr. Tax.-v. 570,000
kr. (1916) samt jordbruksfastighet, tax. till 30,000 kr.

Strömma bojen, sjöv. Se Ankarboj.

Strömma kanal, farled på Värmdön i Stockholms
skärgård, ledande, mellan Farsta- och Värmdölandet
i n. samt Ingarö- och Fågelbrolandet i s., från
Baggensfjärden genom Fisksundet, Kolström, Skeppdals
ström och Tranaröfjärden till Brevikssund och
Kanholmsfjärden, hvarigenom vägen mellan Stockholm och
dess yttre skärgård (Sandhamn) förkortas. Farledens
hela längd från Fisksundet till Brevikssund är
9,35 km., den bearbetade delens längd 1,78 km.;
djupet under lägsta vattenytan är endast 1,18 m.,
bottenbredden nära 12 m. Farleden, som upptogs
1832-33 och utvidgades 1862-63 och som kostat 16,050
kr. (anslag), trafikerades 1914 af 347 lastade
ångfartyg om 3,470 nettoton samt 275 båtar under 10
ton. Kanalafgifterna uppgingo till kr. 732: 50.

Strömmaren, sjö i norra Uppland, på gränsen mellan
Örbyhus och Olands härad af Uppsala län, 30 m. ö. h.,
5,1 kvkm., afrinner norrut genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>