Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 315-316 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strejk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetsinställelse kan vara af blandad karaktär,
d. v. s. på en gång strejk och lockout, nämligen om en
del af arbetarna nedlägger arbetet och arbetsgifvaren
däraf föranledes att afskeda de andre, eller därest
omvändt en eller flera arbetare afskedas och de
andre i följd däraf tillgripa strejk. Af tabellen
sp. 313-314 framgår den relativa frekvensen i vårt
land af strejker, lockouter och konflikter af blandad
karaktär 1903-15.

Om den egentliga karaktären af och orsaken till en
arbetskonflikt äro meningarna tydligtvis ofta delade,
t. ex. i fall då arbetarna hvar för sig i rask följd
ta afsked från sin anställning och arbetsgifvaren
däraf sluter sig till en hemlig öfverenskommelse
om maskerad strejk samt vidtar åtgärder med denna
utgångspunkt, liksom i de fall, då arbetarna anta
en maskerad lockout dold under en inskränkning i
driften, för hvilken arbetsgifvaren uppger rent
ekonomiska skäl.

Sveriges officiella statistik grupperar
strejkorsakerna, såsom det framgår af den
meddelade tabellen, under hufvudrubrikerna
lönefrågor och organisationsfrågor samt andra
orsaker. Under tolfårsperioden 1903-14 voro
orsakerna till arbetsinställelser: lönefrågor
i 1,344, organisationsspörsmål i 292, tvister
om arbetstiden i 61 och andra tvistefrågor i 418
fall. Organisationsfrågorna hänföra sig merendels
till arbetarnas strider för föreningsrätten eller för
kollektivaftal. Lönefrågan och organisationsfrågan
förekomma ofta kombinerade med hvarandra eller med
andra frågor, t. ex. den ofta omstridda frågan om
arbetets anordning samt tvister om arbetstiden,
tolkning af gällande aftal och personliga
mellanhafvanden mellan arbetsledningen och färre
eller flera af arbetarna.

I förhållande till andra länder har Sverige haft ett
mycket stort antal långvariga arbetskonflikter.

Arbetsinställelser 1903-14.
Varaktighet		Antal	Proc.	Antal berör-
		strejker		da arbetare	Proc.
Högst 7	dagar	853	40	45,991	32
8-30	»	613	29	56,862	44
31-90	"	283	19	266,716	44
91-180	"	83	4	65,976	l
öfver 180	"	57	3	21,085	2
obestämbar tid		223	11	55,599	2
Summa		2,112	100	512,229	100

Arbetsinställelsernas resultat 1903-14.

Resultat	Antal	Proc.	Antal	Proc.	Från-
	arbets-			berörda	sedt
	instäl-			arbetare	år
	lelser				1909
Arbetsgifvarnas villkor..	634	30	338,441	66	23
Arbetarnas fordringar..	635	30	30,990	6	14
Kompromiss...	728	35	138,290	27	61
Okändt eller oafgjordt...	115	5	4.508	1	2
Summa	2,112	100	512,229	100	100

Organisationsväsendets betydelse för
arbetsinställelsernas utgång är påfallande. Af de
arbetsinställelser, där arbetarna varit oorganiserade,
afslutades exempelvis 1914 på arbetsgifvarnas villkor
45 proc. och genom kompromiss 25 proc., medan
af de fall, där arbetarna hade stödet af
organisasion, blott 20 proc. slutade med nederlag
och 49 proc. med kompromiss. De organiserade
arbetsgifvarna uppgåfvo s. å. vid endast 18 proc. af
konflikterna helt sin ståndpunkt, medan uppgörelse i
50 proc. af samtliga fall skedde genom kompromiss;
de oorganiserade arbetsgifvarna måste däremot vid
28 proc. af samtliga konflikter godkänna arbetarnas
fordringar och uppnådde kompromiss endast till
30 proc. För resultatet tagas hänsyn äfven till
förändringar i arbetsstyrkan genom nya arbetares
anställande under och efter konflikterna.

Arbetsinställelser under åren:
	1903-07 Antal	Proc.	1913 - 14 Antal	Proc.
	inställelser		inställelser
efter hvilkas slut samtliga arbetare återgingo	663	58	156	67
efter hvilkas slut en del arbetare återgick	306	27	55	23
efter hvilkas slut inga arbetare återgingo	81	7	19	8
om hvilka uppgifter saknas	98	8	4	2
Summa	1,148	100	234	100

De ekonomiska förluster, som förorsakas genom
arbetsinställelser, äro svåra att fastställa, enär
flera faktorer, till hvilka hänsyn borde tagas,
undandraga sig hvarje noggrann uppskattning och
det statistiska materialet, i de riktningar ett
sådant hunnit åstadkommas, af flera skäl blir
opålitligt. I samband med antalet förlorade
arbetsdagar beräknas äfven summor för därigenom
förlorade arbetslöner. Sverige har, under den tid
statistiken afser, äfven under normala konfliktår
haft ett anmärkningsvärdt stort antal förlorade
arbetsdagar i förhållande till andra länder. Förlusten
för år och arbetare inom industri och handtverk genom
arbetsinställelser utgjorde enligt en beräkning i
medeltal: Danmark 1902-06 omkr. 3/4 arbetsdag,
Frankrike 1902-06 1, England 1902-07 1/4, Tyskland
1903-07 1, Österrike 1902-06 1/2, Sverige 1903-07
2 1/2 arbetsdag.

Understödsbelopp af svenska fackorganisationer
till arbetare deltagande i strejker eller lockouter
utgjorde 1903 600,391 kr., 1905 3,459,284 kr., 1909
7,710,007 kr., 1910 923,720 kr., 1915 90,367 kr. För
utgifternas bestridande ha organisationerna att
tillgå dels fonder, som bildas af ord. kontingenter
från fackföreningarnas medlemmar, dels, vid större
konflikter, extra uttaxeringar. Därtill komma
frivilliga bidrag.

I fråga om strejkernas verkningar framhålles
det stundom från arbetarnas sida, att de genom
arbetets upphörande utöfva ett gynnsamt inflytande
som botemedel mot en planlös öfverproduktion.
Afbrott i produktionen under en årstid, då liflig
efterfrågan råder, innebär emellertid antingen en
förminskning i tillgången och sålunda en prisstegring
på varan eller, där utlandets konkurrens inskrider,
förlust af kundkrets för den inhemska industrien. Då
strejkerna vidare för bättre verkans skull företagas
helt plötsligt, kan den oförberedde arbetsgifvaren
ha stora förråd af råmaterial inne, som komma att
förfaras. Hans maskiner och öfriga fasta kapital

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>