Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strejk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varaktighet, resultat, antal förlorade arbetsdagar,
inträffade aftalsbrott, medling och skiljedom m. m.
En intressant belysning af konjunkturernas
inflytande på strejkfrekvensen ger en af
A. Raphael uppgjord statistisk sammanställning
öfver arbetsinställelser i Sverige 1859-1902. De
ekonomiskt goda åren 1872-74, 1890-91 och
1895-99, liksom 1903-07, förete ett större antal
arbetsinställelser än de mellanliggande. Antalet
företedde enligt den officiella statistiken en så godt
som oafbruten stegring 1903-07; under sistnämnda år
kulminerade antalet, liksom högkonjunkturen. Efter
storstrejksåret inträdde ett tillstånd af relativ
fred på arbetsmarknaden under 1910, och de höga
siffrorna för de af strejkerna berörde arbetarnas
antal under hvartdera af åren 1905-09 ha icke sedan
återuppträdt. Flertalet strejker (50 proc.) har varit
af ringa storlek, omfattande högst 25 arbetare,
och flertalet (90 proc.) har berört ett fåtal
arbetsgifvare, eller högst 5. Efter arbetsgifvarnas
allmännare sammanslutning fr. o. m. 1903 (se
Arbotsgifvarförening och Svenska
arbetsgivarföreningen) förete de medelstora
och större arbetsinställelserna tendenser till
ökning. Ett starkare deltagande i strejker
af oorganiserade arbetare spåras 1912-14
(se Syndikalism). Företrädesvis många och
jämförelsevis omfattande arbetsinställelser ha
drabbat byggnadsindustrien, trävaruindustrien och
metallindustrien. Särskildt skonade ha på det hela
taget varit textilindustrien, skogsbruket och framför
allt jordbruket. Stockholms stad, Malmöhus län,
Göteborgs och Bohus län samt olika Norrlandsdistrikt
framträda efter hvarandra som strejkcentra. Till
öfvervägande del infalla arbetsinställelserna under
vår- och sommarmånaderna, med största antalet under
andra och minsta under fjärde kvartalet.
Orsakerna till strejker äro i första hand att hänföra
till oenighet mellan arbetarna och deras
arbetsgifvare eller arbetsledare. Vid intressekonflikt, såväl
som vid rättstvist, är strejk ett af arbetarnas
medel att framtvinga eftergifter af motparten (se
Förliknings- och skiljenämnder). En
Arbetsinställelser åren 1903-15.*)
| 9 454 ’ : 9 591 1914 181 04 ° 247 8 832 5 308 185 ’ 3 34 1 ! 808 10 07 ’2 ’ 164 ’! 14 385 1915 100 ! 7 3 110 4/277 . 813 29 ; 038 , 2,201 2^83, 197 ii 5,119 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
