Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stor-Uman - Storvaagan - Storvalaker - Storvatn - Storverksträd - Storvesir - Storvidselforsen - Storvik - Stor-Vindeln - Storvordeaa - Storvätteshågna - Story, Joseph - Story, William Wetmore - Storå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har påträffats s. om byn Långbäck närmare
norra landet, medan södra landet är långgrundt
och uppfylldt af skär. Med detta djup markeras
öfvergången till S:s flackare och bredare östligare
hälft, där djupet mellan Västanvik och motliggande
udde uppgår till 114 m. Där har djuprännan dragit
sig öfver till södra landet, hvarest strax nedanför
nämnda by har lodats 64 m , hvaremot hela norra
stranden är ytterst flack och långgrund samt fylld af
skär och block. Utanför Kaskeluokt har djuprännan
ännu 90 m. djup, men höjer sig sedan småningom
mot ö. till 68, 63 och 46 m. (mellan Östervik och
Laisbäck). Med 37,s m. djup n. om de små Benholmarna
upphör S:s djupbäcken, i det den återstående
omkr. 10 km. långa sträckan är ett flackbäcken
grundare än 16 m. Vid foten af Stenseleberget
(512 m.) torde sjön urspr. ha haft sitt utlopp,
innan det af spärrades af rullstensbildningar och
aflagradt åsmateriel; därigenom uppkom älfvens
nuv. utlopp 5 km. längre västerut, vid Forsnacken.
Wbg.
Storvaagan [-våg-], fiskeläge på den mot fastlandet
belägna insidan af Öst-Vaagö i Lofoten (se d. o. med
fig.). 212 inv. (1912) K. V. H.
Storvalaker. Se Tsintsarer.
Storvatn, namn på åtskilliga sjöar i Norge, hvaribland
i N. Trondhjems amt: 1. S. i Kolvereids härad på
Reinkjölens norra sida. Omkr. 8 kvkm., 126 m. ö. h.,
från n. ö. till s. v. 10,7 km. långt, ända till l,1
km. bredt; västra delen kallas äfven Rörtjern. S. har
aflopp genom Oplöelven, som utfaller i Oplöfjorden, en
förgrening af Foldenfjorden. - 2. S. l. Store Namsvatn i
Grongs härad, 16 kvkm., 441 m. ö. h., 5,7 km. långt,
4 km. bredt, har genom Namsen(elven) aflopp till
Namsenfjorden vid Namsos. l-2. K. V. H.
Storverksträd. Se Mast- och storverksträd.
Storvesir l., mindre riktigt, Storvisir
(turk. Sádr-i-a’zam, "den höga hedersplatsen") kallas
i muhammedanska länder den högste ämbetsmannen,
hvilken fordom var sultanens ställföreträdare både
i krig och fred och som numera är innehafvare af
en ministerpresidents myndighet. Särskildt mäktiga
voro de turkiske storvesirerna från senare delen af
1500-talet, då sultanerna själfva h. o. h. upphörde
att taga del i rikets omedelbara förvaltning. -
Storvesirat, storvesirens ämbete eller ämbetstid. Jfr
Vesir. K. V. Z.
Storvidselforsen. Se Skellefte älf.
Storvik. 1. Municipalsamhälle (jämlikt k. br. 12
maj 1916) i Ofvansjö socken, Gäfleborgs län,
vid S. station på Norra stambanan (linjen Ljusdal
-Krylbo) och Gäfle-Dala järnväg. 244 har. 1,695
inv. (1916). Belägen vid en viktig järnvägsknut med
postkontor, telegraf-, telefon- och skjutsstation,
har platsen länge haft liflig rörelse och har extra
prov.-läkare, distriktsveterinär, apotek (sedan 1888),
afdelningskontor af A.-b. Norrlandsbanken, Storviks
kreditbolag, ett par stora hotell samt betydande
industri, bl. a. stort mejeri, mek. verkstad,
elektricitetsverk, yxfabrik, benmjölsfabrik,
sängfabrik m. m. samt ett stort antal handlande och
handtverkare. - 2. Sulfitfabrik. Se Hammarby.
Stor-Vindeln, en utvidgning af Vindelälfven i Sorsele
socken, Norrbottens län, ligger 342 m. ö. h.,
har en längd af omkr. 56 km., men bredden utgör
endast 2-3 km. Ytvidden är omkr. 51 kvkm. Sjön har
en långsträckt, slingrande form och ligger nästan
h. o. h. på urbergets område; den allra nordligaste
spetsen tangerar fjällskiffrarnas zon. Den omges af
bergig skogsmark med långgrunda sandiga stränder
i nedre delen; längre upp äro stränderna täckta
af hvasskantiga stenar, hvilka hopskjutits i
långa, kajliknande murar. F. ö. äro stränderna
kala och växtfattiga. Största djupet, 29 m.,
finnes i sjöns öfre del utanför byn Svarttjärn;
därefter följer en sträcka af 10 km. med ungefär
24 m. djup. Utanför Karlsgård, på smalaste stället
af sjöns nedre del, är djupet ej mer än 13 m. för
att sedermera i sjöns sydöstra ända ånyo ökas till
23 m. utanför byn Sjöbonäs. Utanför Laisälfvens
utlopp i S:s sydspets vidtar en mindre sjö, Nedre
Gautsträsk, med ett största djup af 0,5 m., hvarifrån
Vindelälfven utgår i många slingringar mot s.
"Wbg.
Storvordeaa [-deå]. Se Lindenborg-aa.
Storvätteshågna, Dalarnas högsta fjäll, en del
af Långfjället i Idre kapellförsamling, mellan
Öster-Dalälfven (Storån) och dess tillflöde
Foskån. Höjden uppgafs förr till 1,265 m., men har
befunnits vara endast 1,203 m.
Story [stå’eri]. 1. Joseph S., amerikansk jurist,
f. 1779 i Massachusetts, d. 1845, blef 1811 medlem af
Förenta staternas högsta domstol. Från 1829 var han
tillika professor i juridik vid Harvard-universitetet
i Cambridge nära Boston. S. arbetade kraftigt på
att göra högsta domstolens makt gällande öfver de
enskilda staternas domstolar. Hans Commentaries on the
constitution of the United states (5:e uppl. 1891)
och Commentaries on the conflict of laws (1834;
7:euppl. 1872) betraktas i Amerika som klassiska
verk. Hans Miscellaneous works utkommo 1854. Life and
letters of J. S. utgafs 1851 af sonen William S. (se
S. 2). - 2. William Wetmore S., den föregåendes
son, skulptör och författare, f. 1819 i Salem i
Massachusetts, d. 1895 i Italien, studerade juridik i
Boston och utgaf flera arbeten i detta ämne, egnade
sig sedan åt skulptur och litteratur samt var sedan
1848 bosatt i Rom. Hans plastiska verk, till största
delen idealfigurer, utmärkas för spirituell, stundom
storartad uppfattning och mästerlig teknik. Nämnas
må en porträttstaty af hans fader samt statyerna
Kleopatra, Sibylla, Saul, Det sörjande Jerusalem,
Shakspere, G. Peabody och Nationalmonument för
Philadelphia. De mest betydande af hans litterära
arbeten äro Roba di Roma (1862), The proportions of
the human figure (1866), Graffiti d’Italia (1869)
och diktsamlingen Nature and art (1844). 2. G-g N.
Story [stå’eri], Robert Herbert, skotsk
kyrkohistoriker, f. 28 jan. 1835 i Roseneath,
Dumbartonshire, d. 13 jan. 1907 i Glasgow, blef
1858 presbyteriansk präst, var länge tongifvande
vid skotska kyrkans synoder, blef 1886 professor
i kyrkohistoria vid Glasgows universitet och 1898
universitetets rektor (principal). Bland hans arbeten
märkas History of the church of Scotland (4 bd,
1890-91) och The apostolic ministry in the scottish
church (1897).
Storå, masugn och såg i Lindesbergs landsförsamling,
Guldsmedshyttans kapellag, genom ett 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
