Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storskarf - Storskarven - Storskejsel - Storskifte - Storskraken - Storsnasen - Storsnäpporna - Storsola - Storspiggen - Storspof - Storsteinfjeldet - Storstig - Storstrejk - Storstupet - Storstäng - Storsultan - Storsäl - Stor-Sölen - Stortaarnet - Stortarm - Stortimrad - Stortinden - Storting - Stortoppen - Stortorget - Stortröja - Stortusende - Stortyskar - Stor-Uman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Forsa tingslag, 41 m. ö. h., 8 km. i ö. och
v., 5 km. i n. och s., afrinner genom Harmångerån
i Bottniska viken nedanför Ströms pappersbruk. -
6. Sjö i ofvannämnda tingslag, i dess sydligaste
del, Forsa socken, genomflytes af Dellarnas aflopp,
Forsaån, och står genom Delångerån och Iggesundsån
i förbindelse med Hudiksvallsfjärden. - 7. Sjö i
Hälsingland, Ljusdals socken, 186 m. ö. h., upptar
afloppet från Hennan (207 m., 18 km. lång, men i
allmänhet endast 2 km. bred) och afrinner genom Letån
till Ljusnan vid Ljusdal. - 8. Sjö i Hälsingland,
Skogs socken, 98 m. ö. h., har aflopp till Näsfjärden
och Tönnångersjön, hvilka genom Skärjan afrinna
till Bottniska viken vid Axmar. Nederbördsområdet
är 330 kvkm. - 9. Sjö i Gästrikland, näst S. i
Jämtland den största med detta namn, 73,5 kvkm.,
17 km. lång i ö. och v., högst 7,5 km. bred, 61-62
m. ö. h., har vid Forsbacka bruk aflopp genom den 21
km. långa Gafleån till Gäflebukten. Djupet synes vara
obetydligt, det största anträffade endast 4,5 m. Genom
den s. k. Ockelboåsen, som från Sandviken går öfver
sjön söderut och fortsätter genom hela Uppland och
Södermanland till Trosatrakten, delas sjön nästan
fullständigt i två bäcken, af hvilka det östra har
en mängd holmar. Sjön har flera tillflöden: från
n. Jädran (se d. o.), som upptar afloppet från sjön
Öjaren (70 m. ö. h., 21 kvkm.), och Storån med sitt
tillflöde Borrsjöån och från v. utloppet från sjön
Ottnaren (68 m. ö. h., 13 kvkm.), hvilken till sig
samlar vattnet från många sjöar i västra Gästrikland
och östra Dalarna, bl. a. Logärden (240 m. ö. h.,
6,7 kvkm.), Hinsen (191 m., 11,8 kvkm.) och Hyen
(170 m., 7,6 kvkm.). Hela nederbördsområdet beräknas
af Hydrografiska byrån till 2,490 kvkm. - 10. Sjö
i Västmanlands län, Möklinta socken, 4,7 kvkm.,
afrinner österut till Hallaren, som genom Storån står
i förbindelse med Färnebofjärden af Dalälfven. -
11. Sjö i Västmanlands län, Skinnskattebergs socken,
2,7 kvkm., upptar bl. a. Baggån från Malingsbosjön
(6 kvkm.) och afrinner söderut till Öfre Vättern (109
m. ö. h., 3,5 kvkm.), Nedre Vättern (90 m. ö. h.,
5 kvkm.), och slutligen genom Hedströmmen till
Mälaren. - 12. Sjö i Södermanland, Daga härad,
11 m. ö. h., 10,6 kvkm., har aflopp österut till
Frösjön och Sillen samt slutligen genom Trosaån
till Östersjön. - 13. Sjö på gränsen mellan Närke
och Östergötland, 105 m. ö. h., 7,2 kvkm., afrinner
slutligen genom Finspångsån. - 14. En 5 kvkm. stor
sjö i Hannäs socken, N. Tjusts härad, Kalmar län, 36
m. ö. h., 6,5 km. lång, men föga bred, afflyter till
Önen och Vindomen samt genom Vindån (se d. o.) till
Edsviken af Östersjön. - 15. Sjö i N. Tjust. Se Storån
3. - 16. Sjö i N. Sandsjö och Almesåkra socknar af
Västra härad, Jönköpings län, 285 m. ö. h., 5 kvkm.,
är en af Emmåns källsjöar. - 17. Sjö på gränsen mellan
Skåne, Halland och Småland, 99 m. ö. h., 2,9 kvkm.,
afrinner genom Smedjeån till Lagan, l-17. Wbg.
Storskarf, zool. Se Skarfsläktet.
Storskarven, fjälltopp. Se Norge, sp. 1378.
Storskejsel, sjöv. Se Segel.
Storskifte. Se Skifte af jord.
Storskraken, zool. Se Andfåglar, sp. 958.
Storsnasen. Se Snasahögen.
Storsnäpporna, zool. Se Totanidæ.
Storsola l. Lille-Sylen, fjälltopp. Se Norge,
sp. 1378.
Storspiggen, zool. Se Spiggsläktet.
Storspof, zool. Se Spofsläktet.
Storsteinfjeldet [-fjellet]. Se Rombaken.
Storstig, äldre svenskt kolmått = 24 tunnor (på,
sina ställen = 18 tunnor). Jfr Kolmått och Stig.
Storstrejk. Se Strejk.
Storstupet, fors. Se Ore älf.
Storstäng, Storstängstagsegel. Se Segel.
Storsultan. Se Sultan.
Storsäl (Phoca barbata), zool. Se Säldjur.
Stor-Sölen, bergstopp. Se Lille-Elvedalen.
Stortaarnet [-tårnet], detacheradt fästningsverk vid
Fredriksten (se d. o. med karta).
Stortarm. Se Tarm.
Stortimrad, skpsb. Se Långskepp 2.
Stortinden [-tinnen], fjälltopp. Se Alstenö.
Storting. Se Norge, sp. 1405. - Om stortingsbyggnaden
se Kristiania, sp. 1389 och pl. I.
Stortoppen, fjälltopp. Se Norge, sp. 1377.
Stortorget, i Stockholm (se d. o., sp. 1465).
Stortröja, detsamma som kavaj (se d. o.).
Stortusende, ett antal af 1,200, enligt en gammal i
Norden förekommande beräkning. Jfr Storhundrade.
Stortyskar (ty. grossdeutsche), Stortyska partiet,
kallades i Tyskland efter 1848 det politiska parti,
som eftersträfvade de tyska ländernas, äfven de båda
stormakternas, Österrikes och Preussens, förening till
en stat på federalistisk grundval. Dess organ var
sedan 1862 den på ett möte i Frankfurt a. M. bildade
Tyska reformföreningen. Jfr Småtyskar.
Stor-Uman, största sjöbäckenet i Västerbotten,
tillhörande Ume älfs vattenområde, har en längd
af nära 60 och en bredd af högst 5–6 km. samt en
ytvidd af 166 kvkm. Ur morfologisk synpunkt kan
sjöbäckenet uppdelas i två skarpt skilda delar: en
västlig smal, slingrande och fjordlik del, som med
30 km. längd ligger h. o. h. inom fjällskiffrarnas
område, samt en mer än dubbelt så bred östlig del med
någorlunda jämnt förlöpande kustlinjer belägen inom
urbergsområdet. Den öfre hälften af sjön omges af
höga, brant stupande bergssidor af 400–500 m. höjd,
den nedre hälften har mycket flacka omgifningar och
låga stränder med här och där framspringande sandiga
uddar och näs samt i allra östligaste ändan flera
långsträckta öar. Denna konfiguration motsvaras i
viss mån af djupförhållandena. Ofvanför Slussfors
sammantränges den från Umnässjön kommande älfven
vid en egendomlig hålväg, som kallas Porten, mellan
höga branta berg till en smal ränna eller cañon med
36 m. djup, men nordspetsen af sjön har endast 4–5
m. djup, hvarefter djuprännan småningom sänker sig
till 54 m. s. om Harrikberget. Största djupet, 112
m., i sjöns öfversta del finnes i det mycket smala,
knappt 500 m. breda Ankarsundet. Öster därom visar
sjöbottnen mycket oregelbunden beskaffenhet och
45–55 m. djup, men sjunker sedan plötsligt utanför
den s. k. Kattuggleudden till 89 m. Största djupet,
135 m.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
