Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storå - Storå - Storå-Guldsmedshyttans järnväg - Storån - Storälfven - Storängen - Storöfverledsegel - Storön - Storöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
km. långt bispår förenade med Vasselhyttans station
vid Frövi–Ludvika järnväg, tillhör A.-b. Storå masugn
(1905; aktiekapital 200,000 kr.). En masugn anlades
1813 af bergsmän för att ersätta ett antal smärre
hyttor och ombyggdes 1884. Årliga tillverkningen är
omkr. 5,000 ton.
Storå (eg. Isojoki), socken i Vasa län,
Närpes domsaga, Ilmola härad, Finland,
afskildes från Lappfjärd 1855 till egen
församling. Imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. Areal
634 kvkm. 6,004 inv., finsktalande (1913).
A. G. F.
Storå–Guldsmedshyttans järnväg (sign. S. G. J.),
som är normalspårig (1,435 m.) och 3,5 km. lång,
eges af Guldsmedshytte a.-b., men trafikeras af
Trafika.-b. Grängesberg–Oxelösund genom Frövi
–Ludvika järnväg med dennas materiel. Järnvägen
är belägen inom Örebro län och sträcker sig
från Storå station vid Frövi–Ludvika järnväg
åt s. v. till sjön Rossvalen och vidare utefter
dennas nordvästra strand till Guldsmedshyttans
station vid bruket och grufvorna af samma namn
inom Lindesbergs landsförsamling. Genom en 1873 för
trafik öppnad, 1,5 km. lång rutschbana åt n. v. af
0,802 m. spårvidd står Guldsmedshyttans station i
förbindelse med Stripa järnmalmsgrufvor. Järnvägen,
som erhöll trafiktillstånd 31 mars 1875, är
upplåten endast för godstrafik, men deltar ej i
godssamtrafiken, hvadan gods till och från densamma
måste omexpedieras å Storå station. Vid 1916 års slut
utgjorde den bokförda byggnads- och förrådskostnaden
219,969 kr. Järnvägens postadress är Eskilstuna.
A. d’A.
Storån, namn på flera svenska vattendrag. 1. Ett annat
namn på Lindeån l. Vedevågsån, en källflod till Arboga
å (se d. o.). – 2. S. l. Söderköpingsån, vattendrag i
Östergötlands län, uppstår i Skärkinds socken s. v. om
Asplången, rinner först mot n., därefter genom denna
sjö (27 m. ö. h., 3 kvkm.) och sedan s. om Göta kanal
genom Söderköping, där den från v. upptar Lillån
och fortsätter s. om kanalen till Slätbaken. Längd
omkr. 25 km. Omkr. 1 km. nedanför staden upptar den
från h. den vida större (35 km.) Tvärån l. Gusumsån,
som har sina källor i Värna socken (Värnasjön, 64
m. ö. h.) och därifrån går mot s. ö. genom den lilla
Strålången till Risten (62 m. ö. h., 6,1 kvkm.),
Såken, Borken (60 m. ö. h. 3,7 kvkm.) till den 30,7
kvkm. stora sjön Yxningen (39 m. ö. h.), som äfven
upptar afloppet från sjön Höfvern. Från Yxningen går
vattendraget mot ö. förbi Gusums bruk, därefter mot
n. genom Byngarn och Strålången (27 m. ö. h., 3,9
kvkm.), upptar afloppet från Vispolen (40 m. ö. h.,
2,5 kvkm.) och förenar sig med S. Nederbördsområdet
beräknas till 890 kvkm. – 3. Vattendrag i N. Tjusts
härad, Kalmar län, upprinner från en mängd småsjöar
s. om Åtvidaberg i Bankekinds härad, Östergötlands
län: Hårsfjärden (118 m. ö. h., 3,2 kvkm.),
Virken (105 m. ö. h., 3,5 kvkm.), Stora Bjärn (104
m. ö. h., 2,4 kvkm.), får därifrån sydöstlig riktning
förbi Forsaströms bruk genom Båtsjön (43 m. ö. h.),
Åkervristen (14 m. ö. h.) och Storsjön (12 m. ö. h.,
10,3 kvkm.) samt faller ut i Syrsan, som genom
Bjursundsström sammanhänger med Gudingefjärden af
Östersjön. Nederbördsområde 510 kvkm.
Järnvägen från Åtvidaberg följer dalgången. –
4. Vattendrag i Älfsborgs län, uppstår genom
föreningen af två åar, af hvilka den ena, Sörån,
upprinner n. v. om Borås i Sandhults socken, Vedens
härad, och rinner genom Viaredssjön (150 m. ö. h., 5,1
kvkm.), den andra, Nolån, har sina källor i Töllsjö
socken, Bollebygds härad, n. v. om den förra. De
förena sig vid Räflanda station i Björketorps
socken, hvarifrån det förenade vattendraget under
namnet S. rinner söderut till sjön Lygnern (se
d. o.), hvars aflopp till Kungsbackafjorden heter
Rolfsån. Vattendragets längd är omkr. 65 km.,
nederbördsområdet 690 kvkm. – 5. Bolmens största
tillflöde, i sin nedre del äfven kalladt Svartån,
uppstår genom föreningen af Västerån och Älgebo-
l. Österån, som komma från de stora mosstrakterna
i Bonstorps och Byarums socknar i Mo och Östbo
härad af Jönköpings län, rinner genom sjön Flaten
(162 m. ö. h., 3,7 kvkm.), upptar afloppet
från Käfsjön (164 m. ö. h., 2,8 kvkm.) fr. v.,
Hästhultssjön (165 m.) fr. h. och Herrestadsjön
(159 m., 3,7 kvkm.) fr. v. samt faller efter ett
mycket slingrande lopp ut i Bolmens nordligaste
vik. Längden kan beräknas till minst 65 km. Ån
genomlöper nästan uteslutande stora skogs- och
mossmarker samt ljunghedar; i dess nedre del utbreder
sig det egendomliga, vidsträckta flygsandsfältet
Slättösand, där sanden af vinden hopats till
dynkullar, sådana, som eljest bruka förekomma endast
vid hafsstränder. – 6. Öster-Dalälfvens öfre lopp.
2–5. Wbg.
Storälfven, ett lokalnamn på Klarälfven (se d. o.).
Storängen, villastad och förstadssamhälle i
Nacka socken, Stockholms län, vid S. station på
Saltsjöbanan, 9 km. från köpingen Saltsjöbaden,
6 km. från Stadsgårdens station i Stockholm,
började anläggas 1904, sedan en s. å. bildad
egnahemsförening, bestående hufvudsakligen af
tjänstemän i statens och enskild tjänst, genom
aftal med Järnvägs-a.-b. Stockholm–Saltsjön för
sina medlemmar förvärfvat optionsrätt till ett
område, som i s. sträcker sig till Järlasjön och
af bolaget afsöndrades från Järla egendom samt
indelades i byggnadstomter och försågs med vägar,
vatten- och afloppsledningar. Byggnadsverksamheten
reglerades från början genom en byggnadsordning,
som ej tillät uppförandet af villor för mer än
två familjer (2-familjshus äro ytterst få). Genom
aftal med Svenska lifförsäkringsbolaget har
tillfälle beredts egnahemsmedlemmarna att genom
kombinerade lifförsäkrings- och lånekontrakt mot
inteckning i fastigheten jämte borgen af föreningen
erhålla fasta byggnadslån intill 15,000 kr. mot 4,5
proc. ränta. Samhällets bebyggande gick mycket raskt,
och det räknar nu (hösten 1917) 109 villor, en af dem
socknens kommunalhus. Genom aftal med järnvägsbolaget
är platsen tillförsäkrad tågförbindelse, mot
bestämda pris för föreningsmedlemmarna, till och från
Stockholm hvarje timme under dagens lopp. Elektrisk
ytterbelysning anskaffades 1914. En 4-klassig samskola
för nybörjare har varit i verksamhet sedan 1915.
Storöfverledsegel, sjöv. Se Ledsegel, sp. 1502.
Storön. Se Möja.
Storöring, zool. Se Laxsläktet, sp. 1453
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
