Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stormhinder - Stormjärn - Stormklockan - Stormkolonn - Stormkransar - Stormlejdare - Stormlucka - Stormmarsch - Stormmoln - Stormning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som vanligen ha knifform med hullingar samt ibland
äfven förses med likformade framåt och
snedt nedåt vända kortare utskjul, böra nå 4-5
m. öfver grafbottnen. I betongmur nedsättas alla
vertikalstängerna i grunden, men i stenmur eller
berg endast de båda yttersta stängerna i de 1
m. breda fack, af hvilka gallret då anordnas. Genom
inflätad taggtråd ökas svårigheten att klättra öfver
detta hinder. Stormgaller kunna äfven användas i
st. f. eskarpmur eller för höjandet af en låg sådans
stormfrihet eller å kontereskarpen för försvaret
af tillträdet till graf kanten eller, horisontala
eller lutande och försedda med järntrådsnät, till
förhindrandet af sprängämnens nedkastande i
grafven. Stormgaller lida föga af fientlig beskjutning,
såvida denna ej är enfilerande, och kunna lätt
provisoriskt repareras medelst omflätning med
taggtråd. Jfr Eskarp, Graf 2, sp. 73, och
Stormhinder. L. W:son M.
Stormglas, meteor., ett slags meteoroskop (se
d. o. l b), är ett instrument, som föreges kunna
ange den blifvande väderleken. Det har formen af
ett långsträckt, i båda ändarna tilltäppt vidare
rör eller flaska och innehåller enligt uppgift en
lösning i alkohol af salpeter och salmiak, någon gång
med en tillsats af kamfer. När lösningen synes klar
och de lösta ämnena afsatt sig på bottnen, säges det
bebåda vackert väder, medan, när vätskan grumlat sig,
fult väder lär vara i antågande. Det behöfver knappt
påpekas, att instrumentet är alldeles odugligt, om
ock meteorologer funnits, hvilka satt tro till dess
föregifna egenskaper. R. R.*
Stormgraf, befästningsk. Se Graf, sp. 72.
Stormhatt. 1. Bot. Se Aconitum. - 2. Krigsv. Se
Hjälm 1.
Stormhinder, befästningsk., anbringas eller nyttjas
dels för att försvåra ett befästningsverks eller en
befäst ställnings stormning, dels för att på kända
afstånd uppehålla den anfallande under försvararens
verksamma eld, dels för att inskränka anfallsvägarna
och dels för att göra döda rum eller obestrukna
ställen svårtillgängliga. Stormhinder äro antingen
naturliga eller konstgjorda. De förra utgöras antingen
af svårgenomträngliga och med försvarsfronten mer
eller mindre jämlöpande hägnader af olika slag
eller på lämpligt afstånd framför eller på sidan
om ställningen varande svårframkomlig terräng,
såsom icke frusna vattendrag och kärr, branter
m. m. d. Där förstärkning af de naturliga hindren kan
åstadkommas, såsom häckars genomflätande med taggtråd,
vattendjups ökande genom uppdämning m. m. d., bör
detta naturligtvis ej försummas. Konstgjorda hinder,
som alltid böra anordnas så, att de ej hindra egen
eld och egna rörelser, att de i det längsta äro dolda
för fienden, att de äro svårförstörbara och ej lätt
undanröjda samt att de ej lämna fienden något som
helst skydd, göras antingen i jorden eller i berg,
eller af trä, järn, allehanda hopade materialier
eller vatten. Ordnade efter deana indelning äro
de grafvar, tillräckligt djupt och bredt i jord
nedgräfda eller i berg utsprängda, som böra vara
väl flankerade och i hvilka andra hinder med fördel
kunna anbringas (jfr Graf); varggropar, som bestå
af kägelformiga, schackbrädsfonnigt ordnade och 1,5
m. djupa urgräfningar med i midten nedslagna och
upptill spetsade pålar; de fordra fast
jord och kräfva lång arbetstid samt användas
numera sällan; minor af olika slag (se Fältmina);
palissader, stormpålar och vallnålar (se
Palissad); småpålar (se d. o.); spanska ryttare, förr
oftare till snabbt slutande af ingångar och andra
luckor samt mot kavalleri använda stormhinder,
som bestå af med hvarandra hoplänkade bjälkar,
genom hvilka i båda ändar spetsade pålar korsvis
trädts; spanska ryttare böra väl fästas i marken samt
inflätas med taggtråd; förhuggningar (se d. o.) af
olika slag; stormgaller (se d. o.); järntrådsnät
(se d. o.) af olika slag; fotanglar (se d. o.); med
spetsarna uppåt utlagda och i marken väl fastpålade
åkerharfvar och med långa spikar genomslagna bräder,
s. k. stormbräder, användes förr på samma sätt som
fotanglar eller för att försvåra öfvergången af en
ej förstörd bro eller i ett smalt pass eller bakom
palissader för att hindra dessas öfverspringande, men
numera ha de kommit ur bruk; barrikader (se d. o.),
hvilka äfven begagnas som bröstvärn och vanligen
för att afstänga stadsgator; och vattenuppdämning,
hvarigenom åstadkommes öfversvämning eller åtminstone
uppsumpning af lågt liggande mark, anordnas genom att
man mellan närliggande stränder eller tvärs öfver en
dalbotten bygger för förstöring af fienden skyddade
och så höga dammar, att åtminstone 1,5 m. vattendjup
eller en svåröfverkomlig uppsumpning erhålles; men
detta hinder, som genom ränngrafvars utgräfvande
kan göras än verksammare, kräfver tid att anordna
och kan därför knappast komma till användning annat
än framför permanenta befästningar. Ett särskildt
slag af hinder äro slutligen vid kustbefästningar
använda olika stängselanordningar (se d. o.). -
Stormhinders undanröjande, där sådant låter sig
göra, utföres vanligen af ingenjörtrupp, som
för dylikt ändamål då medför lämpliga verktyg och
stormningsredskap (se d. o.). Hägnader nedhuggas eller
kulldragas, spanska ryttare brännas eller sprängas;
förhuggningar brännas, sönderhuggas och undansläpas
eller sprängas; stormgaller söndersprängas;
järntrådsnät förstöras genom trådarnas af klippan
de med järntrådssaxar eller pålarnas afhuggande;
smärre grafvar fyllas med ris- eller halmknippor,
större öfverbroas; fältminor oskadliggöras
genom ledningarnas afskärande; och uppdämningar
afledas, om dammen ej kan genomskäras. Liggande
järntrådsnät, småpålar, stormbräder, varggropar,
uppsumpningar och smalare grafvar kunna
öfvergås på medförda stegplan (se d. o.).
L. W:son M.
Stormjärn, bygnk. Se Fönster, sp. 359.
Stormklockan, veckotidning i Stockholm, utkommer
tisdagar, uppsattes i dec. 1908 af Stockholms
socialdemokratiska ungdomsklubbar och har
fr. o. m. 1910 varit organ för Socialdemokratiska
ungdomsförbundet, som är tidningens egare. S. är
den socialdemokratiska ungdomsrörelsens
strids- och upplysningsorgan och företräder
samtidigt vänsteroppositionen inom den svenska
socialdemokratien. Dess opposition har företrädesvis
riktat sig mot det socialdemokratiska partiets
principiellt försvarsvänliga och reformistiska
hållning. S. har fört antimilitaristisk
och republikansk propaganda, bekämpat den
liberal-socialistiska blockpolitiken och förordat
en på alla områden skärpt strid mot den bestående
samhällsordningen. Tidningen har på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
