Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på Indiens styrelse. Kompaniet upplöstes, och dess
väldiga rike lades 1858 under kronan, som sedan dess
styr det genom en vicekonung med ett råd (se Indien,
sp. 531). Själfstyrelsegrundsatsens tillämpning
i de australiska kolonierna och på Nya Zeeland
bidrog väsentligt till den femte världsdelens raska
ekonomiska utveckling och det brittiska väldets
befästande där. I ett par krig med det af inre
skakningar hemsökta Kina (se d. o., sp. 66) tilltvungo
sig västmakterna ytterligare fördelar för sin handel.
Början af 1860-talet företer föga af vikt. Palmerston
och Russell voro ännu alltjämt vid styret (efter en ny
kortvarig episod med en konservativ ministär Derby,
febr. 1858-juni 1859), men båda hade nu hunnit hög
ålder och utvecklade ringa verksamhet. Emot de stora
världshändelserna intog S. nu alltmer en afvaktande
åskådares ställning. Polska upproret blef kufvadt,
Danmark förlorade Slesvig-Holstein, Österrike utdrefs
ur Tyskland, utan att de brittiske statsmännen
på allvar sökte hindra det. Alla uppmaningar till
intervention afböjdes i regel med det inkastet,
att S:s utrikespolitiska intressen lågo bortom
världshafven och mindre berördes af händelserna på
Europas fastland. I det stora inbördeskriget mellan
Nord-Amerikas nord- och sydstater tog S. ganska öppet
parti för de senare. Den engelska bomullsindustrien
led svårt afbräck genom kriget i de bomullsodlande
sydstaterna, och de engelske industriidkarna hoppades
i sydstaterna, som själfva saknade industri, finna
bättre marknad för sina egna fabriksalster, om
nordstaterna utestängdes. Äfven trodde sig S. genom
den mäktiga amerikanska unionens splittring kunna få
sin farligaste medtäflare om herraväldet på hafven
och i världsmarknaden oskadliggjord. Att aktivt träda
på slafegarnas sida i kriget kunde dock S. ej besluta
sig för, men dess neutralitet var uppenbart partisk,
framför allt då det lät sydstaternas kapare opåtaldt
utrustas i dess hamnar. Följderna af denna politik
blefvo efter unionens återställande obehagliga nog,
i det att den gamla oviljan mot England ånyo blossade
upp, underblåst af de till Amerika i milliontal
utvandrade irländarna. Midt under all denna söndring
mellan de båda hälfterna af den angelsaxiska stammen
knöts ett fast föreningsband dem emellan genom
nedläggandet af den första atlantiska telegrafkabeln
1866.
Själen i den toryministär, som efter Palmerstons död
1865 och Russells därpå (juli 1866) följande afgång
trädde till makten under lord Derbys ledning, var
i själfva verket Benjamin Disraeli, som i tjugu år
varit det konservativa partiets förnämste talare,
innan han blef dess ledande statsman. Nu började
en storartad makttäflan mellan honom och den
från konservativ till liberal politisk åskådning
småningom öfvergångne W. E. Gladstone. Sträfvandena
att lösrycka Canada från England miste sin udd genom
den 1867 af sir John Macdonald genomförda föreningen
af de brittiska kolonierna i Nord-Amerika till en
förbundsstat (Dominion of Canada), och därmed var
på fredlig väg grundlagdt ett rike, stort som hela
Europa och med omätliga framtidsutsikter. Hemma i
moderlandet hade den demokratiska rörelsen skridit
så framåt, att den nu
på allvar kunde gripa sig an med att genomdrifva
en ny stor valreform. Russells liberala ministär
hade fallit på försöket, men nu upptogs det af
Disraeli i större skala och blef äfven genomfördt
trots betänkligheterna inom regeringspartiet, hvilka
vållade en partiell ministerkris och stärktes genom
Derbys erkännande af, att den föreslagna reformen
var "ett språng ut i mörkret". 1867 års valreform
utsträckte rösträtten till enhvar själfförsörjare
med eget hushåll, dock endast i städerna, hvarjämte
ett stort antal platser i underhuset togs från de
små och gafs åt de stora valkretsarna.
Det var åter en stor reform, som liberalerna börjat
och de konservative fullbordat. Men om Disraeli, som
efter Derbys af hälsoskäl vållade afgång febr. 1868
blifvit premiärminister, trodde sig därmed ha befäst
sin och sitt partis makt, bedrog han sig. De nya
val till underhuset, som han påbjöd för att skilja
mellan honom och Gladstone, förde liberalerna
till makten (dec. 1868). Gladstone, som dittills
mest gjort sig känd som en finansman af öfverlägsen
begåfning, började nu sin statsmannabana i stort. Den
irländsk-anglikanska statskyrkan upphäfdes (1869), och
en stor del af dess ofantliga rikedomar anslogs till
allmännyttiga och välgörande ändamål på Irland. En
del af den irländska allmogens klagomål afhjälptes
genom en jordbill (1871). Folkundervisningen
gjordes genom undervisningsministern For-sters
"Education act" af 1870 obligatorisk, sluten
omröstning vid parlamentsval infördes, och seden
att köpa officerstjänster i hären afskaffades,
hvarjämte krigsministern lord Cardwell genomförde
en rätt grundlig arméorganisation. I förhållandet
till utlandet gjorde sig den traditionella försiktiga
och fredliga whigpolitiken gällande, särskildt under
fransk-tyska kriget 1870-71. Det genom S:s partiskhet
för Nord-Amerikas sydstater allvarligt rubbade goda
förhållandet till Förenta staterna återställdes genom
hänskjutandet till skiljedom af S:s skadeståndsplikt
för den förödelse den i engelsk hamn utrustade
sydstatskaparen "Alabama" vållat unionens handel
(se Alabama-frågan).
Parlamentsvalen 1874 förde ånyo till statsrodret
Disraeli, uppburen af en mycket stark konservativ
underhusmajoritet (febr. s. å.). Nu trängdes de
inre frågorna alldeles i skuggan af en lysande
och storslagen utrikespolitik. Denna politik fick
sin lösen i Disraelis ryktbara slagord imperium
et libertas; och med klok smidighet och praktisk
skarpblick arbetade han på att allt fastare trygga
S:s herradöme i Orienten. Ett betydelsefullt steg i
denna riktning tog han, då han lät drottningen 1877
antaga titeln kejsarinna af Indien. Genom inköp
(1875) af Egyptens aktier i Sueskanalen tryggade
S. åt sig väldet öfver denna världshandelns nya
stråkväg, som kommit till mot dess vilja, men af
hvilken dess egen sjöfart fick mesta gagnet. Det
nya indiska kejsardömets västra, för infall öppna
sida tryggades genom krig med Afganistan (1878-80),
i uttaladt syfte att vinna åt riket en "vetenskaplig
gräns" och sätta en damm för det ryska hotet mot
Indien. Ryssland hade under Gladstones tid gjort sig
fritt från de inskränkningar Parisfreden ålagt det i
Svarta hafvet, och nu betjänade det sig af de uppror,
som från alla sidor skakade det turkiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
