Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
H. Stanley Jevons, "The british coal trade" (1915),
J. Johnstone, "British fisheries" (1905), lord
Monkswell, "The railways of Great Britain" (1913),
A. W. Kirkaldy, "British shipping, its history,
organisation and importance" (1914), W. T. Jackman,
"The development of transportation in modern England"
(1916), S. och B. Webb, "History of trade unionism"
(ny uppl. 1913), Ch. Booth, "Life and labour of
the people in London" (17 bd, 1902–03), C. Duguid,
"Story of the stock exchange" (1901), E. Jaffé,
"Das englische bankwesen" (1905), A. W. Kerr,
"History of banking in Scotland" (2:a uppl. 1902). –
Om S:s finanser se W. M. J. Williams, "The king’s
revenue" (1908), B. Mallet, "British budgets
1887–1888 to 1912–1913" (1913), och H. Higgs, "The
financial system of the United kingdom" (1914). –
Om undervisningsväsendet se E. v. Sallwük,
"Das höhere bildungswesen in England", samt
J. Wychgram och A. Hamann, "Geschichte des höheren
mädchenschulwesens in England" (båda i Schmid,
"Geschichte der erziehung", V: 2, 1901), Balfour,
"Educational systems of Great Britain and Ireland"
(2:a uppl. 1906), och "Public schools’ yearbook"
(årligen). Om engelsk fattigvård se G. Nichols och
T. Mackay, "A. history of the english poor law"
(3 bd, 1899), och Ch. Booth, "Life and labour of
the people in London." I. "Poverty" (4 bd, 2:a
uppl. 1902). – Om S:s försvarsväsen se W. James,
"The naval history of Great Britain" (6 bd, 1886),
F. T. Jane, "The british battle fleet" (1914),
J. W. Fortescue, "History of the british army" (6 bd,
1910), och H. Baker, "The territorial force" (1908). –
Bland den vidlyftiga litteraturen om S:s författning
må märkas följande arbeten: W. R. Anson, "Law and
custom of the constitution" (I, 4:e uppl. 1907, II,
3:e uppl. 1909), Th. E. May, "Treatise on the law,
privileges, proceedings and usage of parliament"
(ny uppl., 3 bd, 1912), C. P. Ilbert, "Parliament, its
history, constitution and practice" (1911), E. Jenks,
"Parliamentary England: Evolution of the cabinet
system" (1903), J. Hatschek, "Englisches staatsrecht
mit berücksichtigung der für Schottland und Irland
geltenden sonderheiten" (2 bd, 1905), F. W. Maitland,
"The constitutional history of England" (1908),
J A. R. Marriott, "English political institutions"
(1910), A. B. Keith, "Responsible government in
the dominions" (1912), W. Bagehot, "The english
constitution" (1913), S. Low, "The governance of
England" (ny uppl. 1914), A. Y. Dicey, "Introduction
to the study of the law of the constitution" (8:e
uppl. 1915), P. Hume Brown, "The legislative union
of England and Scotland" (1914). Dessutom erinras
om äldre författningshistoriska arbeten af Hallam,
Stubbs, May, Todd, Gneist, Glasson, Franqueville
m. fl. – Om förvaltning och rättskipning se R. Gneist,
"Das englische verwaltungsrecht der gegenwart" (ny
uppl., 2 bd, 1884), R. S. Wright och H. Hobhouse,
"Outline of local government and local taxation
in England and Wales" (4:e uppl. 1914), W. P. Ker,
"Local government in Scotland" (1904), W. P. O’Brien,
"Local government in Ireland", J. F. Stephen, "History
of the criminal law of England" (3 bd, 1883), C. de
Franqueville, "Le système judiciaire de la Grande
Bretagne" (1893), F. Pollock och F. W. Maitland,
"History of english law" (2 bd, 1898),
W. S. Holdsworth, "History of english law" (3 bd,
1903–09), Gerland, "Die englische gerichtsverfassung"
(1910), och G. G. Alexander, "The administration of
justice in criminal matters in England and Wales"
(1915). – Om S:s kolonier se de grundläggande
arbetena af C. P. Lucas, "Historical geography
of the british colonies", J. R. Seeley, "The
expansion of England" (1883), H. Egerton, "A
short history of british colonial policy" (1897)
och "Federation and unions within the British
empire" (1911), samt A. Lyttelton m. fl., "British
dominions. Their present commercial and industrial
condition" (s. å.). – Jfr äfven G. F. Steffen, "Från
det moderna England" (1893), "Brittiska ströftåg"
(1895) och "England som världsmakt och kulturstat"
(1898).
V. S-g.
Historia (efter 1707). Föreningen af England och
Skottland (om hvilka länders historia före 1707 se
England, sp. 600–626, och Skottland, sp. 1165–79)
till enhetsstaten Storbritannien med gemensam styrelse
och gemensamt parlament gaf den slutliga rättsgiltiga
bekräftelsen åt ett sakförhållande, som egt bestånd
alltsedan Jakob I 1603 genom arf förenade de båda
rikenas kronor på ett hufvud. De inre striderna och
författningskampen mot stuartska huset hade under
1600-talet hindrat de båda folken att draga tillbörlig
nytta af sin förening. Det var Cromwells sällsporda
snille och kraft förbehållet att bereda väg för deras
kommande storhet. Vilhelm III af Oranien fullföljde
med framgång hans verk; och under ett stadigt stigande
välstånd skred brittiska väldet med jämna, fasta steg
framåt mot herraväldet på hafven. Redan i början af
1700-talet hade det vunnit försprång framför sin
kort förut så öfvermäktige medtäflare Holland, åt
hvars handelsvälde det redan genom navigationsakten
(se d. o.) riktat ett hårdt slag och som nu i den
långa kampen mot Ludvig XIV uttömt sina bästa krafter.
I Spanska tronföljdskriget (se d. o.) fortfor
brittiska riket att taga del; och Marlboroughs
fältherresnille syntes nära att alldeles bringa
Ludvig XIV:s stolta planer på fall, då de händelser
tillstötte, som skulle ge åt striden och därmed
äfven åt Europas öde en annan vändning. Josef I:s död
1711 gjorde Karl VI, den österrikiske pretendenten
på Spaniens krona, till tysk-romersk kejsare; och
de därmed helt plötsligt yppade utsikterna till
återupprättande af Karl V:s stormonarki bidrogo
naturligtvis att afkyla förbundsmakternas ifver
för den habsburgske härskarens sak. Den nyss så
allsmäktige Marlborough hade därtill den harmen
att se sig störtad från maktens höjder genom
hofintriger. Genom sin gemål hade han länge
fullkomligt behärskat drottning Anna (1702–14),
hvars allrådande gunstling den ränkfulla hertiginnan
var. Men ett för långt drifvet missbruk af hennes makt
öfver den vankelmodiga drottningen hade omsider till
följd, att den alltför hårdt spända bågen brast och
såväl hon själf som hennes man föllo i onåd, hvarvid
den senare förlorade sitt inflytande och snart äfven
(vid nyåret 1712) sitt befäl. Drottningen kunde nu
fritt hänge sig åt sina sympatier för tories, som
redan 1710 fått öfverhand i kabinettet, af hvars
medlemmar Harley och S:t John blefvo de ledande,
och i det nyvalda parlamentet. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
