Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt Australiens och Canadas flaggor se pl. till
art. Flagga.) Om ordnarna inom Brittiska riket se
Ordnar, sp. 839.
De utländska besittningarnas politiska ställning
till moderlandet är mycket växlande. Under namnet
kronkolonier (se d. o.) plägar man sammanfatta
dem, som ej ega själfstyrelse med inför en
folkrepresentation ansvarig ministär. De styras af en
endast inför moderlandets regering ansvarig guvernör,
hvilken emellertid vid sin sida i de flesta af dem
har ett verkställande råd och i många äfven ett
lagstiftande råd; af dettas medlemmar är vanligen en
större eller mindre del folkvald. Stundom förstås
med kronkolonier endast de rent guvernörstyrda
kolonierna till skillnad från kolonier med
representativa institutioner och kolonier med full
själfstyrelse (responsible government). Dessutom
finnas protektorat samt af privata bolag (chartered
companies) förvaltade områden. Kejsardömet Indien
intar en säregen ställning. Förenade konungariket
S. och Irlands utländska besittningar upptaga en
areal af 33,753 mill. kvkm. med 389 mill. inv. (1911).
I Europa utanför Brittiska öarna eger S. ön Man
och Normandiska öarna samt kronkolonierna Gibraltar
och Malta.
De brittiska besittningarna i Asien, förutom
kejsardömet Indien (4,67 mill. kvkm., 315
mill. inv. 1911), S:s viktigaste besittning,
äro Cypern (kronkoloni sedan 1914), Aden (under en
"politisk resident") med Perim, Sokotra (protektorat)
och Kuria-Muriaöarna, Bahrein-öarna i Persiska
viken (under politiske residenten för Persiska
viken), Ceylon med Maldiverna, kronkolonien Straits
settlements med Cocos- l. Keelingöarna, Christmas
island, Labuan och de under brittiskt protektorat
stående Malajiska skyddsstaterna (Federated malay
states: Perak, Selangor, Negri Sembilan och Pahang),
de till namnet själfständiga, men med brittiska
"rådgifvare" åt de inhemske härskarna försedda
malajstaterna Johor, Keda, Perlis, Kelantan och
Trengganu, protektoraten Brittiska Nord-Borneo,
Brunei och Saravak, Hong-kong samt det från Kina
"arrenderade" Wei-hai-wei.
Besittningarna i Afrika äro: den af en
garnisonskommendant styrda ön Ascension, Basutoland,
Betsjuanaland-protekioratet, protektoratet Brittiska
Somaliland, Brittiska Öst-Afrika-protektoratet med
Uganda och Sansibarprotektoratet, Mauritius med
Rodrigues, Cargados-, Chagos- och Eagle-öarna,
Njassa-land-protektoratet, det af British South
Africa company förvaltade Rhodesia, S:t Helena
med den utan särskild styrelse S. tillhöriga ön
Tristan da Cunha, Seychellerna, Swaziland, de till
Union of South Africa federativt sammanslutna
själfstyrande kolonierna Kapkolonien, Natal, Transvaal och
Oranje-fristaten (Province of the Orange Free state)
samt de västafrikanska besittningarna kolonien och
protektoratet Nigeria, kolonien och protektoratet
Gambia, kolonien Guldkusten med protektoraten
Ashanti och Northern territories samt kolonien och
protektoratet Sierra Leone. Nominell själfständighet
under brittiskt protektorat har Egypten, och af
en brittisk generalguvernör styres Sudan, hvartill
sultanatet Dar-Fur betalar tribut.
I Amerika innehar S. följande besittningar: den
själfstyrande kolonisammanslutningen Dominion
of Canada, den själfstyrande kolonien Newfoundland med
Labrador, Bermuda-öarna, Västindiska öarna, hvilka
administrativt delas i sex grupper (Bahama-öarna,
Barbados, Jamaica med Turks islands, Leeward-islands,
Trinidad med Tobago och Windward-islands), Brittiska
Guyana, Brittiska Honduras, Falklandsöarna.
S:s besittningar i Australien äro följande: den
själfstyrande kolonisammanslutningen Commonwealth
of Australia (kolonierna - nu kallade original
states - Nya Syd-Wales, Victoria, Queensland,
Syd-Australien, Väst-Australien och Tasmanien)
med Northern territory of Australia (sedan 1911; var
förut anslutet till Syd-Australien) och Brittiska Nya
Guinea (sedan 1906 Territory of Papua), Dominion of
New Zealand (Nya Zeeland med Auckland-, Chatham- och
Hervey-öarna samt öfriga brittiska South-Pacificöar),
Fidjiöarna, protektoratet Tonga, en mängd annekterade
Stilla-hafsöar (bl. a. Solomon islands protectorate,
Pitcairn samt Gilbert- och Ellice-öarna) under en
"high commissioner of the western Pacific". Nya
Hebriderna stå under gemensam förvaltning af engelska
och franska ämbetsmän.
Litt.: För de brittiska öarnas geografi
och geologi kan, förutom goda öfversikter i
"Encyclopædia Britannica", hänvisas till följande
arbeten. A. C. Ramsay, "The physical geography
and geology of Great Britain" (1878; 6:e uppl. af
H. B. Woodward, 1894), R. Neuse, "Landeskunde der
britischen inseln" (1903), A. M. Davies, "Geography
of the British isles" (1909), E. Reclus, "Géographie
universelle", del IV (1878), H. B. Woodward, "The
geology of England and Wales" (1887), H. J. Mackinder,
"Britain and the british seas" (2:a uppl. 1907),
R. S Rait, "Scotland" (1911), W. R. Kermack,
"Historical geography of Scotland" (1913), E. Hull,
"Physical geology and geography of Ireland" (2:a
uppl. 1891), Kilroe, "Soil-geology of Ireland"
(1907) och annan på art. Irland, sp. 857, anförd
litteratur. Under utgifning är ett stort seriearbete
"Victoria history of the counties of England",
där hvarje grefskaps geografi, historia, ekonomiska
förhållanden o. s. v. utförligt behandlas. Goda kartor
innehåller J. G. Bartholomew, "Survey atlas of England
and Wales" (84 blad, 1903-04). Jfr äfven T. Johnson,
"Imperial Britain, a comprehensive description of
the geography etc. of the British empire" (2 bd,
1898), och "Oxford survey of the British empire" I:
"The British isles and mediterranean territories"
(1914). Bland den rikhaltiga litteraturen om S:s
materiella kultur, näringsgrenar o. s. v. må nämnas:
W. J. Ashley, "British industries" (1902), M. J. Bonn,
"Grundlagen der englischen volkswirtschaft". (1914),
H. D. Traill, "Social England" (6 bd, 1893-96),
J. E. Th. Rogers, "Six centuries of work and wages"
(3:e uppl. 1890), "Industrial and commercial history
of England" (1892) och "History of agriculture and
prices" (1866-1902), W. Cunningham, "The growth of
english industry and commerce"’ (1903), G. H. Perris,
"The industrial history of modern England"
(1914), R. M. Garnier, "Annals of the british
peasantry" (1895), H. R. Haggard, "Rural England"
(1902), E. P. Stebbing, "British forestry" (1916),
S. J. Chapman, "The Lancashire cotton industy"
(1904),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
