Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan 1894 har Skottland sitt eget Local government
board som högsta förvaltningsinstitution under
presidium af en regeringsmedlem, sekreteraren för
Skottland. - På Irland var Grand jury till 1898
den förnämsta lokala förvaltningsmyndigheten, men
genom Local government (Ireland) act af 1898 infördes
en med den engelska i allt väsentligt likartad lokal
själfstyrelse med grefskaps- och distriktsråd. Städerna
Dublin, Belfast, Cork, Limerick, Londonderry och
Westerford äro fristående county boroughs. Öfriga
städer på Irland äro antingen corporate towns
(med råd liksom de engelska och skotska), eller
ock styras de (det gäller de minsta) af särskildt
utsedda commissioners med vanliga municipala
funktioner. Om förvaltningen på Man och Normandiska
öarna se dessa ord.
Rättskipning. I S. finnes icke
någon allmän lagbok, utan denna ersättes af: dels
häfdvunna rättsregler, hvilka pläga sammanfattas
under benämningarna oskrifven lag l. common law,
dels kungl. förordningar och parlamentsbeslut,
s. k. statute law, dels s. k. equity ("billighet"),
rättsregler, som uppkommit genom af lordkansleren
fällda mildare domar i fall, där common law var
alltför obillig eller otillräcklig, samt dels,
i vissa fall, romersk och kanonisk rätt. Detta
oordnade rättssystem förskaffar advokatståndet ett
öfvermäktigt inflytande på rättskipningen. Ett annat
utmärkande drag för det engelska rättsväsendet är,
att i såväl tviste- som brottmål sakfrågans afgörande
åligger icke domstolen, utan en jury af 12 (i
county courts 8) personer, som måste fatta enhälligt
beslut och som i vanliga fall utses genom lottning
bland dem, hvilka äro skyldiga att tjänstgöra såsom
jurymän (s. k. common jury l. petty jury), men som i
viktigare, hufvudsakligen civila tvistemål kan bestå
endast af personer ur de förmögnare samhällsklasserna
(s. k. special jury). I civila mål kan en jury genom
enhällig öfverenskommelse (by consent) besluta,
att majoritetens mening skall gälla; i brottmål
upprätthålles strängt enhällignetskrafvet. I
praktiken är juryn starkt beroende af domaren,
som bl. a. bestämmer, hvilka frågor få ställas till
vittnena, och i sin sammanfattning af vittnesmålen
inför jurymännen vägleder dem om vittnesmålens
betydelse för de frågor juryn skall besvara. För
gröfre brott får ingen tilltalas utom efter beslut af
en s. k. grand jury, bestående af 12-23 jurymän, af
hvilka 12 måste vara eniga, för att åtal skall ske. I
Skottland motsvaras juryn i brottmål af en assize,
bestående af 15 medlemmar. Enhällighet kräfves där
ej, och utslaget kan, förutom på "skyldig" eller
"icke skyldig", lyda "icke bevisadt", hvilket
stämplar den åtalade som moraliskt brottslig,
fastän ej rättsligen öfverbevisad. Den skotska
civila juryn består af 12 medlemmar; enhällighet
kräfves ej, och jury anlitas ej i flertalet skotska
civilmål. Juryinstitutionen på Irland är i allt
väsentligt likartad med den engelska. - I England
är i regel den civila rättskipningen skild från
den kriminella. I första instans i brottmål döma
fredsdomarna (i petty sessional courts) samt, i
de större städerna, polisdomstolarna och i civila
mål county courts; åtskilliga civila och kriminella
mål skola dock i första instans behandlas af circuit
l. assize courts.
England och Wales, med undantag af London och dess
närmaste omgifning, är indeladt i 9 kretsar
(circuits). De förnämsta platserna i hvarje krets
besökas 4 gånger om året af några commissioners,
hvilka utses af kronan och vanligen äro domare vid
King’s bench division af öfverdomstolen i London
(se nedan), men äfven framstående medlemmar af
advokatståndet (king’s counsels) kunna stundom erhålla
sådant uppdrag. Dessa commissioners hålla ting och
döma, vanligen en i civila och en annan i kriminella
mål. Om motsvarande första instansens rättskipning i
London se d. o., sp. 1067. Öfverdomstolen l. Supreme
court of judicature är dels appellationsdomstol,
dels första instans. Den är delad i två af delningar,
High court of justice och Court of appeal. Den förra
arbetar på tre sektioner: Chancery division med
lordkansleren såsom ordförande, King’s bench division
med lord chief justice of England såsom ordförande,
samt Probate, divorce and admiralty division. Från
High court of justice kan man vädja till Court of
appeal, hvilken består af ordförandena i den förras
tre sektioner, Master of the rolls (se Master) samt
fem andra domare (lord justices) och från hvilken
vädjas till öfverhuset. Dettas domsrätt utöfvas
af lordkansleren och lorder (till 1913 fyra), som
innehaft eller inneha höga domarämbeten, samt 6
på lifstid utsedda lords of appeal. Från kyrko-,
amiralitets- och kolonialdomstolar vädjas till
Judicial committee of the privy council, nominellt en
afdelning af Hemliga rådet och vid domars afkunnande
i regel bestående af lordkansleren, lords of appeal
in ordinary och sådana medlemmar af Hemliga rådet,
som innehaft vissa höga domarämbeten. - I Skotland
är rättsväsendet ordnadt på ungefär samma sätt
som i England. Högsta domstol i civilmål heter
där Court of session, högsta domstolen i brottmål
High court of justiciary, från den förstnämnda kan
vädjas till öfverhuset. På Irland är rättskipningen i
brottmål nyorganiserad genom 1914 års Criminal justice
administration act. Lägsta instans är Court of petty
sessions med en eller i vissa mål två domare. I vissa
mål utöfvar denna domstol "summarisk rättskipning",
i andra, s. k. "indictable offences", upptar domaren
vittnesmålen och hänskjuter sedan målet till högre
instans, quarter sessions court eller assize court. I
Dublin, Cork, Belfast, Londonderry och Galway finnas
s. k. recorder’s courts, motsvarande ute i grefskapen
county courts. Öfverdomstol är Supreme court of
judicature in Ireland, hvilken är till organisation
likartad med motsvarande engelska öfverdomstol. I
sista hand kan äfven från irländska domstolar vädjas
till öfverhuset.
S:s vapen utgöres af en fyrdelad sköld med en
hjärtsköld i midten. Af de fyra fälten upptagas två
af Englands tre gyllene leoparder på röd grund, ett
af Skottlands röda lejon på gyllene grund och ett
af Irlands gyllene Davidsharpa med
silfversträngar på blå grund. Hjärtskölden täckes af Hannovers
konungakrona. Unionsflaggan (Union jack) utgöres af
Englands Georgs-, Skottlands Andreas- och Irlands
Patrikskors sammanställda. Färgerna äro blått, rödt
och hvitt. (Om de olika örlogs- och handelsflaggorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
