Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handelsflottan var före Världskriget 1914 så stor,
att omkr. hälften af alla handelsfartyg seglade under
engelsk flagga. Vid slutet af 1913 egde S. 8,336
segelfartyg om 846,504 ton och 12,602 ångfartyg
om 11,3 mill. ton. Medräknas äfven koloniernas
fartyg, stiger antalet till inalles 39,592 fartyg
om 14,2 mill. ton (1,8 mill. segelton och 12,4
mill. ångton). – Till S:s hamnar anlände och från
dem utgingo 1913 inalles fartyg om 164,8 mill. ton,
hvaraf 93,25 mill. voro engelskt tonnage och 71,5
mill. utländskt. Af det utländska tonnaget intog det
svenska tredje rummet (efter det tyska och det norska)
med 6,856,000 ton.
Samfärdsmedel. S. har gått i spetsen för
järnvägsbyggandet (järnvägarna äro ju en engelsk
uppfinning) och har ett mycket stort järnvägsnät,
som 1915 omfattade 38,155 km. 1913 funnos i England
26,395 km. järnvägar, i Skottland 6,244 km. och på
Irland 5,486 km. I absolut längd kan det engelska
järnvägsnätet icke täfla med vidsträcktare länders,
men i förhållande till arealen (12,1 km. på
100 kvkm.) öfverträffas det blott af Belgiens. –
Kanalerna ha en sammanlagd längd af 7,520 km., hvaraf
i England och Wales 5,860 km., i Skottland 296 km. och
i Irland 1,364 km. De största kanalerna i England
och Wales äro Trent–Mersey-kanalen (Great Trunk,
150 km.) och Grand junction-kanalen (se d. o., 145
km.). Andra betydande kanaler äro Manchesterkanalen
(se d. o.) och Bridgewaterkanalen (se d. o.) samt
i Skottland Kaledoniska kanalen (se d. o.) och på
Irland Royal canal (se d. o.). Genom kanaler äro
London, Bristol, Liverpool och Hull förenade med
hvarandra och med Englands öfriga storstäder. –
Post, telegraf och telefon. S. hade 1915 24,509
postanstalter. Under räkenskapsåret 1914–15
aflämnades 3,409 mill. bref, hvilket utgör 74 bref per
inv., samt 2,347 mill. andra postförsändelser och
befordrades postanvisningar till ett värde af 60,7
mill. pd st. 1916 var telegrafnätets längd 425,631
km. och telefonnätets 4,83 mill. km., hvaraf 22,100
km. undervattenskablar. Antalet afsända telegram
1915–16 var 84,2 mill. Telegrafstationerna voro
14,156. Gnisttelegrafstationernas antal 1906 var 19,
men har sedan dess vuxit. Antalet telefonupprop var
i London 249 mill., i landsorten 527 mill.
Banker och kreditanstalter. S. har ingen statsbank. En
sådan ersättes genom de tre nationalbankerna Bank of
England, Bank of Scotland och Bank of Ireland, hvilka
äro aktiebolag och af hvilka Bank of England (stiftad
1694) är den förnämsta. Dess förhållande till staten
är sådant, att den försträcker staten lån (såsom ock
Bank of Ireland), fungerar som statens kassaförvaltare
samt förvaltare af statsskulden. Vidare erhåller
staten en del af dess vinst. Banken utger sedlar,
men har dock ej uteslutande rätt härtill, enär
det finnes äfven landsortsbanker, som utge sedlar
(dessutom Skottlands och Irlands centralbanker och
flera landsortsbanker i dessa länder). Bankens
grundfond är 14,5 mill. pd st., dess utelöpande
sedelstock var vid början af 1916 71,290,000 pd
(se vidare Sedelbank, sp. 1412). Vidare finnes ett
stort antal aktiebanker (Joint-stock-banks) och några
private banks, postsparbanker (Post office savings
banks; om rörelsen i dem se Sparbank,
sp. 564–565) samt enskilda sparbanker (Trustee savings
banks; se om dem Sparbank, sp. 564). I de båda slagen
sparbanker funnos 1915 nära 16,14 mill. insättare med
ett insatt kapital af nära 237,8 mill. pd st.
Mått och vikt. Genom lag af 1824 förenklades det äldre
mått- och viktsystemet, och det nu gällande imperial
measures infördes. Sedan 1864 är äfven metersystemet
tillåtet. – Längdmått: 1 yard = 0,314,4 m. = 3 feet;
1 foot (pl. feet) = 12 inches = 96 parts = 0,3048 m.;
1 statute mile = 8 furlongs = 320 poles l. pearches
= 5,280 feet = 1,609,3 m.; 1 sealeague = 3 nautical
miles = 1/20 ekvatorsgrad = 5,565 m. – Ytmått: 1 acre
= 160 square-poles = 43,560 sq.-feet = 0,40468 har;
1 square-foot = 0,0929 kvm.; 1 square mile = 2,69
kvkm. – Rymdmått: 1 load = 10 quarters; 1 quarter =
8 bushels = 64 gallons = 2,91 hl.; 1 imperial gallon =
4 quarts = 8 pints = 32 gills = 4,54 l.; 1 cubicfoot =
1,728 cubicinches = 28,3 l. – Vikt: 1 hundredweight
(cwt) l. centner = 4 quarters = 8 stones = 112 pounds
avoirdupois = 50,3 kg.; 1 pound = 16 ounces = 453,592
gr.; 1 ounce = 16 drams = 480 grains = 28,35 gr.
Myntväsen. S. har guldmyntfot. Myntenheten är
pund sterling (pound l. livre sterling). 1 pd
st. (förk. £) = 20 shillings; 1 shilling = 12 pence;
1 guinea (blott räknemynt, präglas icke sedan 1816)
= 21 shillings; 1 crown = 5 shillings, 1 pd st. i guld
l. 1 sovereign innehåller 7,988057 gr. standard guld,
och 11/12 fint guld således = 7,322585 gr. fint guld =
18,15952 kr. l. 18 kr. 16 öre.
Finanser. S:s statsinkomster utgjorde finansåret 1
april 1913–31 mars 1914, således före Världskrigets
utbrott, 198,24 mill., men 1916–17 573,43 mill. pd
st. Inkomstkällorna voro 1916–17: tullar (customs)
70,56 mill., acciser (excises) 56,38 mill., direkta
skatter 31,23 mill., stämpelskatt (stamps) 7,88 mill.,
jordränta (land-taxe) 640,000, husskatt (house duty)
1,94 mill., förmögenhets- och inkomstskatt (property
and income tax) 205 mill., krigskonjunkturskatt
(excess profits tax) 139,92 mill., jordvärdeskatter
(land value duties) 521,000 pd st. Samtliga inkomster
af direkta och indirekta skatter utgjorde alltså
514,105,000 pd st. Därtill kommo postmedel (postal
service) 24,35 mill. samt inkomster af telegraf 3,35
mill. och af telefon 6,4 mill., domänernas afkastning
(crown lands) 650,000, räntor på Sueskanalaktierna
o. d. 8,056 mill., diverse inkomster 16,52 mill. pd
st. Summan af andra inkomster än skatter var alltså
59,32 mill. pd st. Statsutgifterna voro fördelade på
Consolidated fund (d. v. s. räntor och amorteringar
å statsskulden, utgifter till vägar och lokala
understöd, civillistan, 470,000 pd st., m. m.),
inalles 139,12 mill., och Supply (den civila och
militära förvaltningen jämte utgifterna för kriget),
2,059 mill. pd st. Hela utgiftsstaten steg alltså till
2,198 mill. pd st. Skillnaden mellan inkomster och
utgifter täcktes genom lån. Statsskulden, som 1727 var
endast 52 mill. pd st., hade 1914 (vid Världskrigets
början) stigit till 708 mill., men 1916 till 2,197
mill. och 31 mars 1917 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
