Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kg.), hvaraf i England och Wales 180,9
mill. ton. Största delen häraf förbrukas inom landet
(1915: 82 proc., före Världskriget 73,4 proc.,
1913). Yorkshire, Durham, Glamorgan (södra Wales)
och Lancashire samt Lanarkshire i Skottland lämna de
största mängderna kol. De största exporthamnarna
för denna vara äro Cardiff och hamnarna vid
Tyne, från hvilka hamnar tillsammans inemot
tredjedelen af hela exporten eger rum. - Näst
kolen är järnet viktigast. Det finnes ofta i samma
trakter som stenkolen, hvilket icke litet befordrat
S:s järnindustri. Brytningen af järnmalm var 1915
14,4 mill. ton (1913: 16,2 mill. ton). Hela antalet
arbetare i kol- och järngrufvorna var 1915 973,473,
hvaraf 766,542 pers. (män) arbeta under jorden. Vid
sidan af stenkols- och järnmalmsbrytningen är det
öfriga bergsbruket af mindre betydelse. Af tenn
producerar S. blott em femtedel, af koppar blott
2,5 proc. af världens årliga afkastning. De stora
kopparverken i Swansea bearbeta hufvudsakligen
importerad malm. Äfven tillgången på bly är ringa;
däremot är saltproduktionen ansenlig (omkr. 2
mill. ton årligen).
Industri. S. är världens förnämsta
industristat. Den mest betydande industrigrenen
är textilindustrien. Medan för ett århundrade
sedan S. producerade för 22 mill. pd st. garn
och väfnader, stiger tillverkningsvärdet
nu till omkr. 200 mill. pd st., och omkr. 5
mill. personer äro för sin utkomst beroende af
denna industri. Bomullsindustrien har under sista
århundradet ryckt upp till främsta platsen på detta
område, medan ylleindustrien i äldre tider var landets
hufvudindustri. F. n. tillverkas bomullsvaror för 120
mill. pd st., yllevaror för 55 mill., linnevaror för
25 mill. Omkr. 1/2 af landets hela exportvärde kommer
på textilprodukter. Bomullsindustriens viktigaste
centrum är grefsk. Lancaster, särskildt städerna
Manchester och Salford. Råvaran tages hufvudsakligen
från Förenta staterna, men äfven från Indien och
Egypten. Hela förbrukningen af bomull steg 1911-13
i medeltal till 940,750 ton. S:s öfverlägsenhet
inom bomullsindustrien framgår bäst däraf, att det
1908 hade 52 mill. spindlar i gång, d. v. s. mer
än alla öfriga Europas stater tillsammans (58,6
proc. af hela antalet) och mer än dubbelt flera än
Förenta staterna. Äfven i fråga om ylleindustrien
står S. främst bland Europas stater. De förnämsta
produktionsorterna för kläde äro Leeds, Halifax
och Bradford i grefsk. Yorkshire (West Riding)
samt för trikåvaror och strumpor Nottingham
och Leicester i de liknämnda grefskapen. Ullen
införes mest från Australien och Syd-Amerika. Den
inhemska ullproduktionen steg 1915 till 55,338
ton. Linneindustrien blomstrar dels i samma trakter
som ylleindustrien, dels, och i synnerhet, på Irland,
där Belfast, och i Skottland, där Dundee ha stora
linne- och hamptygsfabriker. Det senare är äfven
hufvudort för juteindustrien. Näst textilindustrien i
betydelse kommer metallindustrien, inom hvilken järn-
och stålindustrien är viktigast. Tillverkningen af
järn ur inhemsk och importerad järnmalm steg 1915
till 8,86 mill. ton. Masugnarnas antal 1915 var 289
(1913: 338). Hvarje stad har gärna sin specialitet
i metallindustrien. De största medelpunkterna för
denna industri äro Birmingham och Wolverhampton
(hvarest alla slags maskiner tillverkas, dessutom
i Birmingham särskildt stålpennor och knappar,
i Wolverhampton lås). Därtill komma Sheffield
(knifvar, saxar och andra eggjärn) och Gloucester
(knappnålar). Ingen stad på jorden kan inom
metallindustrien täfla med Birmingham. En gren
af denna industri, där S. likaledes står främst,
är skeppsbyggeriet, som framför allt drifves vid
mynningarna af Tyne och Clyde samt i Sunderland. 1912
funnos 97 skeppsvarf på 48 platser i S., det största
antalet (13) i Sunderland, som drifver jordens
största skeppsbyggeri. På alla de 97 varfven gingo
1912 2,038,514 ton af stapeln. Af öfriga industrier
må nämnas tillverkningen af papper och läder (London
är Europas förnämsta lädermarknad), af öl (porter;
England eger världens största bryggerier), den kemiska
industrien samt porslins- och lergods-tillverkningen,
som har sitt centrum vid öfre Trent (Stoke-on-Trent),
det s. k. pottery-district. - Den engelska industrien
är icke mycket gammal. S. var långt in på 1700-talet
öfvervägande en jordbruksstat. Det var först genom
några inom landet gjorda epokgörande uppfinningar
(ångmaskinen af Watt 1769, spinnmaskinen af Arkwright
s. å., maskinväfstolen af Cartwright 1785 m. fl.),
som England började utveckla sig till den förnämsta
industristaten på jorden, en ställning, som under
de sista årtiondena börjat hotas, särskildt genom
konkurrens från Förenta staterna och Tyskland.
Handel och sjöfart. S. är den förnämsta
handelsstaten, ehuru äfven på detta fält dess
relativa betydelse är på tillbakagång. Hela dess
handelsomsättning med utlandet steg 1913 (sista
fredsåret) till 1,403,5 mill. pd st., hvaraf 768,7
mill. i import och 634,8 mill. i export, hvaraf 525,24
mill. inhemska alster. (För 1916 uppges importen till
949,15 mill. och exporten till 604,is mill. pd st.,
hvaraf 506,6 mill. för inhemska alster.) Af hela
importvärdet 1913 gingo 90,4 proc. till England med
Wales, 7,3 proc. till Skottland och 2,8 proc. till
Irland; af exportvärdet utgingo 91,1 proc. från
England och Wales, 8,6 proc. från Skottland och O,3
proc. från Irland. - Lifsförnödenheter och råvaror
äro de största importartiklarna, industrialster
och stenkol de största exportartiklarna. 1913
importerades lifsförnödenheter (samt vin och tobak)
för 290,2 mill. pd st. (däraf hvete och mjöl för 43,8,
smör för 24, socker för 23, majs för 13,8, nötkött för
18,8, fårkött för 11,8, fläsk för 17,4, te för 12,8
och frukt för 15,8 mill. pd st.). Värdet af införda
råvaror steg till 281,8 mill. pd st. (däraf bomull för
70,57, ull för 34,22 och trävaror för 33,8 mill. pd
st.). Däremot steg importen af manufakturalster endast
till 193,6 mill. pd st. Af exportvärdet utgjorde
lifsförnödenheter 32,6, råvaror 69,9 mill. pd
st. (däraf stenkol och koks 53,7 mill. pd st.),
medan värdet af manufakturprodukter var 525,2 mill. pd
st. (däraf järn, stål- och andra metallvaror för 67,6,
maskiner för 37,7, nya fartyg, för 11, bomullsvaror
för 127,16, yllevaror för 37,7, andra textilvaror för
31,2 mill. pd st.). Den största handelsomsättningen
eger rum med S:s kolonier, i andra rummet kommer
handeln med Förenta staterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
