Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3,854 mill. pd st., hvaraf 970 mill. utgått som
understöd åt de allierade och kolonierna.
Andlig kultur. Om de kyrkliga förhållandena i England
(se d. o., sp. 594 fi.), i Skottland (se d. o.,
sp. 1162 ff.), i Irland (se d. o., sp. 854). Äfven
undervisningsväsendet i Skottland och Irland
behandlas i art. om dessa (se Skottland, sp. 1161,
och Irland, sp. 855). Här återstår alltså endast
undervisningsväsendet i England. Det dröjde länge,
innan engelska staten gjorde något för den lägre
undervisningen. Visserligen gafs ett anslag af 20,000
pd st. som byggnadsunderstöd åt folkskolor 1833, men
först 1856 upprättades ett undervisningsdepartement
(Education department, sedan 1899 Board of education),
och större bidrag började utdelas till religiösa och
andra sällskap, som upprättade skolor, men f. ö. var
hela skolväsendet en frivillig sak. Det dröjde till
1870, innan en lag påbjöd lokala skolmyndigheter
(school boards) och införde ett visst skoltvång,
som dock ej blef fullt genomfördt förrän 1876. Under
sådana förhållanden förblef folkbildningen låg. Den nu
gällande skolordningen är baserad, utom på 1870 och
1876 års lagar, på lagar af 1899 och 1900 samt 1902
och 1903. Skolåldern är mellan 5 och 14 år, dock kunna
de två sista åren helt eller delvis efterskänkas,
om den lokala skolordningen så bestämmer, och barn,
som arbeta i jordbruket, kunna få delvis befrielse
redan från 11 år (1916 voro öfver 8,000 barn af
brist på arbetskraft i jordbruket befriade från
skolgång). Folkskolorna (public elementary schools)
öfvervakas af grefskapsråden (county councils)
samt af råden (municipal councils) i boroughs
med öfver 10,000 inv. samt af urban district
councils i stadsdistrikt med en befolkning af
öfver 20,000 inv.; för detta ändamål tillsätta
dessa kommunala korporationer särskilda nämnder,
s. k. educational committees. (Före 1902 års skollag
öfvervakade school boards, som valdes direkt af
befolkningen, folkskolorna, som då kallades board
schools.) Utgifterna bestridas dels af kommunerna,
dels af staten; de förra sörja för skolhusen. Lagen
bestämmer det årliga anslaget för hvarje
skolbarn. Nämnderna ha en viss uppsiktsrätt äfven
öfver privata (de olika sekternas) folkskolor, af
hvilka vissa erhålla understöd af allmänna medel. 1915
var antalet council-folkskolor i England och Wales
8,603 med plats för 4,289,134 barn och privata
folkskolor 12,439 med plats för 2,750,472. Inskrifna
voro s. å. 6,108,648 barn. Dessutom finnas 49 högre
folkskolor (med nära 10,000 lärj.). – Dessutom funnos
1914–15 456 special schools för blinda (2,684 lärj.),
döfstumma (4,531), andesvaga (14,626) och vanföra
(8,305) barn. 89 folkskoleseminarier hade 10,900
elever. – Statsutgifterna för folkskoleväsendet
stego 1914–15 till något öfver 15 mill. pd st. – Den
sekundära undervisningen (secondary education) lyder
under samma lokala myndigheter som folkundervisningen
och kan af dem underhållas eller understödjas. I de
skolor, som erhålla kommunalt understöd, får detta
icke utgå för religionsundervisning, medan de skolor,
som ej erhålla sådant, själfva bestämma, om dylik
undervisning skall förekomma eller ej. Äfven staten
lämnar under olika former bidrag till dessa skolor. Af
Board of education godkända och understödda
secondary schools voro 1914–15 1,047 (dels för gossar,
dels för flickor); godkända, men ej understödda voro
129. Det finns "secondary schools" af olika typer,
t. ex. public schools (många grundade på donationer,
de flesta helpensioner i mindre städer), grammar
schools (upprätthållna genom dryga afgifter och
under egna, sig själfva kompletterande styrelser),
af hvilka de mest bekanta äro Eton college (inrättadt
1441) med öfver 1,000 lärjungar, Winchester school
(inr. 1387), Harrow school (inr. 1551) och Rugby
school (inr. 1567), high schools, af nyare datum, ofta
lydande under councils och med offentligt understöd,
närmast motsvarande Sveriges allm. läroverk. Ett stort
antal flickläroverk (girls’ high schools) har uppstått
under de senaste 50 åren. Samskolor finnas. Dessutom
lyder under Board of education ett antal dag- och
aftonskolor för teknisk undervisning och slöjd,
sjömansskolor m. m. – Den högre undervisningen
(university education). England eger två gamla
universitet, det ena i Oxford (från 1100-talet),
det andra i Cambridge (från 1200-talet). De äro
organiserade på ett helt annat sätt än de tyska
(och svenska) universiteten. De ha uppstått ur
medeltida gille- eller kollegieinstitutioner, och dessa
bibehållas än i dag. Någon indelning i fakulteter
finnes icke, utan hvartdera universitetet består
af ett antal colleges (se College) och halls, som
studenterna tillhöra. Kollegierna äro själfförvaltande
korporationer med slottslika byggnader, bibliotek,
trädgårdar, museer m. m. Studenterna bo i kollegierna
under tillsyn och undervisning af dessas fast
aflönade medlemmar (fellows) samt af extra (tutors
och lecturers). Sedan 1850-talet har man dock
börjat anställa af kollegieindelningen oberoende
föreläsare, och det fanns 1909 131 sådana (professors)
i Oxford och 122 i Cambridge (se f. ö. Cambridge
och Oxford). De öfriga universitetens organisation
påminner väsentligen om de kontinentala universiteten
(fakulteter, akademisk grads förläning endast efter
examen, studenterna bo hvar för sig) och åtnjuta i
motsats till de förra statsunderstöd och bidrag af
kommunen. Det största är Londons universitet (med
omkr. 4,000 studenter), som leder sitt upphof från
1836 (se om detsamma vidare London, sp. 1056). De
öfriga universiteten äro i Durham (från 1831)
med två colleges i Newcastle, Victoria university i
Manchester (1880), universiteten i Birmingham (1900),
Liverpool (1903), Leeds (1904), Sheffield (1905),
Bristol (1909) och university of Wales (1903),
med 3 colleges (i Cardiff, Aberystwyth, Bangor)
samt University colleges i Exeter, Nottingham,
Reading och Southampton. Vid de flesta universitet
och universitetscolleges ega kvinnor tillträde
på samma villkor som män. Men några colleges äro
afsedda uteslutande för kvinnor. Vid universiteten var
1916–17 antalet professorer och andra lärare 2,675 och
studerande 11,590. – Utom dessa universitet finnas
många högre specialskolor för tekniska vetenskaper,
konst, medicin, juridik, teologi, militär utbildning
o. s. v. – Af lärda samfund ges det en stor mängd. Det
förnämsta är Royal society (se Akademi, sp. 407).
Sociala förhållanden. Obligatorisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
