Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms-tidningen - Stockholms torggurkor. Se Cucumis - Stockholms weckoblad. Se Dagligt allehanda - Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg och järnvägar. Se Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gäfle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidningens politiska afdelning. Redaktionssekreterare ha
varit Gunnar Hægerstolpe 1889-91, Alfred Lindqvist
1891-95, Manne Hammarberg 1895 -96, J. Z. Lindberg
1896-97 samt 1899-1907, Algot Sandberg 1897-99 och
John Törneqvist från 1907. Bland dem, som i öfrigt
tillhört tidningens medarbetarstab, märkas författaren
Gustaf Janson, fru Anna Branting (René), Jenny
Ödmann (Jenny Brn), Ninian Wærnér (C. A. Tollén),
K. O. Eneroth (Chicot), Axel Wallengren (Falstaff
fakir), Emil Kléen, Birger Schöldström, Fredrik
Nycander, Emil Norlander (Don Basuno), Daniel
Fallström, Else Kleen (Gwen), Knut Barr och Axel Essen
(Anders Eje).
"Stockholms-tidningen" fick hastigt en stor
upplaga, den största norr om Berlin redan före
sekelskiftet. F. n. (nov. 1917) utgår den i en
upplaga af omkr. 165,000 ex. dagligen, hvaraf
ungefär 70,000 på postprenumeration (hufvudsakligen
landsortsupplagorna) och omkring 95,000 på lösnummer
och prenumeration i hufvudstaden och omnejd, och är
landets mest spridda dagliga tidning. Sin läsekrets
hade "Stockholms-tidningen" från början framför
allt bland arbetare och bönder, och att denna
breda publik blifvit tidningen trogen, bevisas
af den ofantliga spridningen, hvars tillväxt
icke kan förklaras endast genom det faktum, att
"Stockholms-tidningen" på senare år vunnit betydande
insteg äfven bland de mera bildade. Det kan icke
sägas, att tidningen nått denna sin spridning genom
att söka göra sig till ett lydigt uttryck just för
sådana åsikter, som bland de breda lagren varit
populära. Från början har "Stockholms-tidningen"
emellertid tillhört den liberala vänstern, deltog
på sin tid med energi i striden för allmän rösträtt,
har företrädt en utpräglad frihandelsvänlig åskådning
och ådagalagt ett obestridligt nykterhetsintresse, men
är motståndare till totalförbud. För socialpolitiken
och speciellt för arbetarfrågorna har tidningen
lagt i dagen ett lifligt och sakkunnigt intresse,
och fackföreningsrörelsens sträfvan att förbättra
arbetarnas sociala och ekonomiska ställning har städse
vunnit dess understöd. Vid storstrejken 1909 uttalade
tidningen emellertid skarpa förkastelsedomar öfver
de med aftalsbrott förenade arbetsinställelserna
vid kommunala arbeten och försöket att under
striden nedtysta hela tidningspressen i landet
med undantag af strejkstyrelsens organ. Som följd
häraf utsattes tidningen för en s. k. blockad,
som medförde en tillfällig nedgång i upplagan. Ett
särdrag i "Stockholms-tidningens" insats på det
sociala området har varit dess förmåga att genom
lyckligt funna uppslag intressera sin stora publik
för jätteinsamlingar till behjärtansvärda ändamål,
som icke tillgodosetts på annat vis. En utpräglad
nationell och försvarsvänlig hållning kännetecknar
också tidningen, och i försvarsfrågan har tidningen
stundom kommit i motsättning till det liberala
partiet. När valprogrammet 1911 syntes förebåda en
minskning af de värnpliktiges öfningstid, opponerade
sig tidningen häremot och framhöll nödvändigheten
att i stället öka den. Däremot anslöt sig tidningen
till den uppfattningen, att anslag till större
och dyrbarare krigsfartyg borde anstå, till dess
genom försvarsberedningarnas arbete vunnits närmare
utredning om försvarsväsendets olika behof
och planmässighet vid deras tillgodoseende. Staaffska
regeringens beslut att tillsvidare uppskjuta
användningen af de 1911 af riksdagen anslagna medlen
till påbörjande af en pansarbåt af den s. k. F-typen
försvarades därför i tidningen, som emellertid
från början lifligt understödde tanken att genom
en nationalinsamling af frivilliga medel möjliggöra
byggandet af ett sådant fartyg. När försvarsfrågan
under 1914 års första riksdag åter blef aktuell och
i sammanhang med bondetåget föranledde den dåvarande
regeringens afgång, ställde sig "Stockholms-tidningen"
visserligen obetingadt på det liberala partiets
sida i den s. k. konstitutionella konflikten, men
opponerade sig energiskt mot partiets beslut att
i sitt valprogram för nyvalen till den upplösta
Andra kammaren på förhand binda kandidaterna
i frågan om öfningstiden vid den s. k. delade
linjen. Som villkor för organiserad parlamentarisk
samverkan mellan de båda vänsterpartierna har
tidningen velat fordra garantier för samvetsgrant
fullföljande af 1914 års försvarsbeslut och för
försvarets behöriga tillgodoseende öfver hufvud. I
den kommunala rösträttsfrågan, som åter kommit
på dagordningen i sammanhang med frågan om sådan
samverkan, var tidningens ställning sedan gammalt
klar i anslutning till krafvet på den graderade
skalans fullständiga afskaffande. I samband härmed
har tidningen emellertid sökt rikta uppmärksamheten
på Första-kammar-problemet. "Stockholms-tidningen"
har under Världskriget arbetat för ett obrottsligt
upprätthållande af Sveriges neutralitet och för
häfdande af dess själfständighet emot båda de
krigförande sidorna.
"Stockholms-tidningens" officin är fr. o. m. 1915
års början tekniskt ombildad. Förutom ett stort
handsätteri, hufvudsakligen afsedt för annonssättning,
finnes ett maskinsätteri med sju enkla och tre
dubbla Linotype-sättmaskiner. Stereotyperingen sker
automatiskt med vattenkylda gjutinstrument, som
leverera en färdig platta hvar femte minut. Till
hvarje upplaga gjutas i regel 64 plattor. Klichéer
framställas på tidningens egen anstalt. Tryckningen
verkställes på tre stora rotationstryckverk från
Albert et c:is fabrik i Frankenthal. Hvarje press
levererar ända till 10,000 24-sidiga tidningar
i timmen i tre olika format, sex-, sju- eller
åttaspaltiga. Vid tryckning af 12 sidor och
därunder aflämna pressarna 20,000 exemplar i
timmen. Tidningarna framkomma ur pressarna tryckta,
klistrade, vikta och räknade. Pappersåtgången är
numera omkr. 4,600,000 kg. årligen. All drift
sker genom direkt kopplade elektriska motorer,
till hvilka ström tages från Stockholms stads
elektricitetsverk. Inalles finnas inom officinen 19
elektriska motorer.
Aktiekapitalet är 2 mill., reservfonden 230,000
kr. och pensionsfonden 70,000 kr. Åtskilliga uppgifter
om företagets historia äro i öfrigt att inhämta i det
till minne af tidningens 25-åriga tillvaro utgifna
jubileumsnumret 29 nov. 1914.
Stockholms torggurkor. Se Cucumis.
Stockholms weckoblad. Se Dagligt allehanda.
Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg och
järnvägar. Se Trafikförvaltningen
Göteborg-Stockholm-Gäfle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
