Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marmorkandelabrar med förgylld armatur; äfven entréns skärmtak
är förgylldt, husets tak kopparbeklädt. Framför
midtpartiets fyrkantiga takkrön med kupol är anbragt
en skulpturgrupp (sinnebildande sånggudinnan och fyra
sköna konster), utförd af K. Milles, som äfven skapat
högrelieferna med lekande barngrupper på loggians
kolonnskaft. Två stora, högt sittande fasadreliefer
af Kr. Eriksson framställa ett Dionysoståg och en
commedia dell’ arte. I hörntornens nischer stå två
antikiserande statyer i Ekebergsmarmor, mod. af
T. Lundberg, och framför loggian två figurgrupper
i brons af J. Börjeson. Vestibulen är tämligen låg
och hållen i mörka färger, tunga bronsornerade
pelare af polerad granit uppbära dess tak, och
två bronsstatyer, Tragedien af T. Lundberg och
Komedien af G. Lindberg, pryda den breda trappan,
som leder rakt upp till en afsats, där midtväggen
i hela sin bredd lyses upp af ett monumentalt
landskap med parkteater, måladt af O. Björck. Den
ofvan vestibulen belägna foajén (se fig. 9) står
i öppen förbindelse med första radens korridor och
är beklädd med italiensk gulhvit och svartstrimmig
marmor, ornerad med förgylld brons. Foajéns stora
tunnhvalfstak omramar en plafondmålning af K. Larsson,
Ett dramas födelse, inre långväggens midt upptages af
G. Cederströms målning Gustaf III besökande Gripsholms
slottsteaters scen, och på sidoväggarna äro anbragta
stora landskapsmålningar af G. Kallstenius och
A. Bergström. Rundt foajén ses skådespelarbyster:
K. Almlöf, Dahlqvist, Jenny Lind, Torsslow, L. Deland,
Elisabet Olin, K. Stenborg, Helfrid Kinmansson,
Hjortsberg, Elise Hwasser, Swartz och Adelaide
Ristori samt Oskar II:s af Milles modellerade byst
och Byströms marmorstatyett Danserska. I 1:a radens
korridor står en Molière-byst. Ett byfférum vid
sidan prydes af G. Paulis temperaartade målningar
Scener från Kungsträdgården med svenska
skådespelargrupper från 1840–70-talen. Kungliga foajén (i hvitt
och guld) har egen trappuppgång; bredvid finns en
mindre foajé för drottningen. Teatersalongen (fig. 8),
som har 3 rader och parkett samt rymmer ett antal af
949 åskådare, verkar luftig och inbjudande med sin
långt framskjutande första rad och diskreta ornering
i hvitt och guld samt eljest blåa ton, mildrad af
guldstänk. Stora mytologiska målningar af J. Kronberg
pryda plafonden (Apollon med sånggudinnorna) och
svickelfältet öfver prosceniumöppningen (Eros och
parcerna). Vidare finnas i uppgången målningar af
R. Norstedt (Sommarnatt) och R. Thegerström (Dansande
flickor). Hvad den sceniska apparaten beträffar,
drifvas alla maskinerier med elektricitet. För
verksamhetens idkande på den nya scenen bildades
1907 K. dramatiska teaterns a.-b. med ett kapital
af 200,000 kr. samt af K. M:t förordnad styrelse,
och till direktör utsågs bruksegaren K. Michaelson
(se denne). Invigningsföreställningen gafs 19
febr. 1908 med orkesterfestspel af H. Alfvén,
prolog af T. Hedberg samt Strindbergs versdrama
"Mäster Olof". (S. å. sålde staten gamla dramatiska
teaterns hus för 790,000 kr., och på tomten uppfördes
Stockholms enskilda banks nybyggnad.) Michaelson
var direktör i tre år, och till hans efterträdare
förordnades 1910 författaren T. Hedberg. –
K. Dramatiska teaterns uppgift att vara en verklig
nationalscen har ännu icke kunnat i önskvärd grad
förverkligas. Gynnsammare skulle dess arbetsvillkor
ha ställt sig, om de af lotterimedlen afsedda 500,000
kr. till sparad reservfond för teaterverksamheten icke
hade uppslukats af konsortiets slösande byggnads- och
inredningskostnader. Recettmedlen jämte hyresinkomst
af restaurang och kafé i teaterhuset ha icke velat
förslå till tryggande af ekonomien, hvarför K. M:t
1911 och 1914 anvisade 240,000 kr. af det nya
teaterlotteriets afkastning (se ofvan, sp. 77) åt
Dramatiska teatern "för teaterverksamhetens bedrifvande",
att återbetalas i mån af tillgång vid bolagets
upplösning. Däraf funnos 1917 i behåll 75,000 kr.
– Bland skådespelarkrafter, som under de senaste 4
årtiondena framstått på "Dramatens" scen, märkas Ellen
Hedlund-Hartman, Lotten Dorsch, Olga Björkegren,
Gerda Lundequist, Julia Håkansson, Lina Sandell,
Hilda Borgström, Harriet Bosse, Astri Torssell,
Maria Schildknecht samt på manssidan G. Fredrikson,
E. Hillberg, N. Personne, A. Lindberg, A. Palme,
O. Bæckström, A. De Wahl och I. Hedqvist.
Redan före det vid Stenborgska teaterns inlösen
stadgade monopolet för de k. teatrarna hade A. De
Broen 1795 fått privilegium på att inrätta en
sommarteater på k. Djurgården, hvilken öppnades
först 1801. De därå gifna pjäserna skulle godkännas
af direktionen för de k. teatrarna och fingo ej
vara sådana, som uppfördes på dessa. (Sonen I. De
Broen erhöll dessutom privilegium på en teater inne
i staden och förestod 1813–14 Nya komiska teatern på
Barnhusgården vid Drottninggatan.) Djurgårdsteatern,
hvarå monopolet för De Broens efterlefvande
utgick först 1862, styrdes af K. Wildner 1815–34,
Torsslow 1835–43, F. Deland 1844–48, P. Deland
1849–61, A. Selinder 1862 och J. P. Roos 1863, men
nedrefs sistnämnda år för att lämna plats för en ny
teaterbyggnad, som hyrdes af Roos 1864–65. Denna brann
ned 1865, men återuppbyggdes i närheten (fig. 11),
hvarefter den innehades af L. Zetterholm 1867–72,
V. Holmquist och E. Wallmark 1873, fru Elfforss 1874,
K. Tivander 1875, A. Alberg 1876-78, Holmquist
1879, G. Key 1880, Tivander 1881, A. Bosin och
W. Engelbrecht 1882, Bosin och R. Wagner 1883–88,
A. Lindberg, därefter Wagner och H. Christiernsson
1889, Bosin 1890, öfvertogs 1892 af A. Ranft och 1917
af Intima teaterns direktör G. Collijn. –
Mothander byggde på Djurgården en Manège-teater ("Cirkus"),
där sedan 1861 tidtals spelades (af Elfforss’ trupp,
af K. Rohdes 1866, K. O. Lindmarks, Södra teaterns
1882–83), men som refs 1890. Den 1891 uppförda nya
cirkusbyggnaden på Djurgården var 1895–97 inredd
till teater, Arenateatern, som leddes af A. Ranft. I
denna cirkus uppförde Max. Reinhardts tyska sällskap
1911 Sofokles "Konung Oidipus" och O. Wennersten
1912 Strindbergs "Gustaf Adolf". Därinvid ligga
Alhambrateatern (invigd 1870 af Tivander och Bosin),
Viktoriateatern och Kristallsalongen, varieté- och
nu mest "revy"-scener.
Södra teatern på Mosebacke, anlagd af K. A. Wallman, öppnades
1853 af J. V. Weselius och R. G. Broman, leddes från 1855 af
L. Zetterholm, men nedbrann 1857, hvarefter truppen spelade på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
