Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 43-44 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms rådhus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Stockholms stads byggnadskontor. 3. Det nuvarande
rådhuset, har en lång förhistoria, som bl. a. gaf
uppslag till Stockholms stadshus (se d. o.). 1874
tillsattes en kommitté för förberedande utredningar
om ett nytt rådhus; den uträttade likväl intet.

Fig. 1. Rådhuskomplexen vid Stortorget på 1700-talet.

1882 upptogs frågan
på nytt för att 1889 åter skrinläggas. 1892 väckte
generalkonsul E. Uddenberg motion i ämnet; sedan
en utredningskommitté s. å. tillsatts, afgaf den
1894 sitt utlåtande, men efter en del underhandlingar
afstannade detta försök 1902. Året förut hade nämligen
hos skilda stadens myndigheter sex olika motioner
väckts till förmån för ett nytt rådhus, och 1902
beslöts, att det nya
rådhuset skulle uppföras i kvart. Eldkvarnen enligt
rådman R. öhnells förslag.

Fig. 2. Stockholms förra rådhus vid Riddarhustorget.

I en 1903 anordnad täflan
utgick arkitekten R. Östberg som segrare, och 1906
beslöto stadsfullmäktige att uppföra rådhuset efter
dennes ritningar. Men 1907 väckte dels bankdirektören
K. A. Wallenberg m. fl. motion, att fullmäktige
med upphäfvande af sistnämnda beslut skulle låta
uppföra ett kommunal- eller stadshus i kv. Eldkvarnen
i hufvudsak efter Östbergs ritningar, dels rektor
H. Hernlund ungefär
samtidigt motion att bygga ett rådhus i
kv. Fruktkorgen på Kungsholmen, enligt Uddenbergs
förslag 1894 och 1901. Stadsfullmäktige beslöto
1908 bifall till båda framställningarna. Sedan en
ny rådhusbyggnadskommitté tillsatts, anmodades
tre personer att uppgöra förslag till rådhus
i kv. Fruktkorgen; af dem antogs arkitekten
K. Westmans förslag, som fullföljdes efter en del
ändringar. Uppförandet började 1911, och det nya
rådhuset invigdes 1915. Det utgör en komplex af
två långsträckta byggnader, förenade sinsemellan med
kortare längor. Den längsta fasaden (åt Schéelegatan,
se fig. 3) är 131,6 m. lång, komplexens största djup
53 m. Byggnaderna (jfr fig. 4) äro hållna i Vasastil
med uppslag från Vadstena slott, kärft och massivt,
med enkla linjer och stora former, oprydda putsade
murytor öfver en sockel af rödaktig granit, brant
stupande tegeltak och öfver hufvudlängans midt
ett starkt,
bredt, kompakt torn, afslutadt med en låg,
koppartäckt huf. Dekorativa prydnader förekomma
ytterst sparsamt, samlade på några få hufvudpunkter,
framför allt på portalen åt Schéelegatan med dess
skulpturer i granit (fig. 5), midt i portalen en
Justitia i koppar och högre upp, på tornets mur,
S:t Eriks bröstbild. Byggnaden är af starkt betonad
karaktär, afgjordt svensk till sitt lynne och
alltigenom enhetlig - tegelarkitektur genomförd i
det yttre och inre med sträng följdriktighet och
konstnärlig grundlighet.

Fig. 3. Nya rådhusets hufvudfasad åt Schéelegatan.

Magistratens sessionssal
(fig. 6) är dess förnämsta rum; bland öfriga rum
märkas förmyndarkammarens plenisal och det vackra
vigselrummet. I det inre förekomma dekorativ skulptur
- reliefer på pelare och konsoler - och kalkmålning
här och hvar. Taken i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>