Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholmsposten - Stockholms Post Tidningar (Ordinarie Stockholmiske Posttijdingar, Stockholmiske Post-Tidender, Stockholmske Post Tidningar, Stockholms Post- och Inrikes tidningar). Se Post- och Inrikes tidningar, sp. 23 - Stockholms privatgymnasium (Philp och Hellgren) - Stockholms prästsällskap - Stockholms revir - Stockholmsrim, metr. Se Rim, sp. 413 - Stockholms rådhus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intellektualism, som uppvägde föraktet för den salfvelsefullt
anspråksfulla litenheten. Redan efter de allra första
årgångarna på 1780-talet började S. stadga sig och
i den af Kellgren och Rosenstein ledda polemiken pro
sensu communi tog tidningen utan öfverdrifter parti
för förnuftets rätt.
Den forna ytligheten och den lätt gäckande tonen i
bladets kritiska domar lämnade rum för mera allvar
och djup, på samma gång Kellgren i en alltmera renad
gestalt framstod som en af sanningens och frihetens
ädlaste förkämpar i Sverige. Ständiga polemiker -
hvaraf de minnesvärdaste mot Thorild - upptogo äfven
Kellgrens sista tid. Efter hans död fortgick tidningen
ännu en längre tid (under redaktion af Lenngren
1795 -1813, A. Wiborg 1813-21 och A. Lindeberg
1821-33), men förlorade alltmer i inflytande, oaktadt
den länge fortfor att vara ett litterärt organ,
hvartill flera af våra förnämsta skalder, alldeles
som under Kellgrenska tiden, gåfvo bidrag så i vers
som prosa. 1833 på våren upphörde tidningen, emedan
den, tydligen på grund af "Aftonbladets" hastiga
framsteg, "icke betalte tryckningskostnaden". Litt.:
Malmström "Grunddragen af Sv. vitterh. hist.",
II, Ljunggren, "Sv. vitterhts häfder", I-II,
uppsatser i "Samlaren" 1888, 1907, 1909, 1910 och
1913. - 2. En daglig tidning, som började utges
1869 af K. F. Bergstedt och A. O. Wallenberg,
i moderat-konservativ anda, men redan påföljande
år nedlades. 1. (S. Ek)
Stockholms Post Tidningar (Ordinarie Stockholmiske
Posttijdingar, Stockholmiske Post-Tidender,
Stockholmske Post Tidningar, Stockholms Post- och
Inrikes tidningar). Se Post- och Inrikes tidningar,
sp. 23.
Stockholms privatgymnasium
(Philp och Hellgren), en 1888 af civilingenjören A. E. Hellgren och
filos. doktor H. von Philp (se denne) i Stockholm
upprättad enskild undervisningsanstalt, från 1893
kallad S. Läroverket, som är samskola, består af tre
gymnasialringar med latin- och reallinjer samt mottar
omkr. 100 lärjungar årligen. Läroverkets uppgift
är att genom kraftig och dugande undervisning
samt genom moraliskt stöd och uppmuntran söka
för eleverna förkorta studietiden. I regel äro
lärjungarna vid mera framskriden ålder. Under
de 29 år läroverket egt bestånd har studentexamen
aflagts af 467 elever, och ett stort antal studenter
har kompletterat examen. Äfven realskoleexamen
har under de senaste åren aflagts af ett större
antal lärjungar. Föreståndare är sedan 1910
läroverksadjunkten J. Schedin.
Stockholms prästsällskap stiftades 1818 i syfte "att
åstadkomma närmare bekantskap mellan ämbetsbröder
samt att bereda dem tillfälle att i andens enhet
och frid samtala om för ämbetet och kyrkan viktiga
ämnen". Rätt till medlemskap eger hvarje inom
hufvudstaden tjänstgörande eller bosatt prästman,
hvarjämte utom Stockholm varande präster och
kyrkligt intresserade personer inom staden kunna
kallas till ledamöter. Sammanträde hålles en gång i
månaden, med undantag för sommaren, då sällskapet ej
sammanträder. Familjesamkväm för medlemmarnas familjer
ha anordnats ett par gånger om året. 31 okt. firas
årshögtiden, då
styrelse väljes och löpande ärenden
ombesörjas. Sällskapet eger inga fonder; dess ekonomi
tillgodoses medelst ledamöternas årsafgifter. 1914
hyrde sällskapet egen lokal i Stockholms stadsmissions
hus, Stortorget 3, där rikhaltigt bibliotek och
tidningar finnas tillgängliga. 1917 egde sällskapet
130 ledamöter.
Stockholms revir af Östra öfverjägmästardistriktet
omfattar Stockholms län med undantag af Frösåkers,
Närdinghundra och Lyhundra härad samt Väddö, Häfverö,
Bro och Vätö skeppslag. Reviret, som är indeladt i
fem bevakningstrakter, hade vid 1910 års slut en
areal af 24,102 har allmänna skogar, hvaraf sex
kronoparker med en sammanlagd areal af 6,528 har.
S-r.
Stockholmsrim, metr. Se Rim, sp. 413.
Stockholms rådhus, på Kungsholmen, är en
ämbetsbyggnad för magistraten, rådhusrätten,
förmyndarkammaren och rådhusarkivet samt äfven
lokal för Stockholms stads rättshjälpskontor. -
Stockholm har före denna byggnad haft fyra rådhus,
af hvilka de tre första, då vi närmare lära känna
dem, blifvit sammanbyggda. 1. Rådhuskomplexen vid
Stortorget. 1200-talet till 1732. I kv. Rådstugan vid
Stortorget, som numera fylles af Börshuset, var det
äldsta rådhuset beläget redan på 1200-talet. Efter
eldsvådor 1330 och 1407 förenades vidliggande hus med
det äldsta rådhuset, som efter öfvergifvandet 1330
liksom den därefter till rådhus använda byggnaden
efter 1407 togs i anspråk för andra magistraten
underlydande institutioner. Hvarken om det äldsta
eller om de efter eldsvådorna tillkomna rådhusen
ega vi någon större kännedom. Komplexen undergick på
1570-talet en större reparation. På 1600-talet, då
stadsstyrelsen rikare utvecklades, blef trångboddheten
i rådhuskomplexen mycket kännbar, och då försöken
1640, 1667 och 1674, vid de två senare tillfällena
efter Nikodemus Tessin d. ä:s ritningar, att på annan
eller samma plats uppföra ett värdigare rådhus till
följd af flera byggnadsfrågors anhopning alldeles
strandade, inköptes 1678 två hus inom samma kvarter,
det Braheska i v. och det Oxenstiernska i nordöstra
hörnet, samt 1724 Kanngjutarhuset v. om det förra. Den
sålunda utvidgade rådhuskomplexen förblef emellertid
bofällig och måste ständigt repareras. Magistraten
innehade 1407-1732 samma lokaler i den till
ordningen tredje rådhusbyggnaden. Rådhuskomplexen
(fig. 1) refs 1768 och ersattes med den 1776
fullbordade Börsbyggnaden. 2. Rådhuset vid
Riddarhustorget. 1732-1915. Stadsarkitekten
J. E. Carlberg framlade 1728 och 1729 olika
förslagsritningar till nytt rådhus, fyllande hela
kv. Rådstugan, men de då ännu återstående tomterna
ansågos för dyra, hvarför magistraten 21 april 1730 af
grefve Karl Bondes änka, Maria Gustava Gyllenstierna,
inköpte Bondeska palatset (se bild å pl. XXII till
art. Byggnadskonsten) vid Riddarhustorget (uppfördt i
fransk palladiansk klassicism af Jean De la Vallée,
som lade grundstenen 12 juni 1662, efter N. Tessin
d. ä:s och egna ritningar för riksskattmästaren
frih. Gustaf Bonde). Efter af slutad reparation
inflyttade magistraten, kollegierna, rådhus- och
stadskämnärsrätten i febr. 1732. 19 nov. 1915 hade
magistraten sitt sista plenum i rådhussalen. Nu
disponeras huset (fig. 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
